curiositet hade skådat flottan, det minsta skeppet med det största, fick Hans Maj:t der till sådan lust, att han sade sig ändtligen också skola hafva skepp, skulle han än sälja sin jacka, det är, om han skulle taga sig nära nog.“[1]
Klart framhölls betydelsen af stora skepp af riksamiralen Karl Gust. Wrangel vid amiralitetskollegiets sammanträde d. 1 mars 1661, då han resolverade, att derefter skulle ej andra skepp byggas på Skeppsholmen än af Drakens storlek, “emedan denna är den beqvämligaste sorten.“[2] Draken (1), som hade bygts fem år förut på Skeppsholmen, var 140 fot långt med två däck, back och skans samt sextiosex stycken. Under Karl XI:s förmyndarregering undergick flottan också en så väsentlig ändring i sin materiel, att under det de medelstora skeppens antal nedgick från tjuguett till sjutton och de små skeppens från tio till sex, så ökades i stället de stora skeppen från sju till aderton stycken. Om skeppen hade behörigen underhållits, så skulle denna regering lemnat från sig den starkaste flotta, Sverige då ännu egt.
De derpå följande årens olyckor reducerade flottan så, att hon vid periodens slut år 1680 bestod af blott tio stora, elfva medelstora och elfva små skepp.
Kofferdiskepp. Då det gälde att under krigstid försvara förbindelselinierna öfver Östersjön, var flottan ej tillräcklig. I kriget med Danmark 1644 förhyrdes genom den bekante, från Holland till Sverige inflyttade Louis De Geer, ett antal af tjugufyra à trettiotvå holländska handelsskepp under befäl af Mårten Thijssen (Ankarhjelm).[3] Efter krigets slut år 1645 vidtogos åtgärder att flottan kunde i behofvets stund undsättas med inhemska handelsskepp. För att befordra byggandet af värbara sådana förordnades genom kungl. patent d. 27 juli 1646, att skepp af ek, som kunde föra minst fjorton stycken, skulle få njuta lindring i tullen med en tredjedel, mot skyldighet för egaren att i krigstid upplåta skeppet till kronan. Enligt plakatet d. 24 mars 1654 skulle äfven furuskepp, som kunde föra minst fjorton stycken, njuta en fjerdepart lindrigare tull än främmande skepp.[4] Å alla dessa skepp, hvilka kallades
