Fäger Saxholmen. Horn skulle ackordera med egarinnan, en enka, om afträdande af holmen mot billigt vederlag. Tvåhundra knektar af Rigas garnison skulle kommenderas att inrätta holmen till ett skeppsvarf.[1] Öfverinseendet öfver skeppsbyggeriet anförtroddes åt amiral Hans Wachtmeister.[2]
Emellertid reste Wachtmeister till Riga i juni för att inspektera den nya anläggningen. Han fann Fäger Saxholmen mindre lämplig, hvarför köpet annullerades. I stället öfverenskom han med öfversten baron Henrik Cronstjerna (d. y.) om öfvertagande af dennes skeppsvarf i Riga, hvarå Cronstjerna erhållit privilegium d. 14 sept. 1672[1] och hvarå han byggt flera skepp. Cronstjerna skulle derjemte öfverlemna till kronan det nya skepp, som stod på stapel och som byggmästar Sheldon skulle bygga färdigt. Så snart detta skett, skulle ett nytt sättas på stapel och ytterligare ett på den nya anlagda stapeln “på andra sidan“. Cronstjerna skulle äfven resa omkring och förhandla med litaver, polackar och livländare om afverkningsrätt af ekar på deras gods för så många år som möjligt, gifva dem penningar på hand och affatta skriftliga kontrakt. Sedan skulle han skicka knektar och båtsmän successive i skogarne att fälla virket.[3] Detta aftal godkändes af konungen, som uppdrog åt kammarkollegium att öfverenskomma med Cronstjerna om priset för hans varf.[4]
För nämnde ekhygges verkställande uppfordrades på hösten 1680 etthundra man af Gotlands kompani, hvilka öfverfördes af kapten Petter Ståhle till Riga och vidare till Litaven efter Cronstjernas anvisning. Virket för Rigas varf skulle sågas efter byggmästar Sheldons bestick och virket för Karlskrona varf efter byggmästar Robert Terners af amiralitetskollegium faststälda bestick.[5]
Det af öfverste Cronstjerna öfverlemnade varfvet skulle utvidgas, så att man kunde samtidigt bygga två, möjligen tre, skepp. Derför befaldes generalguvernör Horn att ställa tvåhundra knektar “kontinuerligt“ till Wachtmeisters disposition för varfvets fullbordande.[6] Detta skedde närmast under tillsyn af generalqvartermästarlöjtnanten Gustaf Palmstruch.[7]
- ↑ 1,0 1,1 R. R.
- ↑ R. R. 6⁄12 1679.
- ↑ A. K. reg. Wachtmeisters reg. 10⁄7 1680.
- ↑ R. R. 5⁄8 1680.
- ↑ A. K. prot. 24⁄9 1680.
- ↑ R. R. 5⁄8 1680.
- ↑ A. K. reg. Wachtmeisters reg. 4⁄10 1680.
