Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu/31

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
13
KOLLEGIE-ARBETET.

efter de personer, hvilka under perioden haft den hufvudsakliga ledningen och ansvaret.

Riksamiralen friherre Karl Gyllenhjelms period åren 1634—1635. Under kollegiets tvänne första år vistades riksamiralen i Stockholm och arbetade tillsammans med de båda riksamiralitetsråden Klas Fleming och Erik Ryning. Men så kom den ofvan nämda “examen“, som kollegiet undergick inför rådet den 29—31 mars 1636, hvarvid en del af riksamiralens egenmäktiga åtgärder kritiserades. Gyllenhjelm slog sid derefter till ro på landet, såsom förut är meddeladt.

Riksrådet och amiralen Klas Flemings period åren 1636—1644. Fleming hade redan från år 1620 varit riksamiralens närmaste man[1] och blef 1634 det sjelfskrifna 1:a amiralitetsråd. Samma år blef han äfven öfverståthållare i Stockholm. Han hade således med riksrådsembetet tre ansvarsfulla embeten att sköta. Fråga uppstod också i rådet d. 31 mars 1636 att befria honom från åtminstone ett af dessa, “men från Holmen kan han ingalunda mistas“.[2]

I 16:e punkten af 1634 års regeringsform förbjudes president i kollegium att “bruka någon magt och myndighet, som presidentskapet vidhänger“, när han är borta från hufvudstaden, utan då skulle presidentskapet utöfvas af den äldste i kollegiet.[3] Till följd af riksamiralens nästan ständiga frånvaro blef alltså Fleming till flottans stora båtnad ledare inom administrationen år 1636 och fortsatte dermed ända tills han stupade på sin post ombord på flottan utanför Kiel den 26 juli 1644. Understundom, särdeles åren 1640, 1642 och 1643, biträddes han flitigt af riksamiralitetsrådet Erik Ryning.

Betecknande är rådets bref den 24 juli 1638 till riksamiralen Gyllenhjelm, hvari han anmodas att resa till Stockholm, emedan Klas Fleming fått tillstånd att för sitt bröllop resa fjorton dagar på landet och amiral Ryning var till sjös. Det heter der: “I veten väl, att inga bref eller ärenden kunna expedieras med mindre någon af riksens råd utur amiraralitetscollegio här för handen är“.[4]

Riksrådet och amiralen Erik Rynings period åren 1645-1650. Det 2:a amiralitetsrådet år 1634 var riksrådet och

  1. A. Z.: flottans hist. sid 31.
  2. Rådsprot.
  3. Emil Hildebrand: Sveriges regeringsformer.
  4. R. R.