Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu/375

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer


357
ÅREN 1642—1643.

till Portugal med skeppen Draken (2), Engeln Rafael (2), Leoparden (2) och Göteborg (3) för att hemta salt och kryddor.[1] Han blef klar i början af november och gick två gånger till sjös från Elfsnabben, men måste vända tillbaka för vidriga vindar.[2] Han fick då order att uppskjuta resan till nästa vår och lägga skeppen öfver vintern i Nynäs hamn mellan Elfsnabben och Landsort.[3] Men då våren kom, instäldes resan och skeppen fördes i april 1643 tillbaka till Stockholm.[4]

Åren 1642—1643.I september 1642 skickades skeppen Svan (3) och Fama (3) på en långtur till Amerika. De skulle nemligen föra guvernören öfver Nya Sverige Johan Printz från Göteborg till Virginien och på återresan intaga salt i Lissabon.[5] Resan gick lyckligt. I juli 1643 kommo skeppen tillbaka till Sverige.[6]

År 1643.Sex skeppslaster ekvirke hemtades från Småland, en last bräder från Gefle, fyra laster hampa och master från Riga och en last malt från Kalmar.[7]

Af persontransporter från Stockholm omtalas följande: Franska residenten till Wismar med skeppet Kattan (3),[8] generalmajoren Erik Stenbock till Wolgast med bojorten Hanen,[9] generalguvernören Herman Wrangel till Riga med skeppet Jägaren (3),[10] biskopen i Åbo till samma stad med bojorten S:t Jöran,[11] generalmajoren Gustaf Otto Stenbock till Wismar med bojorten Postpferd[12] och portugisiska sändebudet till Wismar med skeppet Kattan (3).[13]

I slutet af oktober skickades två små skepp med folk och ammunition till Kalmar slott.[14] I december skickades två bojorter till Öland att under vintern föra regeringens post mellan Gräsgårdshamn på sydöstra kusten och Tyskland.[15]

År 1644.Det oundvikliga kriget med Danmark hade brutit löst i slutet af år 1643. Anledningarne dertill voro för oss svenskar många, i synnerhet den af danskarne åter upptagna Öresundstullen, hvilken enligt 1613 års fredsslut skulle vara fri. Kriget beslöts af regeringen i maj och fältmarskalken Lennart Torstensson, som stod med krigshären i Tyskland, fick

  1. R. R. 1310 1642.
  2. A. K. reg. 1711 1642.
  3. A. K. reg. 1811 o. R. R. 2611 1642.
  4. A. K. reg. 254 1643.
  5. R. R. 158 o. 1310 1642.
  6. R. R. 287 1643.
  7. A. K. reg.
  8. A. K. reg. 25 1643.
  9. A. K. reg. 227 1643.
  10. A. K. reg. 228 1643.
  11. A. K. reg. 258 1643.
  12. A. K. reg. 268 1643.
  13. A. K. reg. 2010 1643.
  14. A. K. reg. 2610 1643.
  15. A. K. reg. 1612 1643.