Stockholm, Del 3 (Elers 1801)/Kap 507
| ← Brandförsäkrings-Contoiret. |
|
Stockholms Stads Handel. → |
VII.
Fängelser och Arrester i Stockholm.
Stockholms Kerna, Stockholms Torn, eller 3 Kronor, är det första kände fängelse i Stockholm, ehuru byggdt i ett helt annat ändamål. Der hafva 2:ne Konungar af Birger Jarls afkommande suttit fångne och 2:ne deras Söner. K. Waldemar, Birger Jarls älldste son, var den förste som dit sattes, sedan han var fängslad af brodren, Magnus Ladulås 1276; hans son Hertig Erik fängslades der sammaledes 1290. Torkill Knutsson, K. Birgers och bägge Hertigarnes Förmyndare och Rikets berömmelige Föreståndare, fördes ifrån detta fängelse, till afrättsplatsen, äfven som Juncker Magnus, K. Birgers son, 1320; K. Magnus Erichsson Smek, var i detta torn, K. Albrechts fånge i 7 år. (Rimkr. p. 14, 163). Utom flere af Folkungarne, hafva ock der fängslade suttit Johan Brunke, K. Birgers Drotz, och många andre, som här kunna onämde vara[1].
Om detta Fängelse och den så kallade Smedje-gården på Kgl. Slottet, samt dess förflyttande derifrån; är så väl uti beskrifningen om Slottet, som ang:de de, till Barnhuset förlagde Fängelser och Arrester, på nämde ställen omförmält,
Draka-Tornet, befallte K. Johan III till Fängelse-rum inredas; hvartill ock flere af de i Stockholm varande många Torn, i älldre tider, förmodeligen blifvit nyttjade; då i häfderne ofta förekommer, att en anklagad eller brottslig befunnen, blifvit kastad i Stadens Torn.
Under Stadens gamla Rådhus vid Stor-torget, var utom flere Arrester, ett hårdare Fängelse, till sanningens frampinande, under namn af hvita hästen, som ännu under 1741 års Riksdag i Gyllenstiernske saken nyttjades, att tvinga bekännelse af Arresterade medbrottslige; hvarom tryckta Handlingar, förvara minnet.
Bland sådane hårdare Fängelser eller Pino-rum, var ock fordom, utom ett på Skepps-holmen, äfven den så kallade Rosenkammaren på Smedje-gården, der 1756 års Commission, försökte detta undersökningssätt, att framtruga en bekännelse om flere medbrottslige. Vid K. Gustaf III:s första anträde till Regeringen, blefvo desse och alla hårdare Fängelser till bekännelsers extorqverande, förbudne. Uti de puncter, om Rikets invärtes tillstånd, hvarom R. Ständer underrättades vid början af 1778 års Riksdag; förmäles, att K. M. funnit Dess första skyldighet vara, att med torturens och dessa pinorums afskaffande, tekna första dagarne af Sin nya Regering, och lät derföre under d. 27 Aug. 1772, utom bref till samtelige vederbörande, att låta förstöra och undanrödja alla de verktyg, som icke äga någon grund i lag; utan strida emot frihet, mänsklighet och billighet, och kunde missbrukas till våld och tyranni, emot frie medborgare; äfven förständiga Öfverståthållaren, att genast låta förstöra den på Smedgården så kallade Rosenkammaren, den hvita hästen och alla sådane dylika marter-rum.
Då Fängelserne flyttades från Kgl. Slottet, skulle der allenast något visst rum utses, till Arrest för folk af bättre vilkor och condition; som K. br. till Öfverståth. Tott af d. 16 Maji 1664 innehåller. Vid Lif-Gardes Hög-Vackten, äro för det närvarande flere Arrester, der både Stats-Fångar, andre brottslige och gäldskyldige förvaras.
I Castenhofs och Södra Stadshusets Fängelser, hafva både i älldre och sednare tider, förnäme Arrestanter blifvit förvarade. Om någon tillfälligtvis i det föregående blifvit nämd; befaller dock tiden i den vi lefva, och acktningen för store män, äfven i deras olycka, att här förglömma deras namn.
Under nya Rådhuset och vid alla Högvackter äro Arrester; utan att nämna dem, som i bullersamma och oroliga tider, på Riddarholmen och Fredrichshof blifvit inredde.
Stockholms Stad är så väl som andre Städer, hvilka njuta Kronans andel i böter, skyldig att underhålla Fängelser och försörja Fångarne, till dess brottmålet underställes Hof-Rätten, då Delinqventen flyttas till Kronans häckte. Medeltalet af häcktade missgärningsmän i Stockholm, räknas till 152, Spinhushjonen derunder icke inbegrepne.
Man kan icke vänta, hvarken af Religionen, Sedoläran eller de bästa lagar, att begären kunna styras, högmodet tyglas, människokynnet och vanarter så kufvas; att Fängelser någonsin blifva onödige; men man torde en gång få vänta, af upplysningen; af ett berömvärdt efterdöme i en annan verldsdel; af den ömhet medmänniskors svaghet kräfver, att de olyckelige brottslingars öde mildras; att Arrester och Fängelser, måtte kunna bidraga snarare till förbättring, än förhärdelse, och att de blifva så inrättade, att de utan Statens allt för dryga kostnad, kunna af de brottsligas arbete underhållas.
Arresterne hafva i Stockholm blifvit omlagade. Enligt K. br. d. 6 Maji 1796 beviljades, till anskaffande af 60 halm-madrasser och kuddar m. m. till Smedjegårdshäcktet, som underhålles på Kronans kostnad, 260 R:dr, samt att 60 R:dr årligen i Staten upföres, till underhållandet deraf.
Vid anträdet till Regeringen, förordnade Konungen uti skrifvelse till Öfverståthållaren d. 13 Decemb. 1796, om de olyckelige brottslingars bättre vård, i Fängelse-rummen; om hvilkas tillstånd underdånig berättelse aflämnades d. 9 Jan. 1797; i anledning hvaraf K. M. under d. 27 Nov. 1798, i flere delar förmildrat dessa, Dess olyckliga undersåters omständigheter, medelst fångarnes tillökte underhåll, Fängelse-rummens uppeldning vintertiden, sängkläders bestående för deras hviloställen, faststäld beklädnad för Arbets-Fångar, och äfven i vissa fall läkare tillsyn, samt fria läkemedel; samt förordnat, att Fängelserne skola vara rymlige, hållas snygge och sunde, m. m. Se vidare härom Profess. Doct. D. v. Schulzenheims Tal, vid Praesidii nedläggande i K. W. Acad. 1799. Bilagan N:o 23.
- ↑ Peringskölds Stockh. illustr. Msc.