“monterade“, inlemnade amiralitetskollegium år 1656 till konungen en specifik förteckning,[1] upptagande fyratioåtta skepp med tillhopa 7,560 läster och 1,054 styckeportar; sålunda i medeltal för hvarje skepp 1573⁄4 läster och 22 styckeportar. Efter krigets slut 1660 höjdes fordringarne, så att monterade skepp skulle kunna föra minst 24 stycken, vara 120 fot långa, 25 fot breda och 6 fot höga under däcket. Häröfver skulle amiralitetskollegium efter verkstäld besigtning afge attest, hvarförutan tullfrihet ej fick åtnjutas.[2]
Antalet monterade skepp, som användes i örlogsflottan utgjorde trettiotvå åren 1655—1660 och fyratiotre åren 1674—1679, nemligen:
| Tillkomna | Afgångna eller återställda |
Antal vid årets slut | ||
| År | 1655 | 1 | — | 1 |
| „ | 1656 | — | — | 1 |
| „ | 1657 | 12 | — | 13 |
| „ | 1658 | 18 | 7 | 24 |
| „ | 1659 | 1 | 4 | 21 |
| „ | 1660 | — | 21 | — |
| = | 32 | 32 | ||
| År | 1674 | 1 | — | 1 |
| „ | 1675 | 21 | 2 | 20 |
| „ | 1676 | 17 | 11 | 26 |
| „ | 1677 | 3 | 7 | 22 |
| „ | 1678 | 1 | 5 | 18 |
| „ | 1679 | — | 9 | 9 |
| „ | 1680 | — | 9 | — |
| = | 43 | 43 | ||
De kallades under det förra kriget för “kompaniskepp“, emedan de till största delen egdes af “kompanier“ eller bolag; under det senare kriget kallades de för kofferdiskepp.
Då kompaniskeppen öfverlemnades till kronan, aftalade kammar- och kommerskollegierna med redarne, att hyran för skeppen skulle konungen framdeles bestämma, men om något skepp skulle gå förloradt, skulle det ersättas enligt
