Svenska industriens män/Lars Gustaf von Celsing
LARS GUSTAF von CELSING.
L. G. von Celsing föddes i Stockholm d. 14 februari 1804. Föräldrarne voro: korporalen (majoren) vid Kongl. Lifdrabantkåren Lars Gustaf von Celsing och Fredrika Gustafva Wacklin. — Enligt en från vår stormagtstid fortfarande sed, borde ännu för femtio år sedan en ung adelsman pröfva sina första krafter i krigarlederna. Efter enskild och offentlig undervisning ingick von Celsing derföre vid Ingeniörkårens fältmätningsbrigad och utnämdes till underlöjtnant derstädes 1824.
Det var, som vi finna, en till hälften civil och till hälften militärisk kår, vid hvilken han vann anställning, men den hade framför de rent militära en stor förtjenst, den att vänja de unga vid arbete och på samma gång öfva dem i militärisk punktlighet. Båda delarne hade den tjugufemårige löjtnanten lärt sig kanske lika mycket af grundsats som af nödvändighet, när han 1829 begärde sitt afsked, för att öfvertaga sina fäderärfda gods Hellefors' och Sundtorps jernbruk samt Biby, Warsta och Fräkentorps landtegendomar i Södermanland.
Till enskildt och allmänt gagn riktades nu hans omtanke och verksamhet åt landets tvänne hufvudnäringar, landthushållning och bergsbruk. Snart kände han sig fullt hemmastadd på båda dessa områden, och då hans patriotiska nit icke, som eljest så ofta händer, behöfde bindas af bristande tillgångar, blef han snart en initiativets man i många riktningar så väl i hvad som rörde bruksdrift, som landthushållning.
Ehuru en ganska lång förteckning skulle kunna meddelas på dels förbättringar, dels alldeles nya uppfinningar, hvilka han varit den förste att införa och göra tillgängliga för landets vigtigaste näringar, så skola vi inskränka oss till följande, för att antyda, hvad han för landets förkofran verkligen uträttat. För att då i främsta rummet fästa oss vid jordbruket, må nämnas, att von Celsing var den förste, som i landet införde de engelska plogarne, hvilkas företräde framför förut bruklig plogredskap på det mest lysande sätt ådagalades vid det möte för täflingsplöjning — den första i Sverige — som han 1842 anordnade vid sin egendom Lindholm i Södermanland och som bevistades af d. v. kronprinsen Oscar och prins Carl.
Fyra år senare (1846) inrättade han enligt allmänt uppdrag för statens räkning de första större stamholländerierna, hvarvid af honom inköptes afvelsdjur af de tyska racerna, och år 1856 inrättades på hans egendom Skogshall den första skogvaktareskola i landet, som ännu fortgår med ökadt anseende och allmänt förtroende.
Vända vi oss från landtbruket till jernindustrien, så möta oss äfven på detta område åtskilliga uppfinningar, som han varit den förste att tillegna denna vigtiga näringsgren.
Så anlades vid hans jernbruk Hellefors redan 1837 det första malmkrossverk med valsar, hvarigenom all den arbetskraft, som förut åtgått till malmens »bokning», kunde till fördel för både bruksegare och arbetare användas till mera produktiva ändamål. Ungefär samtidigt inköpte han och lät uppsätta de första blåsmaskiner efter J. Bagges konstruktion, hvilka, ehuru sedermera utträngda af fullkomligare blästerverk, för sin tid voro att anse såsom ett stort framsteg vid jernberedningen. Åtskilliga år senare (1854) införde han bruket af masugnsgas såsom drifkraft för ångmaskinen, en uppfinning, som redan från början visade sig högst fördelaktig och derföre ännu användes. År 1864 införde han och har sedermera väsentligt förbättrat konstruktionen af trägasverk, hvilken uppfinning har prisbelönts vid de skandinaviska utställningarna och redan är i bruk på åtskilliga ställen. Lägga vi till allt detta en mängd nybygnader vid hans egendomar, nya väganläggningar på miltal m. m., så kan man med fog säga, att hans medborliga verksamhet varit icke allenast honom enskildt till tillfredsställelse och gagn, utan äfven till nytta och heder för fäderneslandet.
Naturligtvis har en så omfattande verksamhet icke saknat offentligt erkännande. Af konungen har brukspatron von Celsing derföre fått emottaga kommendörstecknet med stora korset af vasa-orden samt riddarestjernan af nordstjerneorden. Af Södermanlands hushållningssällskap öfverlemnades till honom 1860 sällskapets stora guldmedalj — första gången denna utmärkelse tillfallit någon i eller utom länet. För att fullkomna denna lista kunna vi slutligen tillägga, att brukspatron von Celsing för sina brukstillverkningar emottagit icke mindre än 40 pris vid utländska och inhemska utställningar.
