Hoppa till innehållet

Stockholm, Del 4 (Elers 1801)/Kap 105b

Från Wikisource, det fria biblioteket.

[ 45 ]

Kongl. Riks-Archivum.

Icke långt efter Christendomens inkomst och fortplantning, begynte man i Sverige att samla gamla Acter och Handlingar. De förvarades hos Biskoparne, hvilka den tiden, gemenligen förestodo Cantzlers-Ämbetet, merendels i det närliggande Strengnäs, ibland ock annorstädes, såsom i Linköping och Åbo. Under den olyckelige Unionstiden; ehuru genom Calmare recess belefvat var, att hvart Rike skulle orubbat, behålla sina bref och skrifter, samt de svenska under behörig vård, förvaras i Stockholm; skedde likväl att de förnämste documenter och Privilegier, ur Riket borrtfördes; och [ 46 ]det som qvarlämnades uppbrann i Stockholm, vid den Slottet öfvergångne vådeld 1445.

Det nya Riks-Archivum, som sedermera i K. Gustaf I:s tid, inrättades, fick en hel annan författning. Någon af R. Råd skulle alltid vara Riks-Cantzler, och hafva uppsigt öfver dess Handlingar; hvilka derjämte förtroddes, under visse Secreterares närmare vård och ansvar. Den bekante Rasmus Ludvigsson hade väl i K. Johan III:s tid, visse Cantzlie-Handlingar i sitt förvar[1]; men Joh. Jöransson Rosenhane, var den förste Riks-Archivi Secret., dertill förordnad, i K. Carl IX:s tid, då en åtskillnad gjordes, emellan nya Cantzliet och det gamla, eller Riks-Archivum, som 1609 blef inrättadt. Förenämde Johan Jöranssons (Rosenhanes) fullmagt, att blifva Öfverste Riks-Secretarius, dat. Stockh. d. 17 Aug. 1599, innehåller: att Handlingarne i R:s Cantzlie, vore förryckte och vanvårdade, efter ingen viss deröfver hade inseende; hvarföre sådant ombetroddes Johan Jöransson, såsom Rikets Öfverste Secretarius; hvarjämte han med Ståthållarne, skulle upptaga och förhöra alla klagemåls-saker, som vid Slottet kunde förelöpa, och deruppå, så mycket möjeligt var, råda och skaffa böter, m. m. (Regist. i R. Archiv.) Han nyttjades utom dess i många Rikets angelägna ärender.

Om gamla Handlingars uppsökande, till Historiens upplysning, lät K. Gustaf Adolph utfärda, ett så kalladt, Memorial, d. 20 Maji 1629, hvarefter K. nådigst ville, att de som antagne voro, att vara Rikets Antiqvarier och Häfdasökare sig rätta skulle. Desse voro Joh. Buraeus, Joh. Messenius, Axehielm, Mart. Aschanaeus, Pastor i Gimmelby [ 47 ]och Fredstad, som 1630 hade särskilt Ö. Br. att resa i landet, till gamla Handlingars och Monumenters uppsökande. Erke-Bisk. Kenicius, lät till Prästerskapet i Upsala Stift, afgå dess bref 1631, att till K. M:ts och Rikets Häfdabur, insända sådane Handlingar, som icke borde gå förlorade[2].

Pärme-brefvens och Handlingarnes tillväxande myckenhet i Archivo, gaf anledning till den vidtagne anstalt, att de skrifter och documenter, som kunde tjena till något ljus i Fornålldrens häfder, blefvo afskillde ifrån dem, som rörde nyare tider och borde ofta vara till hands. Samlingen af de förre kallades: K. M:ts och Kronans Häfdebur; och de sednare: Hof- och dageliga Cantzliet. De älldre documenter, blefvo under det, först i Upsala inrättade, och sedan till Stockholm flyttade Antiqvitets-Collegii vård, anförtrodde, samt förvarades sedan särskilt, i Antiqvitets-Archivo; äfven som Rikets öfrige Handlingar ifrån 1523 till närvarande tid, i K. M:ts och Rikets Archivo, på Kongeliga Slottet, i flere rum och stora hvalf, samlas, vårdas och i behörig ordning hållas. De bestå af så kallade Registraturer, eller afskrifter, af alla ifrån K. M:t utfärdade bref, bud och befallningar; af Råds- och Cabinetts-Protocoller; Riksdags-Handl. och Beslut; alla med utrikes Magter, slutne förbund, Freds-tractater och afhandlingar; Utrikes Sändebuds och Ministrars brefvexling; alla ifrån Rikets Collegier, Landshöfdingar, Consistorier, andre allmänne verk och Rikets Ämbetsmän, inkomne bref och Memorialer; utom alla enskilte ansökningar, besvär och Rättegångs-Handlingar, m. m.

Efter 1697 års olyckeliga Slottsbrand, upprättades det första i Riks-Archivo, nu befinteliga Inventarium, af Cantzlie-Rådet von Stiernman. Det [ 48 ]älldste Registratur, som finnes uti K. Riks-Archivum, är af år 1523.

Af de flere Cantzlie-ordningar inhämtas, hvad Secreteraren i Archivo, i dess ämbete åligger; till Handlingarnes i ordning hållande; registrerande och förvarande, samt till underrättelsers och upplysningars afgifvande; när sådant erfordras, vid ärendernes föredragande och afgjörande, antingen hos K. M:t eller i Collegio.

Efter Regements-förändringen 1772, har det ålegat Secreteraren i RiksArchivo, att derstädes, emottaga och samla, de trenne Ofrälse Ståndens fullmagter, vid Riksdagarne, att dem, inför Riks-Cantzleren, eller den, detta Ämbete företräder, föredraga; till granskning och pröfning, om vid deras laglighet, något kunde vara att anmärcka.

Föreståndarne vid detta verk, kallades förut Riks-Archivarier; men nu nera, Secreterare, och äga sedan 1773, d. 23 Junii, lika värdighet och tour, med förste Expeditions-Secreterare i K. M:t Cantzlie. Deras namn som detta ämbete förestått, finnas uppräknade, i Baron Rehbinders Cantzlie-Historia, Stockholm 1786, p. 503.


  1. Erke-Biskop Menanders Äm. tal öfver C. Råd. von Stiernman 1766.
  2. Vitterh. Acad. Handl. IV. Del. p. 175.