Hoppa till innehållet

Svenska flottans historia: åren 1635-1680/kapitel 05

Från Wikisource, det fria biblioteket.
[ 88 ]

5.

FÖRHYRDA GEMENE.


Hemkallsfolket var ej tillräckligt att bemanna de många och stora skeppen, när de alla skulle i krigstider ut. Då sökte man fylla bristen genom att mot månadshyra värfva båtsmän ock bösseskyttar.

År 1644 värfvades sjöfolk i Vestergötland, Göteborg och trakten deromkring.[1] Detta år funnos 254 man förhyrda på flottan.[2] Året derpå värfvades ytterligare i Vestergötland samt i Finland, på Åland och i de svenska uppstäderna.[3]

Åren 1657—1658 värfvades hufvudsakligen kofferdibåtsmän, särdeles de som voro på kompaniskeppen.[4] Dessa värfningar skedde till största delen i Stockholm och Göteborg. Enligt amiralitetskollegiets protokoll d. 13 juni 1657 tillgick värfningen i Stockholm sålunda: “Då befaldes skeppskaptenen Isak Johansson Struts gå upp till borgmästare och råd på rådstugan och säga dem, att de låta uppkalla och hopstämma alla kompanibåtsmännen, som på kofferdiskeppen eller andra farkoster seglat hafva, frågandes dem om de godvilligt vilja inställa sig uti kronans tjenst här vid det kungl. amiralitetet, så skola de få så god lön, som andra kronans båtsmän, derjemte varnandes och förmanandes dem, som tilläfventyrs intet vilja med godo inställa sig, utan resa ut på landsbygden eller åt andra städer i riket, att de det intet göra, ty blifva de någor annorstädes anträffade, så upptagas de genast och föras bland knekthopen. Efter en stund kom kapten Isak Johansson igen och meddelade, att borgmästare och råd hade redan för flera dagar sedan haft alla kofferdibåtsmännen tillhopa, hvilka alla förklarat, att de gerna ville tjena kronan, om det publicerades af det kungl. amiralitetet, [ 89 ]så att de icke blefvo tvingade att tjena såsom stadens ordinarie eller fördubblingsbåtsmän. Derpå befaldes amiralitetssekreteraren att göra ett bref, som publice på gatorna uppläsas skulle, om dessa båtsmäns hopkallande och instämmande på det kungl. amiralitetet.“ Samma folk anmodades i mars året derpå medelst trumslag på Stockholms torg att genast inställa sig “oppå amiralitetet“.[5]

Äfven under 1675—1679 årens krig erhölls det hyrda sjöfolket hufvudsakligen från kofferdiflottan. Den 14 juli 1675 beslöt amiralitetskollegium att genom trumslag kungöra, att alla båtsmän, som tjenat på kompaniskeppen, hvilka nu brukades i kronans tjenst, skulle infinna sig på Skeppsholmen, der äfven annat sjöfolk fick anmäla sig.[6] Året derpå utskickades vissa personer i Stockholm, att allvarligen tillsäga alla båtsmän, tillhörande kompaniskeppen och andra privata skepp, skutor och farkoster, att “oförsvarligen“ infinna sig d. 22 mars kl. 6 f. m. på Skeppsholmen. De, som detta försummade, skulle hemtas och blifva hårdt straffade.[7] Sålunda hopbragtes på Skeppsholmen våren 1676 284 kofferdibåtsmän, utom 118 volontärer.[8]

På samma sätt befalde amiralitetskollegium d. 16 febr. 1677, att trumman skulle gå och förkunna, att de kofferdibåtsmän i Stockholm, som icke strax frivilligt instälde sig i kronans tjenst på Skeppsholmen, skulle straffas och behandlas som lösdrifvare.[6]

Derjemte utfärdades 1676 cirkulärbref till borgmästare och råd i sexton städer i Uppland, Södermanland och Östergötland, att de skulle värfva så mycket båtsfolk som möjligt, att tjena så länge kriget varade.[9] År 1677 värfvades äfven sjöfolk i Kalmar och i nejden kring Dalarö.[10]

Slutligen förhyrdes äfven sjöfolk från utlandet. På vintern 1645 skulle generalmajor K. G. Wrangel värfva båtsmän i Lübeck och andra tyska städer.[11] År 1658 förhyrdes i London genom svenska envoyén derstädes, utom skeppsbefäl, 41 skeppstimmermän, 41 skeppstimmermansmått, 1 högbåtsmansmått, 4 qvartermästare, 3 skeppskockar och 133 gemene båtsmän.[12] Detta folk uppfördes i 1659 och 1660 årens [ 90 ]stater.[13] Vid krigets utbrott 1675 uppdrogs åt majoren vid flottan Gustaf Horn att värfva sjöfolk i London.[14] Detta blef dock ej tillräckligt. I början af år 1677 erhöll amiralitetskollegium befallning att värfva båtsmän, helst svenska, i Holland, Stralsund, Lübeck, Danzig och andra tyska orter samt i Livland.[15] Denna värfning torde dock hufvudsakligen hafva skett blott i Riga och på några andra orter i Livland.[16]

  1. A. K. reg. 151 1644.
  2. R. A. avd. sjöexped:r.
  3. R. R. 2412 1644; A. K. reg. 41 och 111 1645.
  4. R. R. 117 1657 och 89 1658; A. K. reg. 247 1657.
  5. A. K. prot. 293 1658.
  6. 6,0 6,1 A. K. prot.
  7. A. K. reg. 203 1676.
  8. R. A. afd. amt:s koll.
  9. A. K. reg. 28 1676.
  10. A. K. reg. 272 och 23 1677.
  11. A. K. reg. 81 1645.
  12. R. R. 109 1658.
  13. R. A. riksstater.
  14. R. R. 217 1675.
  15. R. R. 11 1677.
  16. A. K. reg. 162 och 272 1677.