39.
FARTYGEN.
Dessa voro af två slag: skepp och lastdragare. De förra
eller stridsfartygen indelades efter storlek och bestyckning
vanligen i tre klasser, nemligen realskepp (regalskepp), stora
skepp och medelmåttiga skepp.[1] Benämningen fregatt
förekom mycket sparsamt, första gången år 1644 och afsåg blott
små skepp. Lastdragarne, som sällan voro bestyckade,
kallades omvexlande för bojorter, flöjter, galioter, pinasser och
strussar.
Då amiralitetskollegium år 1664 uppgjorde en
sjöförsvarsplan, som skulle föreläggas rikets ständer, indelades flottan
i tre klasser efter skeppens längd sålunda:
1:a klassen 139 à 165 fot långa,
2:a „ 115 à 139 „ „ och
3:e „ 100 à 115 „ „ [2] Men vid den
klassificering af alla skeppen, som varit nödvändig för en jemförelse
mellan skeppen under den period detta arbete omfattar, har
hänsyn tagits ej allenast till skeppens längd, utan äfven till
deras bestyckning, besättningsstyrka och lästetal. Skeppen
hafva sålunda indelats i tre klasser efter följande grunder:
Stora skepp, som betecknas (1), hade flera än femtio stycken, en besättning af minst tvåhundra man sjöfolk, en längd af minst 132 fot och en drägtighet af minst trehundra läster;[3]
Medelstora skepp, betecknas (2), hade trettio à femtio stycken, sjuttiofem à tvåhundra man sjöfolk, voro minst 100 fot långa och rymde två à trehundra läster;[4]
Små skepp, betecknas (3), hade färre än trettio stycken och mindre än sjuttiofem man sjöfolk.
- ↑ S. K. A. afg. D 11.
- ↑ A. K. prot. 29⁄7 1664.
- ↑ Fregatten Eugenie af år 1844 var 153 fot lång.
- ↑ Korvetten Lagerbjelke af år 1848 var 1131⁄2 fot lång.
