Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu/165

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
147
VARFSBEFÄL.

 att tillse det byggnings-, tackel- och smedjeskrifvarne redligt sköta sina tjenster och föra rigtiga räkningar;
 att ansvara för att allt, som uppköpes, äfven kommer skeppsflottan till godo och icke bortryckes af privata; samt
 att tillse det kronans farkoster icke blifva brukade af enskilda personer, med mindre sådant blifvit befaldt af riksamiralen eller de andra amiralerna af rikets råd.[1]

Holmamiralen kommenderade och fördelade manskapet på skeppen.[2] Han skulle hvar morgon infinna sig på paraden och anteckna det folk, som fördelades till kronans arbete, och det folk, som kunde medgifvas arbeta för någon enskild. Denne skulle betala folket, hvad de kunde enas om, men folkets lön och underhåll af kronan skulle under tiden indragas.[3] Sedan beslöt amiralitetskollegium, att ingen embetsman på Holmen skulle få utlåna någon farkost eller båtsman, utan riksamiralens vetskap och samtycke,[4] hvilket beslut upphäfdes af konungen år 1675 genom strängt förbud för någon att låta båtsmän användas till privat nytta eller att utlåna fartyg eller materialier af något slag.[5]

Holmmajoren var holmamiralens närmaste man och under den senares sjökommendering skyldig att bestrida holmamiralsembetet.[6] År 1676 anmälde amiralitetskollegium behofvet af två holmmajorer,[7] hvarför k. maj:t d. 1 juni 1677 förordnade dertill major Johan Clerck och kommendör Klas Edenberg.[8] Major Clerck reducerades med utgången af 1679, utan att någon annan nämdes i hans ställe. Den gamle holmamiralen Hans Wilhelmsson Clerck hade aflidit den 1 nov. 1679 och ej heller hans embete återbesattes. Holmmajoren Klas Edenberg blef således från och med år 1680 befälhafvare på varfvet. Han ålades, att hvarje morgon och middag då arbetsfolket fördelades till arbetet, infinna sig på paraden och se efter att alla voro tillstädes. Härom skulle han hvarje dag ingifva rapport till amiralitetskollegium.[9]

Holmmajoren hade rang näst framför de andra majorerna.[10]

Tygmästare har funnits vid amiralitetet från år 1650, då artillerikaptenen Hans Vilhelmsson Clerck derill

  1. R. R. 205 1648.
  2. A. K. prot. 107 1656.
  3. R. R. 143 1662.
  4. A. K. prot. 2511 1669.
  5. R. R. 173 1675.
  6. R. R. 205 1648.
  7. A. K. reg. 2911 1676.
  8. R. R.
  9. A. K. prot. 151 1680.
  10. A. K. prot. 212 1674.