I Middelfartssund låg skeppet Hoppet (K) jemte två bojorter till början af november. Fartygen drogo sig den 1 nov. söderut i Beltet och eröfrades kort derefter vid Assens af danske kaptenen Markuor Rodsten med sex skepp. Härigenom blef fältmarskalken Eberstein satt i tillfälle att vid Middelfart d. 4 nov. begynna öfverförandet till Fyen af sina 5,000 man trupper.[1]
Major Gustaf Sperling hade beordrats d. 16 augusti att segla från Landskrona till Göteborg med skeppen Månen (2), Mars (2), Maria (2), Apollo (2) och Fides (2). Der skulle han tillika få skeppen Andromeda (2) och Leoparden (3). Några af dessa sju skepp skulle alltid hållas kryssande utanför Göteborg.[2] Den 19 aug. kom han dit. Den 14 oktober skickades till honom från Landskrona skeppen Herkules (1), Nordstjernan (K) och Johannes (K).[3] Sedan han d. 1 november blifvit befald af konungen att ofördröjligen gå till Sundet och lägga sig för Kronborg,[2] afseglade han d. 7 nov. med skeppen Herkules (1), Andromeda (2), Apollo (2), Mars (2), Maria (2), Fides (2), Månen (2) och Nordstjernan (K). Efter en stormig resa, under hvilken Mars (2) och Nordstjernan (K) måste för haveri gå tillbaka, kom han d. 13 november med de öfriga skeppen till Helsingör.[4] Äfven Sperling stäldes under amiral Ayscues befäl.[5]
Konungen hade fått underrättelse, att en större proviantflotta blifvit utrustad i Holland och var i oktober på väg till Köpenhamns undsättande. För att kunskapa härom kryssade major Tönnes Speck med skeppen Amarant (2) och Halfmånen (K) i senare hälften af oktober norr om Seland mellan Öresund och Stora Belt.[6] Den väntade proviantflottan kom d. 4 november till Stora Belt och ankrade vid Samsö.[7] Amiral George Ayscue, som var vid flottan i Landskrona, erhöll då order att hålla sig färdig med skeppen Draken (1) [Ayscue], Cesar (1) [viceamiral Owen Coxe], Carolus (1), Kronan (1) och Holländska Prinsen (3) för att tillsammans med majorerna Tering Henrikssons, Johan Bärs och Gustaf Sperlings skepp, när de komma till Sundet, gå i en flotta till redden för
