Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu/155

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
137
SKEPPSHOLMEN.

“Skottenborg eller fängelset här uppå Holmen skall repareras och hållas vid dess rätta esse och skick, såsom det sig bör, så att både officerare och gemene der förvaras kunna och icke så efterlåtas att sitta i corps de gardet, som de föga kunna räkna för något fängelse, utan sitta och pläga sig och hafva deras tidsfördrif med deras kamrater“.[1] Sedan beslöts att bygga en våning ofvanpå Skottenborg till ett laboratorium för fyrverkeri.[2] Skottenborg synes på planschen 13 i Dahlbergs Suecia och framställes med bottenvåning och öfvervåning, hvardera med fem fönster i raden.

Det förnämsta huset på Skeppsholmen var amiralitetshuset, ett stort stenhus, som låg på berget till höger, sedan man från Skeppsholmsbron kommit in på holmen. Nu är huset matroskasern N:o 1. Det har påståtts, att Johan III uppfört detta hus åt sig till ett lusthus.[3] Bevis härför saknas dock. I alla händelser, om der fans ett hus förut, så blef det nu fullständigt ombygdt. Tegel uppköptes “för det nya amiralitetshuset“ och från Öland hemtades 4,000 fot skurad golfsten samt två portstenar, 9 fot långa och 312 fot breda.[4] Huset blef färdigt 1650, då amiralitetskollegium inflyttade med amiralitetsbokhållaren, kassören och regementsskrifvaren.[5] Samma år uppfördes ett plank vid huset och strax derefter utlades en bro vid stranden nedanför.[6]

Då engelska ambassadören Whitelock år 1654 besökte Skeppsholmen, skref han i sin dagbok, att han fann der ett vackert stenhus för amiralitetsbetjeningen.[7] På plansch 13 i Dahlbergs Suecia, som föreställer Stockholm år 1693, är amiralitetshuset aftecknadt, bestående af en bottenvåning och en öfre våning med vindsrum å gaflarne. Det har ett högt spetsigt tak, men utan de fyra hörntorn, som ditsattes först år 1846. På långsidan hade huset sju och på kortsidan tre fönster i hvarje rad.

År 1672 beslöts, att en byggning med några rum skulle byggas på Skeppsholmen “för deras höga excellenser i

  1. A. K. prot. 43 1663.
  2. A. K. prot. 62 1666.
  3. Dahlin: Svea rikes hist; J. Elers: Stockholms stad II: 310; J. Mankell: Stockholm i forna dagar sid.27 och 37.
  4. A. K. reg. 166 och 107 1647 samt 266 1649.
  5. A. K. prot. 111 1650; A. K. reg. 3010 1666; S. K. A. D 11. materialräkenskaper år 1650.
  6. S. K. A. D 11 materialräkenskaper åren 1650 och 1658.
  7. J. Elers: Stockholms stad.