Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu/324

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
306
39. FARTYGEN.

En så vidt möjligt fullständig skeppslista utgöres af bil. 10. Af denna inhemtas äfven skeppens namn. De största erhöllo sina namn af riksregalierna, såsom Kronan (1), Scepter (1), Nyckeln (1), Svärdet (1) och Äpplet (1) eller af solsystemet, såsom Solen (1), Venus (1), Merkurius (1), Mars (1), Jupiter (1) och Saturnus (1). För öfrigt erhöllo både stora och små skepp personnamn, såsom Carolus (1), Cesar (1), Hedvig Eleonora (1), Fredrika Amalia (2), Stenbock (2) och Hannibal (3); andra erhöllo namn af byggnadsorten, såsom Stockholm (2), Göteborg (2), Vestervik (2), Sundsvall (2), Kalmar (2) och Karlshamn (3); några erhöllo namn, hemtade från mytologien, såsom Herkules (1), Apollo (2), Neptunus (2), Akilles (3), Kastor (3) och Pollux (3); äfven från latinet lånades namn, såsom Viktoria (1), Regina (2), Spes (2), Fides (2), Salvator (3) och Fama (3); slutligen togos många namn från djurverlden, fyrfota djur och foglar, såsom Lejonet (2), Leoparden (2), Hjorten (2), Falken (2), Örnen (2), Tigern (3), Elgen (3), Ekorren (3), Uttern (3), Oxen (3), Kattan (3), Höken (3), Svan (3) och Papegojan (3). Äfven namn å sagoverldens djur användes, såsom Draken (1), Fenix (2) och Gripen (3).

De stora skeppens namn bestämdes af kungl. maj:t, men alla öfriga erhöllo sina namn af amiralitetskollegium eller riksamiralen. På kollegiets förfrågan år 1656, hvad det på stapeln på Skeppsholmen stående stora skeppet skulle heta, svarade konung Karl Gustaf, att hans gemål skulle gifva skeppet namn.[1] Hon bestämde namnet till Viktoria.[2] Likaså skref kollegiet är 1662 till riksamiralen Karl Gustaf Wrangel och frågade, hvad det stora skeppet, som byggdes i Göteborg, skulle få till namn,[3] men Wrangel svarade, att detta tillkom regeringen att bestämma. Denna resolverade, att skeppet skulle heta Äpplet, “men den andra fregatten kan amiralitetskollegium namngifva såsom det behagar“.[4] Med “den andra fregatten“ afsågs Postiljon (3), som äfven byggdes i Göteborg. Men sedan G. O. Stenbock blifvit riksamiral och ända till dess konung Karl XI såsom myndig tillträdde regeringen, bestämde amiralitetskollegium namnen äfven på de stora skeppen, såsom Jupiter, Mars, Kronan, Solen och Venus.[5]

  1. R. R. 301 1657.
  2. A. K. reg. 2411 1657.
  3. A. K. reg. 54 1662.
  4. Rådsprot. 305 1662.
  5. A. K. reg. 2510 1665 och 259 1667; A. K. prot. 108 1667.