På Skeppsholmen fans under denna period en byggmästare, utom på 1650-talet, då de voro två. De införskrefvos från Holland eller voro af holländsk härstamning ända till år 1666, då engelsmannen Francis Sheldon flyttades från Göteborgs varf till Skeppsholmen.[1] Sheldon upphörde att tjenstgöra 1672 af missnöje, att han icke fick igen de summor, han lånat amiralitetet. Hans närmaste man på varfvet, hans mästerknekt Robert Terner, utnämdes af konungen d. 29 juni 1673 till skeppsbyggmästare.[2] Terner hade med Sheldon kommit från England in till Sverige. År 1677 antogs Sheldon åter till byggmästare, men skulle icke få befatta sig med skeppsbyggnaden på Skeppsholmen, der Terner ensam var byggmästare.[3]
Skeppsbyggmästarne på Skeppsholmen under denna period äro förtecknade i bil. 7.
Handtverksfolket.Den förnämsta bland handtverksfolket var mästerknekten, byggmästarens närmaste biträde. Han var egentligen en underskeppsbyggmästare, hvilken benämning äfven infördes på 1700-talet. I allmänhet fans på varfvet blott en mästerknekt.
Följande handtverksfolk fans på Skeppsholmen:
En à tre becksjudare.
En bildsnidare. Han utförde galioner, vapen och sirater
på skeppen.
En blockmakare, som tillverkade block, jungfrur,
flaggknappar o. d.
En à två borrare.
En buldansväfvarmästare med fem spinnare och spolare
samt två tvätterskor i det år 1666 anlagda buldansväfveriet.
Mästaren införskrefs från Holland.[4]
Fyra à fem bultslagare.
Sex à tolf espingsbyggare.
En flaggmakare.
En à två glasmästare.
En kompassmakare. Han hade en byggning på
Skeppsholmen till bostad och verkstad för sig och sitt folk.[5] Han
införskrefs från Holland.[6]
Två kopparslagare.
