Hoppa till innehållet

Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu/328

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
310
39. FARTYGEN.

alnar rödt sammet till “bordtäcke“ samt fyratioen alnar gult och blått atlas till sparlakan och himmel med fransar, hvilket allt med sömmarlön kostade 314 daler.[1] För Henrik Horns amiralskepp Viktoria (1) köptes år 1677 ett rödt bordkläde samt aderton stolar, klädda med rödt kläde och fransar.[2] Skeppet Carolus XI (1) hade i sin kajuta två dussin juftstolar.[3] Men äfven på de medelstora skeppen utstofferades kajutan, då hon skulle begagnas af förnäma personer. Då skeppet Falken (2) skulle i maj 1658 öfverföra franska ambassadören till Reval, så förseddes kajutan med sparlakan, bordkläde m. m.[4] År 1664 befaldes kammarkollegium att uppköpa så mycket atlas, som behöfdes till skeppet Amarants (2) möblering med sparlakan, himmel och bordtäcke samt till hela salens beklädande. Denna bonad skulle derefter särskildt förvaras och begagnas blott vid förefallande behof.[5]

Ett särskildt slag af små skepp voro brännarne. De voro denna tids torpedbåtar och ansågos vara mycket farliga. Konung Karl Gustaf befalde amiral Klas Bjelkenstjerna år 1657 att förse samtliga stora skepp med sådana balkar, som danska skeppet Fredrik hade i sista striden för att afvärja brännare.[6] Till brännare apterades vanligen kofferdifartyg, krejare och skutor.[7] Flottans egna små skepp inreddes äfven till brännare, särdeles om de blifvit något skadade.[8]

Lastdragarne voro, såsom ofvan är nämdt, af flera slag med olika benämningar, men utan något för hvarje slag särskiljande från de andra. Samma fartyg kallades omvexlande bojort, struss eller pinass, eller ock bojort, galiot eller flöjt o. s. v. Benämningarne krejare och skuta förekommo mera sällan.

År 1655 ansågs att en ordinär lastdragare skulle vara 120 fot lång, 28 fot bred och 13 fot djup samt hafva sex styckeportar.[9] Strussarne voro i allmänhet 80 fot långa, 12 fot breda i botten och 512 fot djupa.[10] De strussar, om hvilkas byggande Karl Gustaf gaf befallning år 1659 och hvilka voro afsedda för transport af hästar m. m. mellan de danska öarne, skulle vara 60 fot långa, 18 fot breda, 6 fot djupa och 3 fot

  1. S. K. A. afd. A hufvudbok 1638.
  2. A. K. prot. 115 1677.
  3. A. K. prot. 181 1679.
  4. A. K. prot. 265 1658.
  5. R. R. 137 1664.
  6. R. R. 2012 1657.
  7. A. K. reg. 33 1645, 277 1676 m. fl.
  8. A. K. prot. 317 1657 o. 194 1676.
  9. A. K. prot. 313 1655.
  10. R. R. 1812 1638 o. A. K. reg. 1641.