När en flotta seglade förbi en annan flotta, som låg till ankars, ansåg man den förra flottan vara skyldig att salutera först.[1]
Af öfriga sjömagter var det blott England, som fordrade såsom honnör flaggans intagande af andra örlogsskepp. År 1646 hade t. ex. kapten Johan Johansson å skeppet Jägaren (3) på redden för Dieppe i engelska kanalen råkat i “combat“ med ett engelskt örlogsskepp, “derför att han icke ville stryka den svenska flaggan“, hvarvid en kula gick genom hans kista och förstörde hans kläder och sjöinstrument.[2] År 1662 talade rikskanslern i rådet om den “aigreur“, konungen af England fattat, derför att ambassadören grefve Nils Brahe, då han lemnade London och seglade konungens af England skepp förbi, icke hade fält på sin flagga, oaktadt engelska kaptenen skjutit framför Brahes skepp.[3] Andra exempel att förtiga.
För att undvika obehag och ej utsätta de svenska örlogsskeppen för hvad man ansåg vara förnedrande, infördes i skeppsbefälhafvarnes order att, så snart de genom Öresund kommit till Skagen, skulle de taga ned flaggorna på stor- och förstängerna samt i stället bruka flögar på Nordsjön och i engelska kanalen; men på bogsprötet och akter på kampanen skulle de bruka flaggorna äfven på de engelska farvattnen. Å spanska och portugisiska farvatten skulle de låta flaggorna flyga liksom i Östersjön och Öresund.[4] Från år 1665 blef den stående frasen i dessa order: “För att förekomma vedervilja hos konungen i England och dess sjöbetjente finner amiralitetskollegium vara bäst och rådligast att någon flagga inte föres på stora stången längre än till Skagen, ej heller att den sättes upp förr än i återresan vid Skagen igen, utan i mellertid föres allenast flögar och dessförutom en vimpel af stora stången;“[5] men år 1673 förbjöds äfven vimpeln i Nordsjön och Kanalen.[6] I motsats härtill gaf drottning Kristina amirallöjtnant Klas Bjelkenstjerna klart besked, då hon år 1646 förordnade honom att öfverföra ambassadören grefve M. G. De la Gardie på en flotta af tre skepp till Dieppe i Frankrike. Bjelkenstjerna fick icke
