Stockholm, Del 3 (Elers 1801)/Kap 207

←  Cap. Om Artillerie-gården, Tyghusen och Fyrverkeri-Laboratorium.

Stockholm, Tredje delen av Johan Elers Cap. Om Fredrichshof.

Cap. Om Humlegården.  →

VII. CAPITLET.
Om Fredrichshof.

1. §.

Då detta ställe gafs åt K:s Trotjenare och Architectus, Jean de la Vallée, beskrifves det i upplåtelsebrefvet d. 3 Jan. 1652, vara en K. M:ts och Kronans tomt och liggande grund, belägen vid Ladugårdsviken, emellan Ladugården på yttre och Välborne Lars Flemings trägårds-tomt på inre sidan; tillförene Kalfvehagen kallad, hvilken plats och tomt, håller uti bredden, på öfra och Nordväst sidan, ifrån planket vid Tullporten och uti Ost-Nordost till grinden 110 alnar; uti längden på Sydväst sidan, ifrån Tullporten och öfre bergen, neder till Sjöviken 620 alnar; uti längden på Ost-Nordost sidan, såsom nu skygården står, och uti Syd-Sydost, till Norra linien vid Ladugården, som visar neder i Sjöviken, 760 alnar; tädan ifrån Skygården, uti Väst Sydväst till Sjöviken, 200 alnar; åter utmed Sjöviken, näst till Välborne Lars Flemings tomt 260 alnar; ägandes De la Vallée samma tomt och grund, att njuta, bruka, bebygga, häfda och behålla, till evärdelig oklandrad och vålfången egendom.

Som denna tomt icke hade den regularitet, som andre deremot svarande tomter, på Ladugårdslandet; så tillades Byggmästaren erlig och konstrik Jean de la Vallée, uti Drottn. Christinas öppne bref d. 12 Maji 1654, så mycket af K. M:ts och Kronans grund, på alla sidor om sin tomt, dermed han den till samma regularitet kunde utvidga, som de andra tomter hade. Hvarjämte han erhöllt tillstånd, att på Sjösidan intaga och så långt ut i Sjön bygga, som honom behagade, allenast vanliga passagen och farningen, emellan Stockholm och Ladugården, dermed icke förhindrades.

På denna tomt hade De la Vallée, uti K. brefvet d. 30 Apr. 1653 fått tillstånd; icke allenast att bygga Värdshus; utan ock anställa allehanda Lustspel och tidsfördrif, till loflig recreation; så väl sådant, som i landet, det till dags i bruk varit, såsom Bollhus, Klot och Trycktaffel spel, med flere förlustande saker; såsom det han på åtskillige främmande orter sedt hafver, eller sjelf inventerar; samt upprätta bageri, gårkök, bryggeri, vinbränning och distillering, m. m.

Efter Chartan 1649, i Landtmäteri-Cont. N:o 25, öfver gamla Ladugården, är denna Kalfhage utmärkt nära gården, som låg, der nu Öfver-Jägmästare-Bostället är. Då Johan de la Vallée ägde det stället, kallades det Lustdal; men då det sedermera 1668, kom till R. Rådet och Fältmarskalken Gr. Otto Wilh. Königsmarck^[1], hette det, dels Königsmarckshof, dels Vallées tomt.

Man känner icke de skiften, som denna egendom, sedan undergått, eller om den under namn af gamla Ladugården, med dertill hörande trägård, som salig Melitz arfvingar, under donation innehade, 1682 blifvit reducerad; troligt är att så skedt, då den förut varit en tillhörighet, till berörde gamla Ladugård.

2. §.

Konung Fredrich I. blef år 1733 häraf ägare, som der låtit anlägga tvänne trägårdar och ett stenhus, då förmodeligen egendomen fådt sitt nu varande namn.

Presidenten Baron Erland Broman, lärer fått den samma af K. Fredrich I. såsom af honom, med mycken nåd omfattad. Baron Broman, skall då hafva öfverenskommit med Trägårdsmästaren, Inspectoren vid Kungsträgården Meijehöfver, som ägde Gr. Magni trägård, eller Torstenssonske egendomen; att derigenom få anlägga en väg, ifrån ändan af Storgatan, fram till Fredrichshof; emot förbindelse att underhålla plank, ej mindre på bägge sidorne om samma väg; än på Östra sidan emot Fredrichshofs gärde, då en port blifvit inrättad på planket af Grefve Magni trägård emot Storgatan, samt en vacktstuga uppbyggd, der en besökare posterades^[2]; och hvarest gående, emot drickspenningar, fingo betjena sig af denna genväg, till Djurgården.

Sedan President. Baron Broman blifvit död, köpte R. Rådet Friherre C. O. Hamilton, Fredrichshof, och anlade der ett stort orangerie. Vägen blef ock då förbättrad och utlagd till allmän körväg, emot en ordentelig inrättad port-afgift; men då efter R. Rådet Hamiltons frånfälle, Fredrichshof inköptes, till Vinter-palats för Enke-Drottningen Lovisa Ulrica, blef porten borttagen och vägen öppnad till allmänt bruk och nyttjande utan afgift.

3. §.

I anseende till Hännes M:ts Enke-Drottningens förklarade höga nöje, att Fredrichshof blefve inrättadt till Dess Residens om vintern; behagade K. M:t Konung Gustaf III, afstå dess, af denna egendom, uppå Banco-Auction gjorde inrop och transportera köpebrefvet, som skulle tillsändas Stats-Contoiret, med befallning, att om betalningen besörja, sålunda: att K. M:t som sielf gifvit derföre 120,000 d:r S:mt, ville till lindrande af Rikets utgifter, låta köpesumman blifva allenast 100,000 d:r S:mt; — att i afräkning derpå Stats-Contoiret skulle låta affölja 50,000 dr S:mt; — att sedan Bankens fordran och intekning blifvit afräknad, 22,500 dr, som blifver qvarstående, komme på de öfrige 27,500 dr S:mt att utfärdas Stats-Contoirets obligationer, med 6 procents ränta, att innom 2:ne år betalas; räntan och afbetalningen efter Bankens stadgar, skulle uti påföljande årets Stat uppföras^[3].

Med Hännes M:t Enke Dr. var i Reinsberg d. 18 Junii 1772, under Hännes M:ts utrikes vistande, aftaldt och beslutadt, att i stället för Gripsholms Slott och Ladugård, emottog H. K. M. Svartsiö Slott och Kungsgård, såsom Enke-säte, jämte den förut anslagne fond, till byggnadens fullkomnande derstädes, under villkor, att den summa af 300,000 dr S:mt hvilken kunnat komma att erfordras, till Gripholms Slotts i ståndsättande, anslogs och anordnades, till Fredrichshofs inköp och inrättning, att af Hännes M. nyttjas till vinterboning, i stället för de rum, H. M. på Kongl. Slottet innehaft, och till Konungens höga disposition öfverlämnade: hvarmedelst Hännes M:t förklarat sig anse giftermålscontractets 8. §. och hvad therutinnan om Dess Enke-säte blifvit stipulerat, till alla delar vara uppfyltt. (Riksd. besl. d. 9 Sept. 1772, §. 2.).

Efter Öfver-Intendenten Baron Adelcrantz förslag, beviljades d. 14 Decemb. 1773, till Fredrichshofs byggnadens fullbordande 196,732 dr S:mt; men d. 11 Martii 1776 anbefalltes Stats-Contoiret, utbetala 106,763, dr S:mt, som åtgått öfver 1773, 1774 och 1775 årens byggnadsförslager, till Fredrichshofs Slott; varandes således med inköpssumman, Kronans kostnad på Fredrichshof, något öfver 4 tunnor guld.

Sedan Enke-Drottningen var död, på Svartsiö Slott, i Julii månad 1782, hade Prinsessan Sophia Albertina ännu någon tid Fredrichshof till beboende och under dess disposition.

4. §.

Vid 1789 års Riksdag, blefvo flere af Ridderskapet och Adelns betydande medlemmar här arresterade; men fingo efter Riksdagens slut; utan något anklagande, rättegång eller dom, sin frihet åter.

Krigs-Collegii division, uti rättegångsmål, ransakade och afdömde här, de af Arméen, som i Finland under kriget, confoedererat och förbundit sig, att begära stillestånd af Kejsarinnan i Ryssland; och vägrade att vidare deltaga i kriget, än till försvarande af Rikets gräns, i händelse af fiendteligt anfall. Här ifrån utfördes ock de arresterade och till döden dömde, att på Ladugårdslands torget, undergå sitt straff; af hvilka dock alle, blefvo till lifvet benådade, utom Öfversten Hästesko, som der afrättades d. 8 Sept. 1790.

5. §.

Det är på sitt ställe nämt, att gamla Arsenalen, blef anordnad och 1793 invigd, till en Dramatisk skådeplats; då i stället, nedre våningen af Fredrichshofs Slott, der Enke-Drott. hade bodt, blef förvandlad, först till ett Tyghus, för gevär och andra krigsbehof och sedan till ett Spannemåls-Magazin; och den öfre, der Prinsessan haft sina rum, till Arsenal, att der förvara gamla Trophéer och Segertecken, af fanor, standarer, pukor, rustningar, med flere märkvärdigheter; sedan likväl de Kongl. rummen förut, blifvit till sitt innanrede förändrade, panelingar och boisseringar nederrefne och bortsålde m. m.

Uti sistnämde Arsenals rum, hvartill uppgången är ornerad med flera af Ehrenstrahls målade hästar, ser man i det första rummet: stere rustningar för häst och karl, på sina piedestaler uppsatte; såsom Birger Jarls, Magnus Ladulås, Valdemars, Carl Knutssons, Carl IX:s, Carl Gustafs, Gustaf Adolphs, och fleres.

K. Gustaf Adolphs stormhatt, vägande 19 marker, och Hans harnesk, som för sin tyngd, med svårighet kan lyftas.

De rustningar som K. Gustaf III och Hans Riddare, vid de i Hans tid anställte Carousseller, brukat, med vapen och valspråk utmärckte.

Gamla Ryske religions-fanor, ofanteligen stora; men sönderlappade. Målningarne derpå fina, och Ryska påskrifter, på flere ställen.

K. Gustaf III. pousserad i vax, i kropps storlek, sittande klädd och med Ordensband decorerad: förvaras i ett glasskåp.

Uti ett skrin, K. Gustaf III:s kläder. En grå Silkes Jacka af strumptyg och en Spansk kappa, till masqveraddrägt, uti hvilken Han blef skuten på Operahuset, natten emellan d. 16 och 17 Mart. 1792. Sjortan på vänstra sidan nog blodig, pantaleons lika med Jackan; hvita silkesstrumpor, en hvit halfmasqve och flere blodige bandager.

Hertig Carls kläder, uti hvilka han i en Sjöbataille, under sista Ryska kriget, fått en contusion i vänstra axeln. Kläderne till och med sjortan söndersletne; hatten svedd i kanten.

K. Gustaf III:s klädning i Svensksunds slaget, af blått strumptyg, med rika guldfransar på axlarne.

Uti ett mindre rum på sidan; väggarne klädde, med flere slags Utländske skjutgevär, äfven en Svensk bössa af 1580 års modell.

K. Carl IX:s runda skjöld af stål, med upphöjt arbete; mycket väl gjord.

En lång Falkonett på en ställning med 5 fötter.

En Sabel med träskaft, tagen vid Narva, som skall varit Czar Petters.

Den trumman, som Baron Sprengtporten stack sönder, vid Dal-upproret, då allarm slogs.

Tredje Rummet är fullt af fanor, trasige och sönderskutne, tagne af Rikets fiender vid särskildte tillfällen. Deribland äro ock de Trophéer som blifvit eröfrade i 1789 och 1790 års krig, vid flere tillfällen. De som uti Sjöslaget vid Svensksund, d. 9 Julii 1790 blifvit tagne, och under fredsfestens firande i Stockholm d. 31 Aug. 1790, voro uppstälde, på ömse sidor om Altaret i Storkyrkan, blefvo sedan, af Officerare af Arméens- flotta, i full uniform afhämtade, och under escorte förde Sjöledes hit till Arsenalen; hvarest de emottogos, af K. Krigs-Collegii Ledamöter: under det freden i Staden under trompete-klang allmänneligen förkunnades.

En Eschaloupe, tagen af K. Carl XII, som skall af Czar Petter blifvit byggd.

Modell af huset på Åkerö.

Fjerde Rummet, en myckenhet sönderskutne fanor, tagne af Sv. Konungar i många lefvererade blodiga actioner; en del med vidhäftade underrättelser; men större delen utan.

När K. Gustaf Adolphs statuë på Norremalmstorg skulle aftäckas, blefvo 150 at de helaste fanor, som i de af honom lefvererade batailler blifvit erröfrade, på nådig befallning sammansökte, att vid det tillfället presenteras; men denna tillämnade anstalt, blef dock sedan instäld.

Femte Rummet är fullt af enahanda Trophéer, icke blott kring väggarne uppsatte; utan ock vid inrättade ställningar på golfvet, till 100:detals; med flere erröfrade pukor, trummor, m. m. hvarå en sammandragen kort förtekning, kan meddelas.

Polske fanor tagne vid Stångebro 1598 af Carl IX, st. 78, Estandarer 11.

Kejserlige tagne af Gustaf Adolph, fanor 498, Estandarer 146.

Danske och Polske af K. Carl Gustaf erröfrade, fanor 136, Estand. 48.

Danske tagne vid Halmstad d. 7 Aug. 1676 af K. Carl XI, fanor 36, Estand. 17.

Dito vid Rönneberga och Lund 1676, fanor 31, Estand. 14.

På Landt-Rügen d. 8 Jan. 1678, fanor 31, Estand. 13.

Tagne på Seland d. 25 Jul. 1700 af K. Carl XII, fanor 5, Estand. 4.

Af K. Carl XII, Ryska Trophéer, d. 20 Nov. 1700 vid Narva, Provincial-fanor 4, Dragon D:o 20, Estand. 6, fanor 145, skalmejor 37, marche- eller reveille-pipor 30, m. m.

Dito vid Sagnits d. 9 Aug. 1707, fanor 43, Estand. 21, Cosaqve-fanor 22.

Dito vid Dünamynde d. 11 Dec. 1701, fanor 12, Estand. 1.

Saxiske vid Clissov d. 9 Jul. 1702, fanor 37, Estand. 24.

Ryske vid Birtzen och byen Jagarini, d. 19 Mart. 1703, fanor 1039, stora fanor 120, Calmuck-fanor 30.

Saxiske vid Torns erröfring d. 30 Sept. 1703, fanor 14, Stand. 5, nycklarne till Torn och Elbing, m. m.

Ryske vid Jacobstad d. 26 Julii 1704, fanor 37, Standar. 2.

Danska vid Helsingborg d. 26 Feb. 1710, fanor 26, Estand. 10, med mångfaldige flera; utom 129 pukor, 31 trummor, pikar, bardisaner, m. m. 1 Saxisk Estandar af blott sammet med guld och silfver broderad, tagen i Polen af K. Carl XII med egen hand.

I de öfrige rum i denna våning, är den så kallade Konungens Lif-rustkammare, eller klädkammaren. De förenämde Arsenals-rummen äro i en Rustmästares vård; men Lif-rustkammaren, under en Hof-Cammererares förvar och inseende.

Der finnes bland andra märkvärdigheter:

K. Gustaf Adolphs Kläder:

1 Elgshuds Köller, med grå atlast armar, silfvertråds-knappar, och under fodrat med grått taft.

1 par Byxor af grått Spanskt kläde, med silfvertråds-knappar.

1 Sjorta med knytning vid halssen och händerne, blodig och söndrig. Dessa kläder skall K. haft på sig, då han blef skuten i hallsen vid Dirschau i Preussen.

1 Silfverfärgad atlaströja, piqverad och med silfvergaloner brämad.

1 par Byxor af grått Spanskt kläde, med silfvergaloner stofferade.

1 Sjorta med knytning, sönderrifven och blodig. Besagde kläder har K. haft på sig, då han blef skuten i sidan eller höften, i Preussen.

1 par förgylte Sporrar af järn.

3 st. Hattband af svart sammet med 12 st. valknute knappar af guld och guldqvastar.

5 st. Hattband, slingade af silfvertråd, hvaruppå finnes 23 små silfver och äckta perlor.

K. Carl XII:s Kläder, uti hvilka han blef skuten d. 30 Nov. 1718.

1 st. Hatt med förgylt messingsknapp och svart lärftsfoder; deruti synes hålet efter kulan.

1 st. Kappa af blått kläde med blått yllefoder och förgylt messingsspänne, 14 alnar vid omkring.

1 blå Klädesrock med foder af något gröfre blått kläde, förgylte messings-knappar, och Sämskskins fickor.

1 Chamois-klädes Väst med gult chalons foder och förgylte knappar.

1 par Byxor af Chamois-kläde, med förgylte messsings-knappar, utan foder; i dem äro 10 fickor af Sämskskin. 1 st. Elgshuds-gehäng, med vanliga grofva band underfodrat och ett förgylt silfverspänne uti; mycket blodigt.

1 par Renshuds eller Sämskhanskar, med styfva Elgshuds-kragar, mycket blodige, särdeles den till högra handen.

1 st. Halsduk af svart crepon eller krusflor 2 ⅝ alnar lång.

1 par Stickade tråstrumpor och 1 par strumpor af lärft, dertill strumpeband af klädes-remsor.

1 par Stöflar af Ryssläder, med styfva vador, träklackar och spikar uti, och dertill 2:e stora järnsporrar.

1 st. Brun Peruqve, som K. nyttjadt på resan ifrån Bender uti Turkiet, till Stralsund.

1 st. Utterskins-mössa, som han haft på sig, vid calabaliquen i Bender.

1 st. Granpåk som Han haft i sin hand, då det olyckeliga skåttet träffade vid Fredrichshall. Den blef sedermera af K. Fredrich I. beklädd med silfverbeslag och en latinsk inscription: att den store och oöfvervinnelige Hjelten Carl XII Sv. Konung, förde denna staf i handen, då han föll vid Fredrichshall d. 30 Nov. 1718.

1 st. Värja med messingsfäste och silfver kafle.

24 Elgshuds Köllrar, 24 patronkök och 24 carbinremmar, som varit K:s Lif-Drabanters.

K. Fredrichs Kläder:

1 Rock af fint blått kläde med rödt scharlakansfoder och förgylte messingsknappar.

1 Väst af samma slags kläde och rödt bordelous foder; lika knappar som i rocken.

1 par Byxor af lika kläde med hvitt tafsfoder; på dem befinnes blod. Desse kläder har K. haft på sig d. 27 Febr. 1716, då han blef skuten i låret i Norrige, på en recognoscering.

Här kan än vidare anmärkas.

1 st. Dolk, hvarmed en Munk varit sinnad att mörda K Gustaf Adolph i Magdeburg; men Sv. Generalen Baron Baner förekom.

1 st. Dolk, som Gener. Nils Bjelke tagit i Ofen af Turkiska Paschvan Ismael 1686, är förgiftad.

1 Dolk med guldbalja, förgiftad.

1 st. K. Gustaf Adolphs Krönings-sadel, mycket rik af äckta stenar, pärlor och förgylt silfver.

1 Sadel, skänkt till Gustaf Adolph af Fursten Beltor Gabor i Siebenburgen, med silfver tillbehör.

1 Sabel med guld på baljan, af den samma skänkt till K. Gustaf Adolph.

1 st. K. Carl Gustafs Krönings-sadel, mycket rik af guld och äckta perlor. Med flere sadlar och tillbehör, Eschabraquer, m. m.

1 st. K. Carl XI:s Krönings-sadel af brunt sammet, kåporne och pistol-kapporna, broderade med guld och stora äckta perlor, och guld på betsel-stängerne.

12 st. Handhäst-täcken af blått sammet, med rik brodering af guld och upphöjt arbete, skänkte till K. Carl XI af K. i Frankrike.

1 Sadel-mondering inkom till K. Lif-rustkammaren år 1792, såsom en present af Kejsaren i Marocco, allt tillbehöret af stegböglar och förbögel af förgylt silfver; dertill är ock ett Eschabraque af sidentyg, med små förgylte silfverplåtar, öfver allt beklädt.

1 st. Konung Johan III:s Värja, med guldfäste.

8 st. Cramoisie röda sammetstäcken med Spanska Vapnet deruppå broderade, hvilka år 1671 blifvit skänkte till K. Carl XI af K. i Spanien.

6 st. Svarta sammetstäcken för Handhästar, rundt omkring broderade med gesprängt och spitssigt pärlestickare arbete af silfver; hvilka täcken Drottn. Christina skickat ifrån Rom, såsom en present, till K. Carl XI.

4 st. Stora täcken att lägga åfvan uppå vagstaken; mycket rikt broderade.

2 st. Dr. Christinas sadlar, med mycket mjuka säten.

Många sadlar som varit K. Carl X:s och XI:s med deras Eschabraquer; mycket rikt broderade.

Krönings-selar af sammet, nyttjade vid K. Carl XI:s och K. Adolph Friedrichs Kröningar.

1 st. Kyrass, som Gr. Jan Gyllenstjerna nyttjadt vid K. Carl Gustafs begrafning. Bilden som föreställer honom af trä, öfverklädd med ett förgylt messings harnesk. Riddarskörtet, hästtäcket af svart sammet, allt med rik brodering.

1 Mycket stort och tungt hufvud baner, af svart dammast broderat, som Grefven fört till häst, ifrån Carlbergs Slott, till Riddarholms-Kyrkan.

59 Små fanor af svart damast alla broderade med åratalet 1660 och de 59 provincers Vapen, som då lydde under Svenska Kronan.

1 st. K. Gustaf I:s slag-svärd, att föra med bägge händerne.

1 st. K. Carl XI:s med lika långt fäste.

1 st. Värja som K. Gustaf Adolph sjelf fört i det Polska kriget, och blifvit i dess hand sönderhuggen af en Polack; som K. dock blef öfvermägtig i en slagtning, och tog med egen hand en sabel, den han vid sidan sedan fört i hela Polska kriget.

1 st. Persiansk sabel; baljan öfverdragen med guld, skänkt till K. Carl XI 1687 af en Armeniansk gesandt Arnusch Wertansson.

Flere sköldar som Sv. fordna Konungar hafva burit på deras armar, då de varit regerande. De äro dels virkade, dels af korg.

Flere sorter bågar och koger, med sina pilar.

1 st. Scepter som Fursten af Siebenburgen förärat K. Gustaf Adolph. Diverse sorter Scepter, Puschaner och Scheckaner.

1 st. Horn af Elphenben med guldbeslag.

1 st. så kalladt fotbräde, med silfverkaflar. 4 st. för heiduckarne, att dermed lyfta K. personer i vagnen, den tid, då ännu intet steg gafs på täckvagnarne.

1 st. Modell af järn till en hand, som Öfver-Hofstallmästaren Gynterfelt, låtit göra sig silfver händer efter; sedan han 1702 d. 9 Julii vid Clissov af en canonkula, förlorade bägge händerne och nödgades sedan till sin död år 1738, hjelpa sig fram med silfverhänder.

1 st. Hästhud updragen på trä: hvilken är huden till den Häst, som K. Gustaf Adolph red uppå, då Han föll vid Lützen. På denna hud ligger nu ock samma sadel och pistoler, som K. då nyttjadt^[4].

1 st. Hästhud, uppstoppad med dref och blår, på hvilken K. Gustaf III ridit i Finska kriget 1789 och 1790.

2. st. Krönings-stolar, nyttjade 1751 och 1772.

Caroussells sadlarne nyttjade på Adolph Friedrichs-torg 1717 och på Drottningholm 1718.

K. Carl XI:s värja som han brukat i alla Skånska bataillerne, med silfverfäste.

Bössor äro till ett stort antal, både Franska, Italienska och Svenska, äfven så pistoler; hvaribland K. Gustaf Adolphs och K. Carl Gustafs Krönings-pistoler, äro med guld och diamanter infattade.

En del af denna Lif-rustkammare var förut på Kongl. Slottet, midt emot Drottningens trappa; i nedre våningen, i de rum som sedan blefvo inredde för Ståthållaren på Stockholms Slott.

Der förvarades då, hvad uti föregående förtekning icke blifvit upptagit: K. Gustaf Adolphs blodiga bandager i en egen coffert; K. Gustaf III:s Drabante-uniform, nyttjad vid revolutionen d. 19 Aug. 1772. Åtskillige Konungars och Drottningars Krönings-kläder; med flere Statslivréer för Pager och Hofbetjeningen. Rustnings-persedlar förvarades då på gamla Arsenalen, och hörde icke till Kongl. klädkammaren.

En beskrifning på de uti Arsenalen i Stockholm befinteliga förnämsta saker, då Arsenalen var på sitt förra ställe, finnes intagen uti Sv. Fateburen, 4 öp. St. 1768, 8. p. 14.

---

1. Grefve Königsmarck afled 1688, d. 15 Sept. uti lägret vid Negraponte uppå Öen Morea; i medelhafvet, såsom då varande Generalissimus vid Venetianske Arméen. (Rehbinders Cantz. Hist. p. 322).
2. Kallades då Grefve Spens Tull, i anseende till granskapet med Håfmarsk. Gr. Spens egendom.
3. K. brefvet till Stats-Cont. d. 6 Oct. 1772.
4. Man har funnit anteknat uti en beskrifning öfver stora Arsenalen i Vien; att derstädes skall förvaras K. Gustaf Adolphs genomstungne eller genomskutne köllert, då han i Bataillen vid Lützen 1632, slöt sina dagar. Descrip. de la Ville de Vienne. 1779. Vien 8:o, p. 70.