att amiralitetskollegium skulle rekrytera med kronans förhyrda båtsmän.[1] Senare medgafs befrielse härifrån och den befordrade skulle räknas staden till godo, så länge han var i lifvet.[2]
Nyss nämndes lösdrifvare. Sådana voro dag- eller veckotjenare, som icke hade laga försvar, icke voro adelns tjenare, ej heller tegelslagare, stenklyfvare eller murmästare. Utan rätt till någon lega skulle de inskrifvas vid kompletteringen i rullorna och insättas i lediga båtsmansrotar eller tagas till vintervakten på Skeppsholmen.[3] Dock blott i båtsmanssocknarne, ty i landtmilitiens socknar skulle försvarskarlar och lösdrifvare skrifvas till knektar.[4] En sålunda till båtsman skrifven lösdrifvare, som rymde, skulle, hvarhelst han ertappades, genast straffas till lifvet med hängande.[5]
Generalmönstring.Sedan båtsmanshållet blifvit inrättadt i en stor del af landet, befans nödigt att utsända i orterna högre officerare för att mönstra folket, taga kännedom om deras förhållande till rotehållarne och huru dessa uppfylde sina skyldigheter samt slutligen, men ej minst, för att kontrollera kompanichefernas åtgöranden.
Under denna period hafva följande generalmönstringar egt rum:
År 1652: riksrådet och amiralen Åke Ulfsparre i Södermanland, Östergötland, Småland, på Öland och Gotland; major Richard Clerck i Vestergötland samt major Sten Bjelke på Åland, i Finland och Norrland.[6]
År 1655: samme Ulfsparre i Södermanland, Östergötland och Småland; riksrådet och amiralen Klas Bjelkenstjerna i Roslagen och Norrland: amiral Mårten Ankarhjelm i Vestergötland; amirallöjtnanten Gustaf Wrangel på Åland och i Finland samt tygmästaren Hans Vilhelmsson Clerck med uppstädernas bösseskyttar.[7]
År 1661: nämnde Bjelkenstjerna i Södermanland, Östergötland, Småland, på Öland och i Vestergötland samt riksrådet och amiralen Klas Stjernsköld i Roslagen och Norrland.[8]
- ↑ A. von Stjernman: K. resol. 29⁄3 1647.
- ↑ A. von Stjernman. K. resol. 8⁄3 1660.
- ↑ A. von Stjernman: Stockholms riksdagsbeslut 12⁄11 1635; R. R. 23⁄12 1644.
- ↑ A. K. reg. 20⁄2 1653.
- ↑ A. K. reg. 1⁄11 1660 m. fl.
- ↑ R. R. 24⁄2, 12⁄5 och 11⁄6 1652.
- ↑ R. R. 20⁄1 1655 och A. K. reg. 27⁄1 1655.
- ↑ A. K. reg. 18⁄12 1660.
