Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu/30

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
12
1. AMIRALITETSKOLLEGIUM.


med amiralitetets angelägenheter och entledigades helt och hållet 1683.

Ledamöter. Kollegiets ledamöter bestodo af amiralitetsråden och öfriga bisittare.

De två “assessorer af riksens råd“, som amiralitetet skulle hafva enligt regeringsformen, kallades för amiralitetsråd och några andra funnos icke till en början. Först år 1653 nämndes tvänne amirallöjtnanter, som icke voro riksråd, till amiralitetsråd, hvarefter år 1674 nämndes fyra militära och för första gången ett civilt amiralitetsråd. Slutligen nämndes år 1676 två amiraler och ett riksråd till amiralitetsråd. Till skilnad från de andra amiralitetsråden kallades ofta amiralerna af rikets råd för riksamiralitetsråd.

Öfriga bisittare voro dels militära och dels civila. Utom amiralerna af rikets råd skulle enligt regeringsformen finnas i kollegiet “fyra vice amiraler eller de äldste och förståndigste skepscapiteiner, deribland altid holmamiralen eller capiteinen en är“. Antalet bisittare ökades småningom, så att år 1660 funnos sju, nemligen holmamiralen, tygmästaren, en amiral, två amirallöjtnanter och två majorer. Derefter nedgick antalet, ty vid dessas afgång tillsattes ej några nya förr än 1678. Då förordnade konungen öfverkommissarien Nils Ehrensköld att i amiralitetsrådet Jöran Gyllenstjernas ställe intaga säte och stämma i kollegiet, ehuru han icke nämndes till amiralitetsråd. Dessa bisittare hafva emellertid icke inverkat något på besluten, hvilka vanligen dikterades af riksamiralen eller i hans frånvaro af främste närvarande amiralitetsrådet. Man kan således knappast anse dem för ledamöter i kollegiet, utan hellre hålla dem för personer, som tillkallats för att meddela upplysningar.

I bilagan 1 finnes en kronologiskt uppstäld förteckning öfver såväl amiralitetsråd som öfriga bisittare.

Kollegie-arbetet.Förut är nämdt, att något kollegialt samarbete ej kom till stånd, då det nya kollegiet skulle börja sin verksamhet. Dertill fordrades ej mindre en lämplig instruktion, än äfven en viss rutin. Båda saknades. Sålunda hände, att den personliga styrelseformen fortfarande blef den herrskande inom amiralitetet. Kollegiets verksamhet eller kollegie-arbetet sönderfaller alltså i perioder, som kunna lämpligen benämnas