Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu/362

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
344
41. SJÖTJENSTGÖRINGEN.

Den första allmänna ekonomiska föreskrift för tjensten ombord innehålles i Adler Salvius förslag år 1636 till instruktion för amiralitetskollegium. Der föreskrifves att “amiralerna och majorerna skola, när de äro ute på flottan, hålla ett riktigt diarium eller dagbok på allt som förelöper från den dagen skeppen gå till sjös och till den dagen, de återkomma hem. Detta diarium skall innehålla hvad väder och vind blåser, hvad för skepp de möta i sjön, hvad kunskaper de från vänner eller fiender förnimma, huru många skott som skjutas, hvad för korrespondens de med andra hafva, uti hvad hamn de komma, hvad skada de taga af storm, fiende eller annan olycka, hvad proviant och ammunition som åtgår, hvad rådslag de hålla samt huru justitien och gudstjensten förestås. Vid resans slut skola diarier och protokoller inlevereras till amiralitetskollegium jemte alla mottagna bref och andra acta.“ År 1646 beslöt amiralitetskollegium, att äfven kaptener på enkla skepp skulle föra ett diarium öfver hvad, som på resan passerade,[1] men detta blef ej allmänt satt i verket förr än år 1652. Från och med detta år och framgent infördes i hvarje skeppsbefälhafvares förordnande, att han skulle “hålla ett rigtigt diarium eller journal på allt det, som hvar dag hos honom passerar, hvad skepp honom möta och huru de sig mot honom förhålla, jemväl ock hurudan vind och väderlek hos honom varit hafver den ena och andra dagen, hvilket diarium han vid sin tillbakakomst skall inlägga i amiralitetets kansli.“[2] Sedan beslöts, att “den officer, som icke genast inlevererar sitt diarium, när han utaf resan hemkommer, skall utaf fiskalen inför k. amiralitetsrätten offentligen anklagas och sakfällas att första gången böta 412 daler till de fattige af de första fallande medel på hans lön i kassan, andra gången en half månadslön och tredje gången en hel månadslön, men likafullt inleverera sin journal.“[3]

En ganska ömtålig fråga var tullverkets rätt att företaga visitation å kronans skepp. Emedan man icke utan skäl misstänkte, att åtskilliga tullpligtiga varor både in- och utfördes på örlogsskeppen, förordnade k. maj:t år 1661, att kronans skepp och farkoster skulle derefter “besökas“ af

  1. A. K. reg. 259 1646.
  2. A. K. reg. 315 1652 m. fl.
  3. A. K. prot. 84 1663.