Stockholm, Del 4 (Elers 1801)/Kap 301v
| ← II. K. Vettenskaps-Academ. |
|
IV. K. Svenska Acad. → |
III.
K. Vitterhets- Historie- och Antiqvitets-Academien.
Kongl. Vitterhets-Academien, under Hännes K. M:ts Drottning Lovisa Ulricas beskydd och inseende; erhöll af K. Adolph Friedrich sina första lagar d. 20 Mart. 1753; hvarutinnan utsattes, såsom hufvudämnen, för Academiens göromål: Historien och Antiqviteterne, samt vältaligheten och Svenska Språkets odling.
Den 24 Julii, såsom Hännes M:ts Födelsedag, skulle Acad. årligen hafva allmän sammankomst, och då uti något tal betyga sin erkäntsla, för sin Höga Stiftarinna. Huru Directeurer, Ledamöter och Secreterare, skulle antagas och väljas, samt om praemiers utdelande, m. m. handlar i öfrigt, förenämde lagar.
Under d. 30 Julii 1755, lämnades Academien Censur-frihet, för dess arbeten, som genom trycket kunde komma att utgifvas.
Academien tog sin början d. 24 Jul. 1753; men af ett oblidt öde, under Politiska hvälfningar 1756, kom denna inrättning då att afstanna; till dess den åter, efter Regements-förändringen, sammankallades i början af år 1773. Vid Drottning Lovisa Ulricas timade frånfälle i Julii månad 1782; insomnade Academien åter i en ny dvala, till dess den för 3:dje gången uppväcktes och upplifvades, d. 20 Mart. 1786, då Konung Gustaf III. förnyade och förbättrade de lagar, som 33 år förut, voro af Hans Fader utfärdade.
Academien fick då namn af Vitterhets- Historie- och Antiqvitets-Academie; och sedan den förut af Drottningens egne medel blifvit underhållen; blef den nu försedd med någon fond; oumgängelig Stat; samt till sine sammankomster, med särskilt rum, till evärdelig ägo, uti rundelen af gamla Kungshuset, på Riddarholmen.
Historiens upplysande; Antiqviteternes utforskande; Medaillers och Inscriptioners uttydande, uppfinnande samt författande; blefvo då, till Academiens göromål föreskrefne; jämte utarbetandet af en fullständig Medaille-Historia, ifrån Monarkiens början, till K. Adolph Friedrichs död; hvarom med det mera, som angår Academiens sammankomster, öfverläggningar, val, prisskrifter och belöningars utdelande, kan intagas af förberörde Statuter; som äfven på Fransyska blifvit öfversatte, och af trycket utgifne 1788.
Uti Kgl. kundgörelsen af d. 20 Mart. 1786, förmäler K. M:t sig, vid utfärdandet af en ytterligare förbättrad constitution, för Dess Vitterhets- Historie och Antiqvitets-Academie; äfven varit deruppå betänkt, att en bättre och godkänd smak, måtte vinnas och stadgas i Riket; i synnerhet i afseende, på de Inscriptioner, öfverskrifter och legender, som å allmänne och enskildte Monumenter och Minnesmärken, Stoder, Obelisquer, Grafvårdar, Skådepenningar och Jettoner förfärdigas, till större eller mindre händelsers förvarande, och hvilka alltid blifva varacktige bevis; tjenande till upplysning i tidehvarfvets häfder. Till vinnande at detta nyttiga ändamål, hade K. M. i nåder godtfunnit, att bjuda och förordna, att alla Inscriptioner, Öfverskrifter och Legender, som till förenämde behof skola teknas, ristas eller präglas; böra förut uti besagde Academie inlämnas, att derstädes uppvisas, granskas och gillas. Hvad åter de enskilte Minnesmärken och Monumenter beträffade, vore Academien alltid beredd och redebogen, att alla private, med råd och biträde derutinnan, gerna tillhanda gå; då någon sig derom behörigen anmäler; hvilket K. M. förmodade, så mycket häldre af hvar och en, som någon märkelig händelse, på besagde sätt, skulle åstunda, åt framtiden öfverlämna; varder i lika måtto iackttagit; som ett slikt Monument, äger ett förökat värde, af dess rena och regelbundna stil, samt den goda smak, hvarmed det blifver författadt.
Vid första instiftelsen d. 24 Julii 1753, kallades till Ledamöter Herrar R. Råd, Grefve And. Joh. von Höpken, Gr. Clas Ekeblad och Gr. C. Fr. Scheffer, samt Stats-Secreteraren Baron Rudenschöld och Cantzlie-Rådet O. v. Dalin. Det påföljande året 1754, R. Rådet Gr. Bonde och Cantzlie-Rådet R. Berch; samt d. 24 Julii 1755, Professorerne Ihre och Bring. De förste utländske Ledamöter voro Presidenten Henault och M. D'Alembert. Under denna Academiens första Epoque utkom 1:sta Delen af dess Handlingar 1755.
När Academien efter 17 års hvila, på nytt upplifvades af Hännes M:t Enke-Drottn., kallades då till Academiens förstärckning, genom handbref, som af Herr Riks Rådet Gr. Scheffer, såsom Directeur, Expedierades, 9 nya Ledamöter, som på särskilte tider 1773 och 1774, intogo sina ställen. Under detta Academiens andra tidehvarf, till Enke-Drottningens död 1782, utgafs af Handlingarne 2:a Delen 1776, 3:e Delen 1780, 4:de Delen efter Drottningens död 1783, och 5:te Delen af Academiens samlade förråd 1788, innan de nya Handlingarna begynte utgifvas.
Då Academien började sitt tredje tideskifte 1786, under Konung Gustaf III:s beskydd och de af Honom gifne Statuter; fördeltes Ledamöterne i 3:e Classer, och skulle de så kallade Honoraire vara 14, de Arbetande 20, och de Utländske 16. Huru de älldre Ledamöter på hvar Class fördeltes, kan inhämtas af Academ:s nya Handlingar, hvaraf 1 Delen utkom 1789, 2 Delen 1791, 3 Delen 1793, 4:de Delen 1795, 5:te Delen 1797, och 6:te Delen 1800. Academiens Handlingar, blifva i en framtid, Dess rätta och sanna Historia.
Academiens Secreterare, som alltid äro Ledamöter tillika, hafva från början, efterträdt hvarannan, i följande ordning. Hof-Cantzleren von Dalin, Lagmannen af Sotberg, Cantzlie-Rådet Rosenstein, sedan Secret. i Svenska Academien, Cantzlie-Rådet Adlerbeth, som på begäran entledigades, och Joh. David Flintenberg, dertill af Konungen förordnad, d. 7 Dec. 1797. Han erhöll likaledes på anhållan derom afsked; efterträddes af Georg Frans Tihleman, förut Secreterare vid Museum.
I Academiens första ållder, hölls dess sammankomster, dels på Drottningholm, dels på K. Slottet i Stockholm, i det så kallade hvita rummet, och i Drottningens närvaro, samt sluteligen på Friedrichshof, sedan Enke-Drottningen ditflyttadt. Vid Academiens nya stiftelse, upplät K. Gustaf, som förberört är, rundelen i gamla Kungshuset, till Academiens sammankomster, dem Han ofta sjelf bivistade; men då efter Hans död, en så kallad Stats-utredning tillförordnades, måste Academien till denna Committée, afstå sitt rum, på längre tid, och samlades då, än uti Svenska Academiens rum, till dess det blef anslagit, till Museum Regium och måste dertill inredas; än uti Riks-Marskalkens Ämbetsrum i lilla Slottsflygeln, och änteligen i de för Museum inredde rum. Under denna flyttningstid, har Academien icke kunnat hålla de årliga allmänna sammankomster, som i Statuterne påbudne äro.
Då Riks-Antiqvarien, Cantzlie-Rådet, Adlerbeth 1786, blef Acad:s Secreterare, införlifvades Antiqvitets-Archivum och dess Samlingar med Academien; men dermed gjordes sedan den ändring, att böcker, manuscripter och gamla permebref, skiftades emellan Kongl. Bibliotheket och Riks-Archivum; då en obetydelig del lämnades qvar vid Vitterhets-Academien; och yttterligare befaltes 1794, att hela mynt-cabinettet skulle aflåtas till Museum Regium.
Uti det rum, som Academien, i förenämde måtto, till evärdelig ägo blifvit upplåtit, lät Konung Gustaf III. uppsätta, Salig Enke-Drottningens buste i hvit marmor, hvarunder å en afhuggen Colonne, läses denna inscription:
Divae.
Ludovicae. Ulricae.
Academiae. Litterar. Humanior.
Creatrici. Immortali.
In. Pii. Amoris. Tesseram.
Pos.
Gustafvus. III.
Ejusdem. Academiae.
Restaurator. Amplificator.
Et.
Protector.
———
MDCCLXXXVI.
—————
K. skänkte ock Hännes och Sitt eget Portrait till Academien: en kär åminnelse af Academiens upphof och bestånd. Ledamöterne fingo ock nådig tillsägelse, att till Academien inlämna, sina afmålningar, i en viss föreskrefven storlek; hvaraf en del som blifvit afgifne, intaga sina ställen, till rummets prydnad.
Beskrifningen på de penningar, som till praemier, för gillade försök, i framstälde täflingsämnen, af Academien utdelas, kan läsas uti Acad:s nya Handlingar; äfven som på den Jetton, hvaraf 50 i silfver, vid Academiens månadtlige sammankomster, om sommaren, och 25 vid Academiens ordinarie sammanträden, tisdagen i hvarje vicka, emellan närvaraude Ledamöter, utdelas.
Den fond Acad. förut af Stats-Contoiret uppburit, blef efter Stats-utredningens tillstyrckande, anordnad på sakörs-medlen, att af Seraphimer-Gillet årligen utbetalas.
Academien hade hos Hans K. M:t företräde, d. 2 Junii 1792, att i underdånighet utbedja sig, K. M:ts nådige beskydd; hvarom i aflämnat svar, K. M:t gaf Academ. Sitt nådiga löfte och försäkran.
Sedan Konungen på Academiens hemställan i slutet af år 1792 bifallit, att den arbetande Classen, måtte med 4 Ledamöter förstärckas tills vidare, af den nummer som för utländske Ledamöter, till 16 är utsatt; blef samma Class ökad, till 24; men är sedermera genom Ledamöters afgång, åter indragen, till sitt i Statuterne föreskrefne antal, af 20.
Då här korteligen är berättat, om en stiftelse, af en Stor Drottning, som Sjelf ägde både snille och smak, och hade både omsorg och kostnad ospard, att under Eget beskydd, väcka hug och tycke, för Vitterhet och de vackra Lärdomsyrcken; kan ock här med några ord nämnas, huru Drottning Christina, så känd i den vittra verlden, med möda sökte öfvertala Des Cartes, att komma till Hännes Hof, och huru Hon äfven skall ålagt honom, att föreslå och uppgifva en plan, till inrättande af en Academie i Stockholm; men Des Cartes som hit ankom i October månad 1649, afled härstädes d. 11 Febr. 1650; och med honom torde detta vackra uppsåt hafva försvunnit[1].
Sluteligen bör här tilläggas: att då K. Cantzlie-Collegium upplöstes d. 17 Febr. 1801, förordnades angående Cantzlie-Ämnens förhörande och antagande, uti Stats-Expeditionerne och andre till Cantzliet hörande Verk, Cabinettet för utrikes brefvexlingen undantagit, att de i Chefernes närvaro, der de söka blifva antagne, böra i K. Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-Academien, först förhöras och såsom dugelige Cantzlie-Ämnen godkännas; hvarom K:s bref till Academien utfärdades, under besagde dag.
- ↑ La vie de Des Cartes, par Ad. Baillet, 4:o.