De knektar, som kunde brukas till timmermän, sågare eller smeder skulle anvisas arbete af byggmästar Sheldon.[1]
Till byggningsskrifvare antogs Filip Smitt. Enligt för honom utfärdad instruktion skulle han mottaga och qvittera alla slags materialier och persedlar till uppbörd och redovisning. Han skulle föra en dagsverksrulla och tre gånger om dagen, morgon, middag och afton, se efter att alla handtverkare och knektar voro närvarande. Arbetstiden var fjorton timmar dagligen eller från kl. 4—12 f. m. och 1—7 e. m. Dock skulle arbetet efter d. 1 september börja kl. 6 f. m. och sluta 6 e. m. samt efter d. 15 sept. börja kl. 7 på morgon och sluta 5 på afton. Hvar åttonde dag skulle Smitt aflemna sin aflöningsrulla till öfverste Cronstjerna, som verkstälde utbetalningen. I Wachtmeisters frånvaro hade Cronstjerna direktionen öfver det hela.[2]
Till proviantmästare vid Riga varf antogs Niklas Gierman.[3]
30.
AFLÖNING.
Kontant lön. Under riksskattmästarens ledning uppgjordes hvarje år
af “kammaren“ (kammarkollegium) förslag till riksstat för
nästföljande eller löpande året, hvilket sedan faststäldes af
k. maj:t. Dessa stater innehöllo äfven personalstater, der lönen
utfördes för hvarje embete eller tjenst.
Lönen, som äfven kallades “gage“, beräknades per månad. Med undantag af riksamiralen, riksamiralitetsråden, prester och bardberare, hvilkas månadslån var lika vinter och sommar, var månadslönen under de sju sommarmånaderna april—oktober något högre, än under de fem vintermånaderna november—mars. I allmänhet var vintermånadslönen två tredjedelar af sommarmånadslönen, så att då t. ex. en amirallöjtnant hade under sommaren enligt 1635 års stat 75 daler
