10
hit och dit, rakt i vädret? Att jag säger ett ord och gör ett annat? Att jag är en hållningslös och föraktlig person —?»
»O, Jakob, du vet att det inte finns någon, jag sätter så högt —»
»Det gör detsamma, sade hr Zätterblom stelt och tryckte handen mot mellangärdet, där fasansfulla händelser tycktes tilldraga sig. »På söndagen vill jag fasta! Icke en matsmula, icke en vattendroppe från söndagens till måndagens morgon! Så du hör, hvad jag sade!»
― ― ―
Dagen därpå var hr Zätterblom betydligt kryare, på fredagen ägnade han sig med ifver och glädje åt bordets njutningar, och på lördagen hade han totalt förgätit onsdagens lilla opasslighet.
Det blef söndag f. m., och hr Zätterblom, som vaknat sent, kom ut i matsalen för att få litet att äta.
Vid bordet satt fru Zätterblom och inmundigade med välbehag en som vanligt ytterst delikat frukost.
»Ja, käre Jakob,» sade hon vänligt, »jag började äta, för du skall ju ändå ingenting ha? Det är din fastedag i dag.»
»Hvafför något??? Min f-a-s-t-e-d-a-g?!» upprepade hr Zätterblom svagt och stödde sig mattsvett och bleknande mot en stol.
»Eller du kanske ångrar dig?» frågade fru Zätterblom med ett halft leende.
»Ångrar??!» skrattade hr Zätterblom skarpt och nervöst. »Gud vete, hvar du får dina snillrika tankar om min person ifrån? Det är min fastedag! Hvad är det mer med det?? Ät du och belasta dig. Jag fastar ett dygn. Denna själfbehärskning är en småsak för en man med min viljekraft.»
