Stockholm, Del 4 (Elers 1801)/Kap 105a
V.
Kongl. Cantzli-Collegium.
Under Cantzlerernes tillsyn bestriddes i de älldste tider Cantzli-ärenderne, eller allt det som i Konungens namn utfärdades. Desse voro då tillika Erke-Biskopar, Biskopar eller andra betydande Praelater, som kunde skrifva och förstodo någorlunda Latinska språket, hvilket ofta brukades i allmenne ärenders expedierande, såsom i Freds-underhandlingar och i en trägnare skriftvexling med Påfveliga stolen; och hvarutinnan Clerkerne nästan voro de ende, som hade någon kundskap.
K. Gustaf I. som hade mindre förtroende till det Catholske Prästerskapet och nogsamt fannt, att Cantzli-sysslorne fordrade egne insigter; satte, fast med mycken svårighet, i brist af skickelige Ämbetsmän, detta angelägne verk, på en ordenteligare fot. För Språkens skull, nödgades Han i början betjena sig, dels af Präster, dels af Utlänningar. Magister Olof Petri Phase var dock den siste af Andelige Ståndet, ehuru icke Prästvigd förr än 1539, som innehade Cantzlers-ämbetet, till 1533, då han blef derifrån skild. Efter honom var Conrad von Pyhy den förste Lekman, som jämte Råds-Ämbetet var Cantzler tillika; hvilka Ämbeten sedan allt intill våra tider varit förenade.
Räkninge-kammaren och Bokhålleriet, med alla Cameral-mål och anordningar i Staten, hörde tillika med Rättegångs[1] och Handels-ärenderne till K:s Cantzli, innan Styrelse-verket, på ett mera ordenteligt sätt inrättades; lämpadt efter tidernes skick, Rikets behof och efter hvad olika ärenders vård ock skötsel fordrade.
Uti K. Erich XIV:s tid finnes en Cantzli-ordning vara författad, som utstakade, så väl Öfverste Cantzlerens, som K. M:ts Procurators, Jöran Perssons göromål och åligganden. Han skall varit den förste som Contrasignerat under Konungen med sitt namn, Georgius Petri Salemontanus.
Riks-Rådet Erich Larsson Sparre var der förste som i K. Johan III:s tid förde titel af Riks-Cantzler, och Gr. Magnus Gab. De la Gardie den siste. K. Carl XI förordnade 1680, Gr. Bengt Gab. Oxenstierna till Cantzli-President, och i detta ämbete hafva 12 af Rikets Råd, honom efterträdt, hvaribland Gr. Creutz, som afled 1785, var den siste.
K. Carl IX hade redan som Hertig af Södermanland, under d. 17 Januar. 1592 utfärdat Sin egen Cantzli-ordning, till vederbörandes efterrättelse. Under Hans tid hafva de så kallade Riks-Ämbeten, jämte den ständiga Rådkammaren fått sin stadga, som af 1602 års Riksdagsbeslut intages.
K. Gustaf Adolph anförtrodde Cantzli-ärendernes vård, i Gr. Axel Oxenstiernas händer, som till Riks-Cantzler förordnades 1612. Han företrädde K:s person uti utöfningen af vissa Jura Majestatica; hvarå ett märkeligt exempel finnes, att han enligt Handlingarne, eftergaf skatt.
Kongl. Collegium blef som ett Riks-Collegium inrättadt 1617, och påföljande året utfärdades en Cantzlie-ordning, hvarutinnan Sju Secreterare, som ock kallades Cantzli-Förvanter, fingo hvar sitt Departement att förestå. År 1620 d. 20 Febr. upsattes af Grefve Ax. Oxenstierna en ny Cantzli-ordning, innefattande de mindre Tjenstemäns åliggande sysslor. En Ordinarie Stat blef för Cantzli-verket upprättad 1623, och en mera utvidgad Cantz. Ordning 1626 af Konungen uppsatt och utgifven, hvarutinnan R:s Cantzlerens, Cantzlie Rådens, som tillika voro Rikets Råd, och hela Cantzli-betjeningens göromål och åliggande skyldigheter utstakades. Cantzliet skulle residera i Stockholm och hafva sina rum i Kgl. Slottet. Uti 1634 års Regerings-form, upptages i korthet Cantzlie-Ordningens innehåll med de förändringar att Cantzliet under Riks-Cantzlerens styrelse, sattes till det 4:de Collegium; samt lämnade R:s Cantz. till biträde 4 Assessorer af Rikets Råd, och 2:ne Secreterare, som upphöjdes till Ordinar. Secreterare af Staten, med förbättring i lön och anseende.
1641 års Cantzli-ordning, som blott Palmsköld omtalar, och en ytterligare af år 1652, som vidare fördelar göromålen, Secreterarne emellan, äro i det hufvudsakeligaste enahanda med den af 1626, med den ändring, att uti Drottning Christinas finnes 9 Secreter. i stället för 6 uti K. Gustaf Adolphs; hvaraf 2:ne hade sig med Revisions-saker att befatta, och en med protocollers förande vid Riksdagar och möten, samt andre Secrete-saker; som dock icke finnes hafva kommit till verkställighet.
K. Carl Gustaf hade på redigaste fot sitt Fält-Cantzli inrättadt. Efter Hans död, under K. Carl XI:s minderårighet, pröfvade Förmyndare-Regeringen 1661 en förbättrad Cantzli-ordning nödig; hvaruti R:s Cantzlerens betydeliga göromål, än mera utvidgades; såsom att vid Riksmöten föra ordet; att svara Ambassadeurer å K:s vägnar, och i allt vara Director Collegii; hafva Riks-klämman eller stora Sigillet i sin vård. Fyra R:s Råd förordnades i egenskap af Cantzli-Råd till Assessorer, m. m. Derutinnan omtalas äfven en Cantzli-Rätt, eller doms-rättighet öfver Cantzli-betjeningen, till förbrytelsers ransakande och afdömmande, hvilken detta verk tillkommit, ifrån Collegii första inrättning, likmätigt 1634 års Regerings-form, der nämde Jurisdiction stadfästades. En Instruction utfärdades då äfven, för visse tillförordnade, att öfverse Justitie-ärenderne, som borde för K. M. refereras. År 1668 fick General-Inspectorn öfver alla oordningar, ang:de Religion, Justitien, K. M:ts rättigheter, m. m. en särskildt Instruction. Detta ämbete var i öfrigt lika med nu varande Justitie-Cantzlerens, som fordom kallades Öfverste Fiscal, Riks-Prophoss och i K. Erich XIV:s tid Procurator och Secretarius Negotiorum. Ett ämbete uti Censura Librorum inrättades 1688, hvartil K. Carl XI utnämde Nicol. Rubens, för hvilken Instruction utfärdades af Cantzlie-Collegium d. 7 Jul. 1688[2].
Under K. Carl XI:s och en lång tid under K. Carl XII:s regering, följdes 1663 års Cantz. Ordning. Uti Carl XI:s testamente inskränktes Riks-Cantzli-Råden, till en enda.
Under K. Carl XII:s vistande i Demotica, utarbetades en förbättrad Cantzli-ordning 1713, hvilken med Regeringssättet, undergick en betydelig förändring, först d. 29 Maji 1719, då de 2:ne utrikes Expeditionerne sammansloges till en, och Handels-Exped. indrogs, och sedan året derpå uti Cantz. Ordn. af d. 14 Jun. 1720, som i det närmaste instämde med den af år 1713, hvarutinnan Collegii Ämbets-förvaltning och hvarje Tjenstemans skyldighet upptages, som här skulle blifva för vidlyftigt att upprepa; i synnerhet med de många förändringar och tilläggningar, som R:s Ständer derutinnan vid flere påföljande Riksdagar tillstyrkte.
År 1740 d. 15 Maji förordnades om Just. ärenderne och auctoriserades, den nu varande Nedre Revisionen, der Just. Cantzleren borde presidera och ifrån sakernes utarbetande vara befriad, samt Ledamöterne bestå af 4 Revisions-Secreterare. Betjeningen öktes, och om arbets-sättet och föredragningen i Råd-Kammaren, m. m. stadgades; någon förändring gjordes deruti d. 21 Dec. 1769 och d. 3 Junii 1771.
Vid Riksdagen 1747 försöktes att fördela Collegium uti tvänne divisioner och dermed rubba den förra arbets-methoden; hvilket dock i anseende till andragne betänkligheter, blott stannade uti ett förslag.
År 1756 d. 11 Oct. utfärdades K. M. Constitutorial för en Commission, som under Collegii inseende, skulle sköta Tabell-verket i Riket. Ledamöterne voro Stats-Secret. Edv. Carleson, Assess. H. Rudenschöld, Öfver-Directeuren Jac. Faggot, och Secreteraren i Vetenskaps-Academ. Per Wargentin.
Censors-Ämbetet som skall blifvit inrättadt 1686, blef i sammanhang med 1765 års Tryckfrihets-förordning, indragit.
Efter Regements-förändringen 1772, gaf K. Gustaf III, d. 1 Julii 1773 Dess Cantzli en förnyad ordning, och stadgade: att Collegium skulle bestå af en President, som vore K:s och R:s Råd, en eller flere af R:s Råd, såsom Cantzli-Råd, en Hof-Cantzler, fyra Stats-Secreterare och de vanlige Cantz. Råden. Cantzli-Rätten skulle jämte Collegii Ledamöter, biträdas af en eller flere af nedre Revisionens Ledamöter. Derifrån undantogs högmål, på sätt Regements-författningen derom föreskrifver. Justitie Expeditionen bestod af Justitie-Cantzlerens Contoir, Revisions och Gen. Auditeurs-Expeditionen, allt med nödig betjening. Stats-Expeditionerne skulle vara fyra, Utrikes- Krigs- Inrikes- och Handels-Expedition, hvarest under Stats-Secreterarnes inseende arbetet besörjdes af Expeditions och Protocolls-Secreterare, med flere Tjenstemän. Inrättningen af Cantzli-Junkare indrogs och i stället inrättades Presidents-Contoiret, sedermera Presidents-Expeditionen, som d. 3 Maji 1791 fick namn af K. M:ts Cabinett för utrikes brefvexlingen. Archiverne och Bibliothequet, sattes hvardera under sin Förman, med tillhörig betjening; hvarjämte följande personer uppräknas under Collegii inseende: Ceremoniemästaren och Introducteuren för främmande Ministrar; alla K. M:ts Sändebud och Ministrar vid Utrikes Hof och på främmande orter, uti hvad carractere och värf, de måge brukas; Historiographus Regni, Translatorer, Tolkar, Bokhållare, Skrifmästare, m. m. samt följande verk och inrätningar: Academierne och Lärohusen i Riket, hvad Vettenskapernes befordran angår; Postverket; Boktryckerierne och Bokhandeln, samt Tabellverket.
Cantzli-Collegii förrättning består förnämligast deruti, att öfverväga och utarbeta alla dit hörande Ut- och Inrikes ärender i gemen, samt i synnerhet, huru vid alla tillfällen K. M:ts och Rikets fördel, höghet, interesse, titulaturen och rättigheter i anseende till främmande Magter måge bibehållas och befordras; afhandlingar, förbund, brefvexling med främmande magter; Commissions-Secret:s, Agenters och Consulers föreslående, gemensamt med Commerce-Collegium; inseendet öfver hela Postväsendet; Stats-Expeditionernes Annotations-böcker och Diarier; jämväl tillhör Collegium omsorgen om Uppfostringsverket, om Stipendiers användande till sina rätta behof; jämte tillsynen öfver de redan nämde verk och inrättningar, Bibliotheket, Archiverne, Tabellverket, Boktryckerierne och Bokhandeln.
Revisions-Expeditionen har att utfärda alla Justitie-ärender som angå lag och rätts skipande, så i Civile som Criminelle mål; svar på alla förfrågningar, som kunna inkomma om lagens rätta förstånd; Placater ang:de Justitie-saker; Pardons- och Lejdebref, m. m.
Gen. Auditeuren föredrager alla från Krigs- och Amiralitets-Collegierne, samt Arméens och Flottornes Domstolar till K. M. inkommande brottmål, Krono-Rusthålls och Augments-tvister, samt de förfrågningar och private ansökningar, som från sådane slags ärender härflyta, m. m.
Under Utrikes Exped. hörer det som angår Utrikes magter, svar på främmande sänningebuds anbringande Commissioner, Instructioner, bref och ordres till vederbörande Ministrar; jämväl all direct brefvexling med främmande magter; resepass som i K. M:ts namn utfärdas, samt allt hvad som angår besittningarne i Tyska Riket.
Under andra Stats-Exped. utfärdas hvad som angår krigsmagten till lands och vatten, alla bref och ordres till vederbörande, beträffande Krigsväsendet, såsom ock Instructioner för Krigs- och Amiralitets-Collegierne, Fältmarskalkar, Generaler och Amiraler, med flere; fullmagter för Officerare, samt andre till Militairen hörande personer, m. m.
Under 3:dje Stats-Exped. hörer allt det som skall utfärdas ang:de Civil-väsendet i Riket, dess invärtes hushållning och styrelse; Prästerskap, Academier, Gymnasier, Scholar, Bergverken; påbud, förordningar bref och ordres till Collegier, Öfverståthållare, Landshöfdingar; fullmagter, afsked, och Resolutioner, Privilegier, donationer, m. m. Under den då upplifvade Handels-Expeditionen, skulle höra alla till K. M:ts afgjörande inkommande ärender, som angå Myntväsendet, allmänna Crediten, penningerörelsen och Kronans Spannemåls-förråder och behof, och det som kan äga gemenskap med Bancoverket, Statens inkomster och utgifter, Manufacturer, Handel, Sjöfart, m. m. enligt den för samma Expedition utfärdade Instruction.
I denna Cantzli-ordning gjordes visse tilläggningar och förändringar d. 3 Junii 1776, i anseende till göromålens laggranne handterande.
Cantzliet fick genom den faststälte Staten d. 15 Febr. 1778 ett förändrat utseende, medelst då gjorde indragningar af löner, såsom Stats-Secreterare-Ämbetet i Utrikes Exped. som i stället sattes under Hof-Cantzl. utan att här nämna Expeditions-Secreterare och flere Tjenstemän.
Revisions-Secreterarnes antal öktes till 7; men utan lön. Flere således indragne sysslor, som göromålen gjorde nödvändige, blefvo åter tillsatte och extra löner äfven för en del bevilljade. Krigs-Expeditionen fick en förbättrad löne- och sportel-reglering 1792; Postverket erhölt någon Löne-förbättring 1783, hvaremot Postporto öktes 1785; utrikes Expedit. tillades sistnämde år, Cantzli-Gebuhr af alla Pomerske ärender, och 1787 en förhöjd taxa, å General-Consuls, Consuls och Agenters diplomer.
År 1783 d. 7 Sept. utfärdades en Instruction för 3:ne af Rikets Råd, som af K. hvarje 3:ne månader utsågs, att hålla och förvara K:s Secret, som på befallning nyttjades i stället för K:s underskrift, på de bref och expeditioner som ifrån Cantzliet utfärdades.
Kongl. M:t förordnade d. 12 Apr. 1786, att Cantzli-Presidents-Ämbetet skulle förvaltas af Herrar R:s-Råd, Gr. Joh. Gab. Oxenstierna och Frih. Eman. DeGeer, hvilket de gemensamt bestridde, till medlet af Jun. månad 1787, då Frih. DeGeer, nedlade sine innehafvande ämbeten och Gr. Oxenstierna 1788 åtföljde Konungen till Finland. Jämte honom updrogs då, R:s-Råd. Gr. Düben att detta ämbete förvalta. Enär fälttoget öpnades 1789, tog K. ingen med sig, som förestälde Cantzli-Presidents-Ämbetet. Gref Oxenstierna tog afsked i slutet af år 1789, och Grefve Düben afled vid 1790 års slut. I Novemb. 1791 nyttjades uti Collegii titel icke Cantzli-President; utan blott Håf-Cantzler och öfrige Ledamöter. Cantzli-Presidents-förvaltningen jämte Minister-conferencerne uppdrogs Stats-Secret. Franc, och förde K. gemensamt med honom, utrikes brefvexlingen, till sin död.
Med år 1789 inföll en tidepunct, som med nya stadgar i Regeringssättet, gaf ärendernes föredragning ett annat skick, och förändrade flere af de författningar, hvilka till efterrättelse för K:s Cantzli, vore utgifne.
Rådkammaren uplöstes; en Högsta Domstol och allmänna ärendernes beredning tillförordnades, hvarvid nya ordningar stadgades. De Pomerske ärenderne lämnades till en särskildt Commitée; en Ecclesiastiqve Expedition tillöktes d. 15 Maji 1789, hvars Chef och föredragande borde vara en Prästman. Den indrogs d. 7 Jan. 1793. År 1792 d. 16 Julii upplifvades åter Riks-Cantzlers-Ämbetet, och Håf-Cantzlers-Ämbetet tillsattes. Justitie-Cantzlers-Ämbetet sattes på sin förra fot 1793, som förut varit lämnadt under R:s-Drotzens tillsyn. Trenne Stats-Secreterare, tillförordnade i Krigs-Expeditionen d. 26 Oct. 1790, som hade hvar sine afdelte göromål att bestrida, blefvo indragne, och Expeditionen försedd med en Chef, som förut, d. 28 Sept. 1792; Handels-Expeditionen införlifvades åter d. 4 Jul. 1792 med Inrikes Expeditionen; en Stats-Secreterare för Utrikes Expeditionen tillförordnades i Junii månad, s. å. och Convoij-Commissariatet kom då åter under Collegii öfverinseende.
En senare tiders uppfinning, gaf K. anledning att d. 7 Nov. 1795 anbefalla Collegium, att inkomma med yttrande om en Telegraph-inrättning, jämte förslag på kostnaden; hvilken sedan blifvit verkstäld, och underhålles af postmedlen.
Minister-Staten som varit ganska föränderlig och steg 1764 till 73,370 R:dr, faststältes 1765, till 60,985 R:dr, uppgick 1796 till 116,000 R:dr, och Ordinarie Staten för Kgl. Cantzliet, samt hela Cantzli-verket till en summa af emellan 19 och 20,000 R:dr.
Den Cantzli-ordning som K. M. behagat låta komma under nogare öfvervägande, torde framdeles innefatta de förändringar, som K. M:t finner närvarande tider fordra, till allmänne ärendernes bestridande i Dess och Rikets Cantzlie[3].
Cantzlerer ifrån K. Gustaf I:s tid hafva varit följande:
1. Magister Laurentius Andreae, Presbyter Strengnensis 1524. Han förde ordet å K:s vägnar till samtelige R:s Ständer, på Riksdagen i Västerås 1527.
2. Mäster Hans Scheel, 1526, son af Borgmästaren i Stockholm Hans Scheel.
3. Mag:r Henric Sledorm, nedlade Ämbetet 1531.
4. Mag:r Olof Petri Nericius, kallad Phase, 1531—1533.
5. Conrad von Pyhy, blef Öfverste-Cantzler d. 1 Aug. 1538, samt Riks- Krigs- och Secret-Råd.
6. Christoph. Andersson Röd, R:s-Råd 1532, Cantzler 1542.
7. Friherre Nils Gyllenstierna, Hertig Erichs Cantzler 1558, Öfverste-Cantzler 1561.
Riks-Cantzlerer.
1. Erich Sparre, R:s-Råd, blef nämd till Baron af K. Jacob VI. i Skottland 1583, kallade sig någon tid Gyllensparre, 1582 vice Cantzler; blef i fängelse inmant 1590, insattes i Riks-Cantz. Ämbetet 1592, miste lifvet d. 25 Mart. 1600 på Linköpings torg.
2. Baron Svante Bielke, R:s-Råd, Riks-Cantzler 1603, afled 1609.
3. Gr. Axel Oxenstierna, R:s-Råd 1609, R:s-Cantzler d. 6 Jan. 1612, död d. 28 Aug. 1654.
4. Gr. Erich Oxenstierna, R:s-Råd 1651, R:s-Cantz. efter Fadren d. 30 Oct. 1654, afled i Frauenstadt 1656.
5. Gr. Magnus Gab. De la Gardie, R:s-Råd 1647, R:s-Cantzler 1660, R:s-Drotz 1680.
Cantzli-Presidenter.
1. Gr. Bengt Oxenstierna, R:s-Råd 1654, Presid. 1680, död 1702.
2. Gr. Nils Gyllenstolpe, R:s-Råd 1690, Presid. d. 21 Dec. 1705.
3. Gr. Arved Berh. Horn, R:s-Råd 1705, Presid. d. 21 Mart. 1710, nedlade sina Ämb. 1719, blef andra gången Presid. 1720, nedlade åter innehafvande Ämbete 1739.
4. Gr. Gust. Cronhielm, K:s-Råd 1710, Presid. ifrån d. 15 Maji 1719 till Apr. 1720, död 1737.
5. Gr. Carl Gyllenborg, R:s Råd 1723, Presid. d. 16 Apr. 1739, död 1746.
6. Gr. Carl Gust. Tessin, R:s-Råd 1741, Presid. d. 9 Dec. 1747, afled på Åkerö d. 7 Jan. 1770.
7. Gr. And. Joh. von Höpken, R:s-Råd 1746, Presid. d. 17 Mart. 1752, nedlade sina ämbeten 1780.
8. Gr. Clas Ekeblad, R:s-Råd 1746, Presid. d. 10 Apr. 1761, entledigades 1765, återkallades i Rådet och till President-Ämbetet 1769, död 1771.
9. Gr. Carl Gust. Lövenhielm, R:s-Råd 1751, Presid. d. 19 Sept. 1765, död 1768.
10. Bar. Joachim von Düben, R:s-Råd 1766, Presid. d. 4 Maji 1772, entledigad samma år.
11. Gr. Ulric Scheffer, R:s-Råd 1769, Presid. d. 22 Aug. 1772, på anhållan entledigad d. 5 Junii 1783.
12. Gr. Gust. Phil. Creutz, R:s-Råd 1783, Presid. d. 5 Jun. samma år, död d. 30 Oct. 1785.