Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu/142

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer


124
11. RÄTTSVÄSENDE.

bref från amiralitetskollegium d. 18 aug. 1666 till landshöfdingen i Kalmar. Med anledning deraf, att en Kalmar stads båtsman blifvit af en krigsrätt på Kalmar slott dömd till sex gånger gatlopp genom etthundra man, anhöll kollegiet, att landshöfdingen ville “förekomma det ett sådant omanerligt procedere må härefter icke ske och föröfvas, utan staden lemnas att döma och straffa sina båtsmän efter lag, när de förse sig vid de tider, som de intet äro uppfordrade i kronans tjenst“.[1]

Genom kungl. resolutionen d. 19 maj 1675 konfirmerades drottning Kristinas anförda förklaring af år 1647.[2] Men år 1679 vidtogs en ganska väsentlig inskränkning i amiralitetets domsrätt genom kungl. resolutionen d. 5 dec. af innehåll: “vid amiralitetsrätten skola inga andra saker upptagas än dem amiralitetet synnerligen angå och der böra afgöras, fördenskull skola alla andra civila trätor remitteras till sitt behöriga forum“.[2] Då derför amirallöjtnant Gustaf Horn inkom d. 3 maj 1680 till amiralitetskollegium och berättade att några båtsmän varit i hans hus och gjort hemgång och slagit hans husfolk, hvarför han anhöll, att de skulle straffas, så svarade honom amiral Erik Sjöblad, att “sådana saker höra nu mera icke under amiralitetet, utan under stadsrätten“.[3]

Amiralitetspredikanterna hade sitt eget forum. Derom förordnas i amiralitetskollegiets instruktion för superintendenten år 1672: “Uppkommer tvist mellan någon af amiralitetsförsamlingens medlemmar och någon amiralitetspredikant, eger superintendenten att dem emellan skilja. Men är saken så grof, att den ej kan sålunda biläggas, skola parterna efter amiralitetskollegiets vetskap och samtycke af stadens consistorium erhålla laglig sentens, så vida ej målet hörer efter sjöartiklarne under amiralitetsrättens domvärjo“.[4]

Domar.Såsom belysande tidens rättsskipning samt seder och bruk i allmänhet, meddelas här några domar.

“Viceamiral Lars Rubb (Roderskjöld), som fält några prejudicerliga ord om det k. amiralitetets rättegång, då han i stället bordt som en officer och assessor försvara rätten, skall vid amiralitetet intet kommando hafva, utan hans

  1. A. K. reg.
  2. 2,0 2,1 R. R.
  3. A. K. prot.
  4. A. K. reg. 87 1672.