En ganska vigtig inrättning för en skeppsflotta är en kran för de svåra styckenas insättande i och uttagande ur skeppen. En sådan uppfördes år 1647[1] och är antagligen densamma, som ännu finnes på nordöstra sidan af Skeppsholmen vid stranden af Ladugårdslandsviken. Han återfinnes på Tillæi karta af år 1733 och är äfven antydd å en karta från omkring 1650.[2] Här blef nu hufvudplatsen för amiralitetets artilleri. Ty här bygdes en artilleribod och anlades en styckegård, bestående af bäddar för styckena. Nedanför vid stranden byggdes en lastbro. Allt detta blef färdigt 1654.[3] Samma år började man vid samma plats uppföra en “borrqvarn“ för uppborrande af de gjutna styckena.[4] Denna qvarn drogs af hästar, hvarför den äfven kallades för “hästqvarnen.[5] År 1669 beslöts att reparera styckekranen och bron nedanför samt att låta göra ett brädtak öfver styckena, som voro utsatta för regn och snö.[6] Som artilleriboden var “nedrutten“, befaldes tygmästaren år 1674 att lägga grund till ett tyghus och spränga bort berget, som låg i vägen,[7] men sedan kom kriget emellan och arbetet blef ej utfördt.[8] Ännu 1680 begagnades den gamla artilleriboden.[9]
På Skeppsholmen fans redan 1649 en brobänk, som var den enda plats i Stockholm, der skepp kunde med någon säkerhet kölhalas.[10] Denna brobänk är utmärkt på en karta från omkring år 1650[2] och låg på holmens sydöstra hörn, strax öster om bron, som nu går öfver till Kastellholmen.
Å kartor från denna tid äro ej några stapelbäddar utmärkta. Sådana funnos likväl på Skeppsholmen, der skepp bygdes af alla storlekar, ända till de största. Med ledning af de stapelbäddar, som äro utlagda så väl å Tillæi karta af år 1733, som ock å en mycket fullständig karta öfver Skeppsholmen år 1747,[11] kan man med temlig säkerhet bestämma stapelbäddarnes läge på 1600-talet. Den bädd, på hvilken de stora regalskeppen byggdes, låg på södra delen af stranden, der nu ångslupsbryggan för öfverfarten till Djurgården har sin plats. Dessutom lågo två bäddar bredvid
- ↑ A. K. reg. 23⁄6 1647.
- ↑ 2,0 2,1 I Generallandmäterikont.
- ↑ A. K. reg. 12⁄8 och 8⁄9 1654.
- ↑ A. K. reg.19⁄11 1653 och 18⁄2 1654.
- ↑ S. K. A. D 11: materialräkenskaper år 1656.
- ↑ A. K. prot. 13⁄7 1669.
- ↑ A. K. prot. 13⁄4 1674.
- ↑ A. K. prot. 19⁄5 1675.
- ↑ A. K. prot. 8⁄11 1680.
- ↑ A. K. reg. 17⁄7 1649.
- ↑ I Sjökartekont.
