Stockholm, Del 1 (Elers 1800)/Kap 106
| ← Om Kyrkorne |
|
Om de i Staden varande Publike Hus och allmänne inrättningar → |
VI. CAPITLET.
Om de i Stockholm, till Svenska Konungars
Äreminnen, uppreste Bildstoder.
§. 1.
Gustaf Wasas bildstod var icke den första som påtänktes, att i Hufvud-Staden låta uppresa; men som efter ett fattadt beslut 1760, innom 14 år blef färdig och uppsatt; då K. Gustaf Adolphs fordrade dertill, en tid af nära 40 år.
Ridderskapet och Adeln, att betyga sin tacksamhet, emot denna sitt Stånds och sitt Fosterlands välgörare, beslöt efter tvänne seklers förlopp, ifrån hans Regeringstid; att på egen kostnad, i en förtjent minnes-stod, gifva denna stora Konungen, den förste till sitt namn; äfven stor i verk och gärning; ett skyldigt offer af vördnad och erkänsla.
Stoden modellerades af Directeuren vid Målare-Academ. Pet. L'Archevesque, och gjöts af Öfver-Direct. Gerhard Meyer 1770. Metallen skänktes af Kronan; hvartill användes de Canoner, hvilka länge legat på rännare-banan, och blifvit såsom trophéer, af Rikets fiender tagne 1700. Vigten utgjorde 62 Skeppund.
Statuën af colossal storlek, ellofva fot hög, utom piedestalen; föreställer Konungen klädd, i då brukeliga Burgundiska drägten; men med fotsid släpande Mantel, Lager-krans på Hufvudet och Spira i högra handen; gående ifrån Riddarhuset; vändande ansigtet emot Slottet, att betekna; att han som Svensk Riddersman, uppstigit på Sveriges Thron.
Bildstoden uppsattes på sin fot den 13 Dec. 1773; men öfvertäcktes till cisseleringens fullbordande. Foten är rund af grön Svensk Marmor, på hvars framsida läses, den af Hofmarskalken Baron Christoph. Manderström författade inscription, innom en af Bronze guten Lager- och Olive krans, omgifven at en stor ringlagd orm. På andra sidan af piedestalen, som vetter åt Riddarhuset, ser man en stor Vasa, äfven af metall guten, och omkring statuën, är ett järngaller, i fyrkant uppsatt.
Kostnaderne skall hafva fordrat något öfver 200,000 d:r K:mt; hvaraf modelleringen blifvit betald med 75,000 d:r, gjutningen 36,000, Cisseleringen 25,000, marmorn till foten 12,000, Stodens uppsättande på sin fot 11,000, järngallret 9,000, alt d:r K:mt, utom flere utgifter.
Aftäckningen skedde 1774, midsommars afton, eller den 23 Junii, på hvilken dag Konung Gustaf I. för 251 år tillbaka hållit sitt ärofulla intåg i Stockholm, sedan de Danske voro utdrefne; och på hvilken dag äfven väl, hans ättling, Hertig Adolph Fredrich af Hollstein 1743 blifvit vald, till Svea Rikes Arf-Furste och Thronföljare. — Sedan stoden blifvit bittida om morgon aftäckt, uppträde middagstiden, Riddarhus-Directionen, anförd af R. Rådet Gr. Axel Fersen till K. M:t, att öfverlämna en i Guld slagen Skådep:gn, till en åminnelse af denna i Svenska Historien, alltid märkvärdiga händelse. Derå föreställes på ena sidan K. Gustaf III. Bröstbild, med namn och titel, och på den andra, K. Gustaf I:s förenämde bildstod, med Öfverskrift: Gustafvo. Erici. Patriæ. Libertatis. Religionis. Vindici; och nederst: Ex. Nobili. Cive. Opt. Regi. Post. Bina. Secula. Posuit. Ordo. Eqvestris. Hvilket äfven utgör Inscriptionen på statuën. (Se pag. 105).
Denna Ärestod hälsades högtideligen af K. Gustaf III. då han år 1775, ifrån Ladugårdsgärdet, införde sitt Lif-Garde och Commenderade hela Regementet, att Kring statuën uppställas, Skyldra och gifva Salvor.
Det har vid denna bildstod blifvit anmärkt, att Konungen föreställes gående, med en ofantelig mantel, tung för ögat; med en Spira som han stöder emot låret; m. m. Om den icke misslyckats i första gjutningen, hade han efter första modellen, kommit att släpa efter sig i mantelen, en mycket stor glob, märkt med Sveriges vapen. Tvänne resande Fransoser, hafva om denna statuë sagt: Elle n'a rien de saillant.
§. 2.
År 1757 d. 23 Sept. föreslog Öfverståthållaren Gr. During, att K. Gustaf Adolphs bildstod til häst, måtte med allmän kostnad upresas i Hufvud-Staden; denne store Konung till en förtjent och tacksam åminnelse; ej mindre Svenska Folket till heder; än Staden till en ypperlig prydnad. Detta förslag blef af K. M:t med särdeles nådigt välbehag ansedt. Denna minnesstod troddes, kunna komma att kosta omkring 3 tunnor Guld; till insamlande hvaraf, en Lotteri-plan uppgafs, bestående af 100,000 lotter, hvarje lott af 100 d:r K:mt och 100,000 vinster, med 5 procents afdrag, för lotteriets räkning; hvartill K. M:t lämnade nådigt bifall, d. 27 Sept. 1757. Vinsten af detta lotteri utgjorde en summa af d:r K:mt 364,027, 26 öre, med hvilken fond, verkställigheten af statuë-arbetet redan påtänktes. Den af Direct. l'Archevesque gjorde modell approberades, och om dess förfärdigande i Gips, slöts med honom contract; hvarefter han d. 20 Apr. 1759, fick lyfta 30,000 livres tournois, eller efter då varande cours 73,125 d:r K:mt. Uti K. brefvet derom till Öfverståthållaren, upplät K. M. äfven i nåder, till detta arbete, det på Rännarebanan belägne Gjuthus.
Vid 1761 års Riksdag, funno R. Ständer, denna modell böra undergå någon ändring. L'Archevesque åtnöjdes med de redan uppburne medel, och ett nytt contract slöts med honom d. 6 Jun. 1763 om 100,000 livr. tournois, för nya modellen. Härtill, samt husets förbyggande på Rännarebanan, fordrades en större summa, än lotteri-medlen utgjorde; hvarföre Öfverståthållaren Baron Lantingshausen fick befallning d. 29. Mart. 1763, om en ny lotteri-plans uppgifvande; hvartill han 1764 föreslog, inrättandet af ett Italienskt lotteri.
På R:s Ständers tillstyrkande 1767, anslogs till detta behof, hälften af Trollhätte slussverks lotteri-inkomst, som för åren 1767 och 1768, utgjorde hvardera året 52,654 d:r 16 öre K:mt. År 1769 d. 11 Jan. befalltes, att denna lotteri-avance skulle upphöra och att deraf endast 8000 d:r K:mt årligen skulle bestås, hvilka för 1769 och 1770 blefvo utbetalte.
För bristande medel afstannade arbetet, ehuru statuën i Gips, redan 1772 i Junii månad var färdig, att till Gjutaren aflämnas. L'Archevesque hade ännu 1774 att fordra sista betalningssumman 33,333 ⅓ liv. tournois, hvarpå Stats-Contoiret fick befallning att utbetala 40,000 d:r K:mt. Flere omkostnader fordrade stora summor, till arbetets fullbordande; hvartill Öfverståthållar. Baron Sparre, föreslog 1774, hela inkomsten af det då i gång varande nummer lotteri. — Efter R. Rådet Baron Sparres död, då statuën redan var i Maji månad 1791 på dess fot upprest, behagade Kgl. Maj:t entlediga Öfverståthållare-Ämbetet, från befattningen med statuë-arbetet, och dertill förordna en särskilt Direction af fem Ledamöter, (Kgl. br. d. 25 Aug. 1791); men uppdrog åter, Öfverståthållaren ensam, d. 6 Maji 1796 inseendet deröfver, jämte befallning, att foga skyndesam anstalt, om statuëns aftäckande, utan att afbida de figurers gjutning, som till dess vidare prydnad blifvit förordnade, och hvilka vid lägligare tillfälle, kunde blifva förfärdigade.
Utgifterne till detta kostsamma statuë-arbete, hafva blifvit bestridde, utaf behållen vinst af Stockholms Stads lotteri-medel, af anslagne inkomster af Trollhätte- och Nummer-lotteriet, som förberört är, utom hvad af Stats-Contoiret blifvit anordnadt; hvilket med hvad derföre sluteligen återstod att betala, steg till en summa af 174,192 R:dr 30 sk. 10 r:st.
Första och andra modellen af l'Archevesque; gipsformen och gjutningen i vax; hans gratification och diverse kostnader under hans arbets-tid, hafva uppgådt, till 43,174 R:dr 22: 1. Kostnader vid statuëns gjutning, med Öfver-Direct. Meyers gratification och flere utgifter, till 27,500; metallen 181 Skeppund 11 Lisp. 10 Skålp., till 7756 R:d. 47: 2. - Ciselleringen af Adams med diverse omkostnader 39,105 R:dr 37: 6. Modellerne till tvänne Colossale figurer, föreställande R:s-Cantzleren Gr. A. Oxenstjerna och Historien, under Embleme af en ung qvinna, som skrifver K. Gustaf Adolphs Historia, samt för Colossale-trophéen på baksidan, 18000 R:dr, hvartill kommer grundens gräfning och uppmurande; piedestalen af kolmords marmor; granit soclen; modeller till medailloner och ornamenter; Statuëns transport, ifrån gjuthuset till Norremalms torg, ensamt 6000 R:dr med flere här oupptagne utgifter, som tillsammans utgjöra förenämde summa af 174,192 R:dr 30 sk. 10 öre,
Uti Kongl. br. d. 17 Jun. 1797 till Öfverståthållaren, afkorrtades 3,000 R:dr af Professor Sergels fordran, efter med colossale-trophéen, som icke blifvit förfärdigad, tills vidare inställtes. Hela statuë-arbetet, fant K. M:t dyrt. Till de återstående skulders betalande, efter contracter, skulle årligen 3,000 R:dr i staten anslås.
Gjutningen af denna ärestod med terassen hvarpå hästen hvilar, verkställdes den 23 Jun. 1779, af öfver-Directeuren Gerhard Meyer. Efter cisselleringen fördes den på en dertill inrättad vagn, d. 11 Maji ifrån Gjuthuset på Rännarebanan, Drottninge- och Freds-gatorne utföre till Norremalms torg, der den blef stäld på sin fot d. 15 Maji 1791; hvarefter under Canoners lossande, K. M:t på ställningen, tog den lyckeligen uppreste minnesstoden, i närmare ögnasigte. Statuën blef sedan betäckt och inhägnad, till det återstående arbetets fortsättande. De fyra medailloner som pryda piedestalen, föreställa K. Gustaf Adolphs fyra Fältherrar, Grefve Torstensson, Bar. Wrangel, Banér och Königsmark. Hertig Bernhard af Saxen Weimar var ärnad att uppsättas på Norra sidan af piedestalen; men K. Gustaf III. ändrade detta beslut, och förordnade i stället 1781, att framför statuën, skulle Gr. A. Oxenstjernas bild ställas, dicterande för Historien, hvad som skulle utgöra Inscriptionen på statuën; hvilka figurer af Professor Sergel redan blifvit modellerade och formade i Gips; men arbetets vidare fortsättande till läglig tid inställt; äfven som colossal-trophéen på Norra sidan, som förberört är.
På nådig befallning hafver K. Vitterhets-Acad. föreslagit en korrt Inscription, att emedlertid sättas på statuën framtill:
Åt.
Gustaf Adolph.
af
Gustaf III.
och
Svenska Folket.
Sedan bildstoden ändteligen blifvit så färdig att den kunde aftäckas, utsatte K. Gustaf Adolph, som då nyss intagit den thron, som den store Gustaf Adolph hedrat, dertill d. 17 Nov. 1796, såsom efter gamla stilen svarande, emot K. Gustaf Adolphs döds-dag, d. 6 Nov. 1632. Dervid iagt togs följande: sedan Lif-Husarerne förut besatt alla torgets tillgångar, ankom Konungen till häst, omgifven af sin Lif-vackt och Svite ifrån Kgl. Slottet; anförandes båda Gardes-Regementerne. Vid Konungens ankomst på bron, aftäcktes stoden och Saluterades af Konungen. Regementerne som under Fält-Musik uppmarcherade, formerade på torget en fyrkant omkring stoden. Konungen tog den då i närmare ögnasigte och commenderade sedan att öpna lederne och skyldra, då ock med fanorne Saluterades; hvarefter gafs Salvor; äfven af de nedanföre Operahuset planterade canoner. Konungen begaf sig derpå tillbaka till Slottet och manskapet aftackades.
Utom andre vid denne bildstod gjorde anmärkningar[1], hafva tvänne resande Fransoser[2], funnit proportionerne emellan hästen och statuën, vara alldeles de samma, som på K. Henric IV:s kullslagne statuë i Paris. Nous avons trouvé assez extraordinaire, que l'echarpe de Gustave Adolphe fûtplacée de gauche à droite; comme elle est destinée à couvrir l'epée; il nous semble que le but est manqué. De kunna icke eller begripa, hvarföre man icke antagit porphyre-verkets tillbud, att lämna piedestalen af porphyre för samma pris, som den af Svensk granit.
Må det tillåtas, att här intaga ett förslag till Inscription å denna ärestod:
Gustaf. Adolph.
Sin. Tids. Beundran.
Sitt. Fosterlands. Ära.
Lefver.
I. De. Lagar.
Han. I. Freden. Stiftadt.
I. Den. Rättvisa.
Han. I. Striden. Skipadt.
Alltid. Hjelte.
Kunde. Icke. Sjelfva. Döden.
Beröfva. Honom.
Segren.
§. 3.
Konung Gustaf III:s bildstod, kan här icke omtalas, såsom färdig och upprest; men hvad angående den samma, blifvit faststäldt och tillgjordt; bör här icke saknas, de underrättelser, man derom äger.
När Konungen efter slutad fred 1791 återkom till Stockholm, och vid ankomsten ifrån Haga, emottogs i Stadsporten, af Magistratens och Borgerskapets Deputerade, anförde af R. Rådet och Öfverståthållaren Baron C. Sparre, anmälte han å Borgerskapets vägnar, dess underd. önskan och anhållan, att till betygande af glädje och vördnad, få låta resa Konungens bildstod.
Uti allmänna propositionen till Riksens Ständer, gifven Gefle Slott, d. 27 Jan. 1792, läser man huru Konungen emottagit och ansedt detta bevis af Stadens och Borgerskapets tillgifvenhet. Orden lyda sålunda: "K. M:t känner en verkelig förnöjelse, att inför samtelige R:s Ständer betyga; sitt välbehag af de mångfalldiga vedermälen, hvarigenom Hufvud-Stadens Borgerskap, betygit K. sin underd. tillgifvenhet. Ingen möda har varit dem tung, inga omkostnader räknade; men den statuë de beslutat att uppresa, till K. M:ts ära, hade K. M:t i afseende båda till sig sjelf och dem, velat vägra; om K. M:t kunnat betaga Historien denna anledning, så märkvärdig af tidehvarfvet, att omtala deras förtjenster; eller sina efterträdare, den uppmuntran, folkets kärlek gifver gode Konungar"[3].
Stadens kostnader vid statuëns uppresande, lättades derigenom, att tiden förlängdes, till uppbärande af den beviljade och då äfven tillökte Börs-afgiften.
Angående stället för denna minnesstod; så hade Öfver-Intendenten Baron Adelcrantz, uti desseinen för Norra brobyggnaden, projecterat det samma, emellan bägge broarne. Konungens villja var, att den skulle sättas vid den strand hvarest K. landsteg, vid skärgårds flottans inlopp till Staden, och tillika midt emot den holme der en del af Skärgårds-Flottans Fartyg och tillhörigheter äro upplagde. Konungen hade emot Baron Adelcrantz förslag, ännu haft en annan orsak sig förbehållen, grundad, uti K:s personliga vördnad för K. Gustaf Adolph, vid hvars statuë, K. ej velat tillåta, att hans egen skulle för nära framställas. (Kgl. br. d. 30 Mart. 1791). Härom förordnades vidare; att Parm-mätare-huset, kokhuset och Norra Victualie-vågen skola undanrödjas; icke för statuën allena; utan för hela Skepps-brons skull. De böra inrättas uti, å andra sidan, belägne hus, eller ock i de, emellan dem löpande gränder.
Grunden för Statuën lades 1792 och 1793 på nyssnämde ställe, nedanför Slotts-backen, der gamla Kranen och Stenhuggarebodarne förut stodo och bereddes platsen deromkring, de följande åren, för att gifva den det skick, som ändamålet fordrade.
För modellen som förfärdigades af Professor Sergel, var arfvodet betingat till 10,000 R:dr; med Capitaine Appelqvist contracterades, om 20,000 R:dr, för Gjutningen, Cisselleringen och metallen; och med arbetet var i slutet af 1798, så vida hunnit, att alla anstalter till gjutningen, voro i det mästa vidtagne och bestyrde.
Denna Statuë som blifver 11 fot hög, kommer att föreställa Konungen stående, med en lång mantel; stödjande vänstra handen, på ett styre af en Galère; utmärkande så väl segren vid Svensksund, som Regements-förändringen 1772, efter hvilken han sjelf styrde sitt Rike. I högra handen håller han en Oljeqvist, fredens Symbole, den han efter vunnen seger, åter förde till sitt folk och land. Statuën kommer att vända framsidan mot Stor-Kyrkan och ryggen åt Sjön. År 1799 den 21 Augustii förrättades Gjutningen, i Gjuthuset på Rännare-banan, uti en talrik folksamlings närvaro.
Piedestalen var ock från Porphyr-verket ankommen, och den af Kongl. Vitterhets-Academ. föreslagne inscription redan derå inhuggen.
K. Gustaf III.
Lagstiftare.
Segervinnare.
Fredens. Återställare.
af.
Stockholms. Borgerskap.
Man bifogar ock här ett annat project till Inscription, författad af vördnad och tillgifvenhet, för en stor Konung, som älskades af sitt Folk och skall utkräfva sin rätt af Efterverlden:
Ägde. Thronen.
Af. sin. Börd.
Konunga. Magten.
Af. Sin. Dygd.
Och. Folkets. Kärlek.
Åt. Lagen.
Att. Skydda. En. Stadgad.
Frihet.
1772.
———
Han. Nyttjade. Segren.
Att. Befästa. Freden.
1790.
———
Åt. Medborgaren. På. Thronen.
Helgades. Stoden.
af.
Stockholms. Borgerskap.
1791.
§. 4.
Af Konung Fredrich I, Sveriges milde och nyttige Konung, finnes en Bröstbild af hvit Marmor, som en tid var upställd uti Orangeriet på Carlberg, sedermera i Kungsträgården vid S. Jacob, der den sommartiden plägade utsättas midt i trägården, på den runda plan, der vatten konsten förut hade varit, till allmänt åskådande och en fägnande åminnelse. Ändteligen har den fått en plats i Finska Kyrkans Sacristiga. Anledningen dertill är okänd; om den icke skall sökas i Kyrkans namn, som efter honom uppkallad, i Hans tid blifvit inköpt, inredd och med resolutioner och Privilegier, såsom en National-Kyrka begåfvad. Denna Buste har sin gamla målade fot af trä; men med en vacker inscription ännu
i behåll:Orbis. Arctoi. Fredericum.
In. Marmore. Vultus.
In. Vultu. Rex.
In. Rege Heros.