158
»Margarin!» skrek hr Zätterblom till, som stungen af ett dussin bålgetingar.
»Ja, Hindhede tillåter inte vanligt smör — det är mycket, mycket för dyrt — endast margarin och kokosfett. Kanske du vill ha det i stället!» frågade fru Zätterblom med en hel värld af ömhet i sin stämma.
Hr Zätterblom såg på henne med klotrunda ögon, i hvilka fasan satt, knep hårdt ihop munnen, reste sig upp, knycklade ihop servietten, slungade den i bordet och sade:
»Jag mår inte väl — jag har ingen aptit — jag blir sjuk bara jag ser mat — usch, det går som vågor inom mig —»
Och hr Zätterblom vandrade till sitt kontor, men innan han gick dit, var han inne hos Hasselblads och fick sig en stadig frukost.
Fru Zätterblom tillbringade sin förmiddag i olika konditorier och tycktes inte kunna få nog med bakelser.
Hvad de Zätterblomska jungfruarna beträffar hade de med hot om ögonblicklig afflyttning tilltvingat sig fru Zätterbloms tillåtelse att laga i ordning åt sig hvad de kallade en »mänsklig» frukost med biff och smör och kaffe och ost och kallskuret i stället för den där »hemska» brödsoppan.
Till middagen fick hr Zätterblom kärnmjölkssoppa och stekta palsternackor. Fru Zätterblom berättade, strålande af glädje, att hela middagen inte gick till mer än 58 och tre tiondels öre, samt att soppan bestod af två tusen gram kärnmjölk, nittio gram margarin, hundra gram mjöl, hundratjugofem gram socker och hundra gram russin. Palsternackorna voro stekta i kokosfett, och allt lagadt efter Hindhedes recept.
Blek och lidande satt hr Zätterblom på sin stol, såg
