Sida:Wennerberg - Samlade skrifter4.djvu/301

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
295

Helena, Campaspe,
Cleopatra jag var;
Ja, att visa makten,
Blott af sinlig fägring
Stälde jag mig en gång
Såsom Phryne naken
I areopagen,
Satte trotsigt foten
På de vises nacke
Viss att trampa neder
Både rätt och sanning.“

“Andra tider kommo.
Skönhetsidealet
Var ej mer detsamma;
Jag var icke längre
Den, som fick bestämma
Hvad som bäst mig klädde.
Till barbarer kom jag
Och man satte in mig
Än i trånga fängslet
Af en borgfrus praktskrud,
Än i vida hylsan