hvarandra strax öster och en bädd strax vester om brobänken. Alla dessa fyra bäddar lågo således i hvarandras omedelbara närhet. Ovisst är om äfven en femte stapelbädd fans. Den skulle i sådant fall legat på holmens östra strand nedanför de båda nuvarande s. k. fundamentshusen.
Bevakningen af Skeppsholmen bestreds af vaktmanskap i corps de gardet under befäl af en officer. Detta låg alldeles vid Skeppsholmsbrons landfäste till venster, då man kom in på Skeppsholmen.[1] Till skilnad från den vakt, som låg vid “porten“ vid brons norra ända på Kyrkholmen, kallades Skeppsholmens corps de garde äfven för “södra corps de gardet“.[2]
Tillträdet till Skeppsholmen var således väl bevakadt och för främmande förbjudet. Sådana skulle icke få insläppas på holmen, utan att åtföljas af någon från corps de gardet, sedan holmamiralen derom underrättats.[3] Men senare beslöts att ingen främmande skulle få komma in på holmen utan riksamiralens tillstånd.[4] Af bevakningshänsyn förbjödos äfven stadens fiskare att nattetid idka fiske vid Skeppsholmen.[5]
Flera krogar funnos denna tid på Skeppsholmen. Härom innehåller amiralitetskollegiets protokoll d. 9 nov. 1676: “Om de krogstugor här på Holmen och vid broändan blef discurrerat och var herr Rålamb i den mening, att de borde afskaffas, sägandes, att när de betjente gå neder af Holmen, komma de druckna gåendes. Hans Clerk sade, att före detta är ofta sagdt och resolveradt, att intet öltapperi här på Holmen hållas skall, bäres ock öl af hustrurna deras till dem här på Holmen.“ Kort derefter utfärdade kollegiet förbud för “krögeri med öls samt svag- och spisöls så ock bränvins säljande här på Skeppsholmen“ vid böter 1:a gången 50 daler, 2:a gången dubbelt och 3:e gången 300 daler.[6]
En arrestlokal beslöt man att uppföra år 1649.[7] Detta blef ett mindre hus af sten å sjelfva bergsbranten ofvanför nuvarande underbefälsskolans hus och således i närheten af ingången till nuvarande Karl Johans kyrka. Huset blef kalladt för Skottenborg. År 1663 resolverades, att
