Sverige och Norge 1814/II
| ← I |
|
III → |
II.
Från h. exc. herr grefve Ruuth till h. m. drottningen.
Allerunderdånigst
— — — — — — — — — — — — —
Inga synnerliga tidningar har jag att gifva denna gången. I Danmark är det förut kändt, att missnöjet med regeringen är ganska stort. Det omtalas högt i alla sällskap, och där tio personer äro tillhopa, kan man vara viss uppå, att åtta äro prins Kristian tillgifna. Man tror, att han är sinnad att kapitulera och betinga norrmännen själfständighetsvillkor, såvida de skola tillhöra Sverige, och sedan begifva sig till Danmark för att där spela det öfriga af sin roll och vid alla påkommande händelser kunna räkna på norrmännens tillgifvenhet och biträde. Hans egna och hans förtrognas planer skola vara för framtiden lika så tilltagsna som den han och de haft under den förflutna tiden med Norge. Man väntar nu med längtan, hvad följderna blifva af de allierade ministrarnes negociation i Norge, och man gissar, att det blifver att emot vissa villkor kapitulera.
— — — — — — — — — — — — —
Underdånigst
E. Ruuth.
Marsvinsholm den 9 juli 1814.