Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu/331

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer


313
BESKAFFENHET.

för kollegiet af holmamiralen Hans Vilhelmsson Clerk. Denne hemstälde år 1669: “att flottans förråd af alla slag måtte kompletteras, emedan de äro så uttömda, att när några skepp skola utredas, så måste man taga materialier dertill från andra skepp, så att alla skepp nu blifvit utplundrade för att kunna utsända dem, som gått till Portugal.“[1] Kollegiet lemnade denna vigtiga framställning obeaktad!

Kapten Olof Willman, som år 1668 seglade till England med skeppet Danska Fenix (2), rapporterade derifrån, att skeppet var i så dåligt skick, redan när det lemnade Stockkolm, att han måst i England uttaga ruttna plankor af 18 à 28 fots längd och insätta nya.[2] Likaså skref major Tering Henriksson i oktober 1674 från Wolgast, der han låg med skeppet Jägaren (3), att han haft en mycket svår resa dit från Stockholm, emedan “skeppets tackling är alldeles rutten och sönderfrätt, hvarför ock när stora rån gick af i sjön, gick stora seglet midt itu.“ Vant, brassar och allt löpande gods voro helt och hållet ruttna och odugliga. Han måste nu nödtorftligen reparera.[3]

Tillkomst.Följande antal skepp hafva tillkommit under perioden:

  stora medelstora små
genom nybyggnad 15 19   14
köp 6 13   7
eröfring 2 8   16
på obekant sätt 2   18
  = 23 42   55

De flesta skeppen erhöllos således genom nybyggnad. Den öfvervägande största delen byggdes på Skeppsholmen,

  stora medelstora små
nemligen 10 13   3
dernäst i Bodekull eller Karlshamn 4 1  
för öfrigt byggdes vid Göteborgs varf 1 2   3
  Medelpads 3   4
  Kronoby   1
  Kalmar   3
  = 15 19   14
  1. A. K. prot. 137 1669.
  2. A. K. prot. 411 1668.
  3. A. K. ank. handl. Terings bref 2210 1674.