Gunnar Root var en af de få dugliga skeppsbyggmästare på denna tid, som var af svensk börd. Han var enskild byggmästare i Göteborg, då han d. 4 april 1668 anstäldes vid Karlshamns varf med en årlig lön af 540 daler,[1] hvilken 1674 ökades till 600 daler.[2]
År 1663 skref Ebbe Simonsson till amiralitetskollegium och begärde att få en amiralitetspredikant, “emedan här är icke gudstjenst mer än en gång om söndagen och icke alla förstå danska, i synnerhet ej de svenska qvinfolken“.[3] Kollegiet missiverade då amiralitetspredikanten Sven Truchelius till Bodekull med en årlig lön af 120 daler.[4] Men Truchelius kunde icke draga sig fram på denna lön och fick 1665 tillstånd att bege sig tillbaka till Stockholm. Hans åhörare skulle hålla sig till Asarums sockenkyrka.[5]
Bardbermästaren Kristoffer Skröder antogs vid varfvet år 1661 med 300 daler årlig lön jemte kost för sig och en till, men med skyldighet att sjelf hålla kista och medikament.[6] Han stannade qvar ända till år 1676.[7]
Arbetsfolket utgjordes af tio à tjugu båtsmän af Ölands och Smålands kompanier, tretton à aderton svenska timmermän med 20 à 24 öre s. m. i daglön, tolf à tjugu tyska timmermän åren 1660—1666, hvilka hemtades från Lübeck eller Stralsund på våren och skickades tillbaka på hösten, en bildhuggare åren 1662—1668 med 11⁄2 daler om dagen, en snickare, ses à åtta smeder och elfva à tretton sågare i skogen.[8]
Varfsarbeten.Vid sin ofvannämnda inspektion af varfvet i juli 1660 hade amirallöjtnant Strussflycht funnit två strussar redan vara färdiga och två andra stående på stapel.[9] År 1661 byggdes strussarne Bodekull, Hanö och Margareta.[10] År 1663 blef skeppet Saturnus (1) färdigt. Kölen, 140 fot lång, sträcktes i november 1660 och d. 17 september 1662 löpte skeppet af stapeln.[10] Major Tering Henriksson skickades dit från Stockholm i april 1663 med master och tackling på flöjten Elefanten och skulle i förbifarten intaga fyratiofem
