Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu/113

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
95
SUPERINTENDENT.


utnämndes han af regeringen till pastor i den nya S:t Jakobs församling.[1] Denna inrättades då genom att afskiljas från S:t Klara, hela Norrmalm omfattande, församling. Derefter förblef superintendetsembetet vid amiralitetet förenadt med pastorsembetet i S:t Jakob ända till år 1681. Då blef innehafvaren af de båda embetena Magnus Pontinus biskop i Linköping och någon ny superintendent tillsattes ej i Stockholm.

Superintendentens åligganden äro angifna i amiralitetskollegiets för honom d. 8 juli 1672 utfärdade instruktion. Enligt denna skulle han:
 hafva ett tillbörligt inseende öfver kyrkodisciplinen;
 tillse det amiralitetspredikanterna predika Guds rena ord och med flit förrätta sin tjenst, att de äro väl qvalificerade och hålla sig i lefvernet efter sitt stånd samt “sköta med största flit catechismi examen,“ förnämligast med det gemena folket;
 en gång i månaden eller oftare kalla amiralitetspredikanterna till sig i S:t Jakobs sakristia till att hålla “consistorium holmensis“, då kyrkosakerna skola med godt förstånd och i endrägtighet handteras och afhandlas; samt
 tillse det kyrkans bok blir rigtigt förd och att klockaren deri antecknar lysningar, vigslar, barndop och offentliga skriftermål. Har superintendenten klagomål att anföra mot någon af amiralitetspredikanterna, må han göra det hos amiralitetskollegium.[2]

Uppgift å superintendenterna återfinnes i bil. 4.

Amiralitets­predikanter.I medeltal funnos fem à sju ordinarie amiralitetspredikanter.[3] De antogos och afskedades af amiralitetskollegium: det senare efter konsistoriets hörande.[4] Men äfven deras antagande skedde först, sedan de från vederbörande biskop erhållit “missiv“ till amiralitetet.[5] År 1673 meddelades den föreskrift, att amiralitetspredikanterna skulle profpredika, innan de antogos och att församlingen egde föreslå den, som hon ville hafva, hvarefter amiralitetskollegium utnämnde.[6]

Afsked kunde icke komma i fråga i andra fall, än för begångna fel. Amiralitetspredikanten Erik Dusæus blef genom Stockholms konsistoriets dom d. 20 mars 1674 skiljd

  1. Rådsprot. 710 1643.
  2. A. K. reg.
  3. R. A. riksstater.
  4. 1644 års sjöartiklar, punkt 4.
  5. A. K. reg. 91 1646, 309 1653, 26 1655 m. fl.
  6. A. K. prot. 1312 1673.