Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu/350

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
332
41. SJÖTJENSTGÖRINGEN.

XIV:s tid.[1] Flaggan var då och långt in på 1600-talet rakt tvärskuren. Emellertid började man, utan någon känd bestämmelse härom, utskära spetsar å flaggan. Dessa voro under drottning Kristinas tid två,[2] men blefvo under konung Karl Gustafs regering tre. Exemplet följdes å handelsskeppen, hvaröfver klagades vid amiralitetskollegiets sammanträde d. 6 november 1662.[3] Det beslöts då att söka hos regeringen utverka rättelse härutinnan. Detta lyckades och d. 6 nov. 1663 utfärdade kungl. maj:t “plakat angående den åtskilnad, som bör observeras mellan de flaggor, som kronans skepp föra och som privates skepp skola föra. Kungl. maj:t har med misshag förnummit, att svenska kompaniets och andra privata skepp bruka kronans flaggor, hvaraf, jemte förklarande af vår kungl. respekt och höghet, en sådan konfusion uppkommer, att de icke kunna åtskiljas från kronans skepp och klagomål uppkommer deraf, att i Östersjön eller eljest vid det svenska, danska eller andra potentaters örlogsskepp mötas och borde hedra och helsa hvar andra med hvar andras lösen eller ock uti Öresund, när sådana privatorum skepp och farkoster passera Kronborgs slott, förandes äfven lika flaggor som kronans skepp och farkoster särskildt böra hafva, och i så måtto till äfventyrs njutande under tiden oförseendes den heder och helsning med danska lösens skjutande, som icke dem, utan våra egna efter pacternas innehåll allena vidkommer; alltså vare härefter berörda privatorum skepp alldeles förbjudet att härefter föra kronans flaggor eller eljest sina egna gjorda med tre spetsar, utan dem pålägges, att så låta tillaga bemälde flaggor, att de icke desto mindre representera sig vara svenska undersåtar tillhöriga, efter som dem tillåtas att bruka gula kors uti dem, dock icke med spetsar, utan fyrkantiga och jemnt afskurna“.[4]

Vimplar egde heller icke handelsskepp rätt att föra. En dansk galiot hade år 1680 kommit upp på Stockholms ström och hade vimpel. Ehuru denna fördes under flaggan, beslöt dock amiralitetskollegium att skicka en officer “till dansken“ och tillsäga honom att intaga vimpeln.[5]

  1. A. Z. flottans hist. sid. 391.
  2. Å Wolfgang Hardtmans i Stock­holms stads arkiv förvarade vy öfver Stockholm från drottn. Kristinas tid hafva alla å Strömmen utlagda örlogsskeppen tvåtungade flaggor.
  3. A. K. prot.
  4. R. R.; är ock tryckt hos A. von Stjernman.
  5. A. K. prot. 303 1680.