Så fungerar Wikipedia/Wikipedias historia
| ← Vanliga och ovanliga frågor |
|
Intervjuer → |
| (sidindex) |
DEL 4: Wikipedias historia
[ 133 ]
Att skriva Wikipedias historia
Trots att Wikipedia bara funnits sedan 2001 har utvecklingen skett med sådan rasande fart att den nu är närmast oöverblickbar. Wikipedia har växt på alla ledder och är så många saker för så många människor att det hela nästan är ofattbart. Med andra ord, är det här kapitlet alltså inte någon fullständig genomgång av allt som hänt på Wikipedia. Istället är det ett urval händelser, varav några är sådana som de flesta är överens om bör tas med i en historiebeskrivning och andra är mer kuriosaartade. Sammantaget ger de en bild som inte bara beskriver hur Wikipedia har utvecklats, utan även varför Wikipedia ser ut som det gör idag.
Urvalet har inte varit lätt. Som med all nutidshistoria är det svårt att avgöra vad som är viktigt för framtiden och vad som är övergående flugor utan att veta ”hur det gick sen”. Lika svårt är att försöka bortse från sin egen synvinkel. En del av personerna i Wikipedias historia har jag träffat och andra har jag växlat e-post med. De får naturligtvis lätt större utrymme än de som hade slutat skriva på Wikipedia innan jag började 2005 eller har hållit på med andra ämnes- eller språkområden. Samtidigt finns det en del bra källor, inte minst därför att alla tidigare versioner av artiklarna sparas. I oklara fall har jag försökt att ge flera olika skildringar av samma skeende, men den slutliga tolkningen är i samtliga fall min.
Till skillnad från resten av boken avser jag i det här kapitlet engelskspråkiga Wikipedia när jag skriver Wikipedia, eftersom det är där de flesta av de viktigaste förändringarna sker. I de få fall där jag talar om andra språkversioner skriver jag ut det. Mot slutet finns en kortfattad historik över svenskspråkiga Wikipedia. Men innan vi kommer fram till Wikipedia behöver vi gå längre tillbaka i historien än till 2001.
[ 134 ]
Före Wikipedia
Wikipedia är långt ifrån det första försöket att samla all mänsklig kunskap. Bland de tidigaste försöken finns biblioteket i Alexandria som grundades omkring 200-talet f.Kr. Där fanns det omkring en halv miljon skrivrullar, som samlades in genom att alla skrivrullar som kom in i landet enligt lag skulle kopieras och placeras i biblioteket. Försöket att samla ihop så mycket kunskap på ett och samma ställe blev dock inte särskilt lyckat, eftersom biblioteket eldhärjades gång på gång. De hade också problem med brist på råvara: papyrusimporten stoppades, vilket dock så småningom ledde till att pergamentet utvecklades som en ersättning. Men det hindrade inte att tanken att samla kunskap. Därefter förekom många andra bibliotek och samlingar av pergament, kodexar, manuskript och till slut tryckta böcker.
Men den som vanligtvis förknippas med att ha skapat det första uppslagsverket är författaren Denis Diderot (1713-1784). Han var redaktör för ”Encyclopédie”, ett projekt som resulterade i 35 volymer med artiklar skrivna av några av de största namnen från den franska upplysningen.
[ 135 ]för hundratalet akademiker.
I Diderots kölvatten kom flera andra uppslagsverk. ”Encyclopædia Britannica” och tyska ”Conversations-Lexikon” startade båda under 1700-talet och fanns åtminstone en bit in på 2000-talet. Arbetsgången i de olika uppslagsverken var likadan som hos Diderot och den har även överlevt in i våra dagar: ett team skribenter under en redaktör, där var och en skrev artiklar inom sina specialområden. I många fall blev resultatet fler band än man först hade räknat med, vilket ofta ledde till att kostnaderna för skribenterna blev högre än väntat. Men dessa uppslagsverk har också satt den standard som alla senare uppslagsverk mäts mot, även Wikipedia.
Det var inte förrän på 1960-talet som arbetssättet förändrades nästa gång. Då hade utvecklingen av datorer kommit tillräckligt långt för att det skulle vara praktiskt att hantera större mängder data. Sorterbara och sökbara databaser blev två viktiga tillgångar för arbetet med att samla information och presentera den på ett bra sätt. Men det här var egentligen bara till nytta för de som skrev uppslagsverken, inte för användarna. Det saknades inte planer på att sprida uppslagsverk via olika media, men eftersom ett heltäckande uppslagsverk är rätt utrymmeskrävande dröjde det innan det blev genomförbart. Det var först 1993 som Microsoft gav ut det första uppslagsverket som bara fanns på CD-ROM och inte i tryckt version. CD-ROM:en var lättare att söka i än vanliga böcker och hade till och med lite filmer. Visserligen byggde Encarta på en tryckt uppslagsbok men efter hand fick den utvecklas oavhängigt. Den började distribueras med Microsofts datorer, vilket gjorde att till och med den mest akademiska av alla engelskspråkiga uppslagsböcker, Encyclopaedia Britannica, började se en minskning i antalet sålda verk. Men skillnaden var inte så stor mot de traditionella uppslagsverken: artiklarna var skrivna av experter, de var relativt statiska och de låg under vanlig upphovsrätt i ett program som var lika copyrightskyddat. Dessa egenskaper kan verka självklara för många, men redan under 1970-talet hade det blossat upp en debatt om fri programvara. Fri programvara, menade man, var datorprogram som man får modifiera för sina egna syften och även kopiera och ge vidare. Motsatsen kallades proprietär programvara och handlade om program som kunde innehålla vilka konstigheter som helst eftersom koden var dold. Senare skulle anhängarna till fri programvara skapa några av de mest kraftfulla konkurrenterna till Microsoft och Apples operativsystem, i form av GNU/Linux. Det här kan låta som ett sidospår, men utan fri programvara hade aldrig Wikipedia kommit till.
Mellan 1985 och 1995 inleddes den första stora utvecklingsfasen av det som skulle bli internet. Ett av de viktigaste bidragen var när utvecklaren Tim Berners-Lee uppfann WorldWideWeb, ett sätt att länka ihop elektroniska dokument till ett slags nät och göra dem tillgängliga för andra datorer. Det [ 136 ]blev under ett par år i slutet på 1990-talet mycket modernt att skaffa en egen webbplats (”hemsida”) på internet, vare sig man var ett företag eller en privatperson. Det gjordes möjligt genom att man inte längre behövde vara dataexpert för att lära sig göra en webbplats med bilder och andra grafiska stilmedel. Ett av de försöken, som har med vår del av historien att göra, var när Encyclopædia Britannica 1994 lade upp sitt uppslagsverk på internet. Det var ett försök att konkurrera med Encarta och under en period lät man till och med folk slå upp saker gratis. Försäljningen av tryckta verk sjönk dramatiskt och det blev allt viktigare att finnas på internet, där kostnaderna var lägre.
Redan 1995 hade programmeraren Ward Cunningham gått ännu längre än att länka samman sidor: han experimenterade med ett sätt att låta flera personer redigera samma webbsidor. WikiWikiWeb, som programmet hette, introducerades för en snäv cirkel av programmerare som ett sätt att förenkla kommunikationen, men programmet spred sig även utanför de kretsarna. Fast det var anhängarna av fri programvara som främst anammade wiki-tekniken. Därmed har vi alla pusselbitar på plats.
En av anhängarna till fri programvara, den kanske mest kände av dem alla, Richard M. Stallman, föreslog 1999 att man borde göra ett fritt online-uppslagsverk. Stallman kallade det GNUpedia, efter sitt operativsystem GNU. Det invigdes två år senare. Men då hade ett annat projekt startats med ett namn som var förvillande likt.
[ 137 ]
Från Nupedia till Wikipedia
1999 hade den då 33-årige internetentreprenören Jimmy Wales gjort sig en förmögenhet. Pengarna kom dels från aktiespekulation, dels från nätportalen Bomis. Bomis var en del av IT-bubblan och lät sina användare skapa så kallade webrings, en kedja med sajter som är sammanlänkade och ökar nättrafiken sinsemellan. Men när Wales såg att IT-bubblan höll på att spricka ville han byta spår utan att överge Internets möjligheter. Han bestämde sig för att göra det första uppslagsverket på nätet. Det skulle skrivas av akademiker och granskas av experter – men det skulle vara fritt. Fritt i samma betydelse som i fri programvara.
 |
|
| Jimmy Wales, 2005 | Larry Sanger, 2007 |
I januari året efter gav Wales uppdraget som chefredaktör åt filosofiprofessorn Larry Sanger. Sanger utarbetade systemet för att utvärdera de föreslagna artiklarna och rekryterade skribenter. 9 mars 2000 invigdes Nupedia, som projektet kallades, officiellt. Den sponsrades av Bomis och låg på den Bomis-ägda adressen www.nupedia.com. Stallman, som låg några steg efter, gillade projektet, bortsett från en sak: Nupedias upphovslicens. Nupedias licens sade nämligen att Bomis skulle vara ägare till innehållet, [ 138 ]men generöst upplät innehållet till alla att förändra, kopiera och distribuera, förutsatt att samma licens fortsatte att gälla. Därför försökte Stallman övertyga Sanger och Wales om att byta licens. Han lyckades. Från och med januari 2001 gick Nupedia över till GNU Free Documentation License, en copyleftlicens som ger användarna rätten att kopiera, distribuera och förändra ett verk samt tvingar dem att ge andra samma rättigheter. Den licensen har Wikipedia fortfarande.
Målet med Nupedia var extremt högt satt: att vara bättre än Encyclopædia Britannica, vad gäller bredd, djup, men också längd! Med tanke på Britannicas rykte, storlek och försprång var det inget dåligt högt mål. Och arbetet gick långsamt. I november 2000 hade Nupedia, efter sju månaders arbete, bara fått fram två artiklar, en om västerländsk musik och en om atonal musik. Efter ett år var antalet 12 artiklar. Även om de hade över 100 artiklar till i olika utvecklingsstadier, var processen alldeles för omständlig. Wales och Sanger började därför diskutera olika sätt att påskynda processen.
Den 2 januari 2001 var Sanger på middag hos en av de programmerare som deltog i Ward Cunninghams WikiWikiWeb. Sanger insåg möjligheterna och efter middagen gick han till Wales. ”Let’s make a wiki.” Tanken var att göra en underavdelning till Nupedia. Där skulle frivilliga utan krav på akademiska meriter kunna skriva artiklar. Sedan kunde artiklarna kunde skrivas om och granskas av akademiker. Wikin skulle helt enkelt vara en matarsajt. Det var också han som namngav projektet, WikiPedia. ”Ett fånigt namn på vad som från början var ett väldigt fånigt projekt”, var Jimmy Wales attityd, enligt Sanger.
Senare har Jimmy Wales gett en annan bild av det här händelseförloppet. Enligt honom var Sanger bara en anställd och idén att använda wikitekniken kom från annat håll. Dessa påståenden har dock motbevisats av Sanger, som nu åter anges som medgrundare till Wikipedia. Tidiga dokument ger snarare bilden av att det var Sanger som gjorde saker praktiskt medan Wales var en rätt distanserad chef.
Wiki-delen introducerades den 10 januari 2001, men blev från början hårt kritiserat av Nupedias skribenter som ville ha kvar det gamla systemet. Det ledde till att WikiPedia snart flyttades till en egen domän, www.wikipedia.com. Datumet, den 15 januari 2001, betraktas numera som Wikipedias födelsedag.
[ 139 ]
De första sidorna skapades och även om de inte var långa blev de strax många. Snart blev Wikipedia omnämnt på nyhets- och teknikforumen Slashdot och Kuro5hin (det uttalas som ”Corrusion”). Första gången var redan i mars 2001. Kort därefter dök Wikipedia upp på Google. Den första nyhetsrapporteringen om Wikipedia kom från New York Times den 20 september 2001. Varför fick Wikipedia så mycket uppmärksamhet? Och vad skiljde Wikipedia från de otal andra nya sajterna? De första rapporterna rörde ofta möjligheterna att själv lägga till och målet att bli ett seriöst uppslagsverk. Det här lockade nog klicken av avantgarde-nördar som tidigare skrivit mycket på sajter som IMDb (Internet Movie Database).
Inom kort började även skribenterna från Nupedia gå över till Wikipedia, som hade mindre byråkrati. Flera av användarna från Stallmans GNUpedia såg också fördelarna med Wikipedia, vilket ledde till att det aldrig hann bli någon konkurrens mellan de två (G)nupediorna.
Allt det här ledde till att antalet användare ökade lavinartat och därmed också antalet artiklar. I februari 2001 hade Wikipedia över 1000 artiklar, i september över 10 000 artiklar och efter ett år hade det skapats omkring 40 000 artiklar, allt under Sangers ledarskap. Han var under det första året den ende som fick betalt för att redigera på Wikipedia, även om hans uppdrag också var att sköta om Nupedia. Under den här tiden [ 140 ]implementerade han flera delar av Wikipedias policy, bland andra den om att innehållet ska vara neutralt.
Ungefär samtidigt började luften gå ur IT-bubblan på riktigt. Allt fler företag kraschade över hela världen. Bomis gick också sämre. Det gjorde att Wales tvingades skära i utgifterna. Han beslöt därför att sluta betala Sanger för arbetet som chefredaktör. Kort därefter, i februari 2002, sade Sanger upp sig från båda projekten, fortfarande på vänskaplig grund med Wales. Sanger och Wales har senare glidit längre ifrån varandra, framför allt sedan Sanger kritiserat Wikipedias sociala klimat och skapat den fria nätencyklopedin Citizendium, en ”fork” (förgrening) av Wikipedia. Citizendium har strängare regler: ingen användaranonymitet, expertövervakning av artiklarna och lägre toleranströskel för konflikter. I januari 2008 hade Citizendium över 5000 artiklar, varav 47 var utvärderade och låsta för vidare redigering. Så slutade Wikipediakarriären för en av dess minst omsjungna pionjärer.
Att Sanger slutade ökade inte direkt effektiviteten på Nupedia. Efter 2001 blev bara två artiklar till utvärderade. Snart var Nupedia utklassad av Wikipedia och arbetet blev alltmer stillastående. Den 26 september 2003 stängdes sajten. Numera är materialet överfört till Wikipedia och det enda som finns kvar är en spegelsajt med några av artiklarna bevarade.
På Wikipedia däremot hände det saker och alla var inte konfliktfria. I oktober 2002 började användaren Derek Ramsey använda ett automatiserat redigeringsprogram för att skriva artiklar om alla USA:s städer. Programmet använde data från den amerikanska folkräkningsbyrån för att skriva artiklar där stadens folkmängd, kartkoordinater, geografiska storlek, antalet hushåll, etc. räknades upp. Många användare hade starka invändningar mot det här sättet att skapa artiklar, eftersom programmet förde in en malltext där bara siffrorna byttes ut stad för stad. Ramsey var långt ifrån den förste att använda en så kallad bot, men hans ”Rambot” blev den mest uppmärksammade. Anledningen var den kolossala mängden redigeringar. Sammanlagt gjorde Rambot ungefär 30 000 artiklar på bara 8 dagar och ökade antalet artiklar ca 50 000 till 80 000. Farhågan var att nya användare skulle fortsätta på samma sätt och göra Wikipedia till en maskintillverkad, likriktad uppslagsbok. Men istället gjorde Rambots insats att Wikipedia fick en avsevärt mycket större träffyta på alla sökmotorer vilket ledde till ett bra inflöde av nya användare. Artiklarna blev inte heller likriktade. Numera har alla Rambots redigeringar lett till att artiklarna om USA:s städer fick en faktamässig grund som senare har byggts på med mer mänskligt innehåll.
Numera används bottar mestadels till mindre arbeten, som annars skulle bli långtråkiga att göra för hand, som att skapa så kallade interwikilänkar, det vill säga länkar mellan olika språkversioners artikel om samma sak: Artikeln Sverige länkar till exempel till en:Sweden, de:Schweden, ja:スウェーデン och uk:Швеція.
[ 141 ]
Från tyskspråkiga Wikipedia till Wikimedia Deutschland
Mitt i den rasande tillväxtfasen beslutade Jimmy Wales och Bomis att starta Wikipedia även på andra språk. Den 16 mars 2001 kom den första igång, på tyska: www.deutsche.wikipedia.com, men det dröjde inte länge innan fler versioner dök upp. Några minuter senare skapades nämligen den katalanska Wikipedia. Det var där de första artiklarna på det egna språket dök upp. På tyska Wikipedia fanns först bara engelska artiklar. Därefter dröjde det till den 23 mars innan nästa version kom, den franskspråkiga. Men det var i maj 2001 som antalet språkversioner av Wikipedia exploderade. Innan året var slut startade inte mindre än följande språk egna språkversioner: japanska, spanska, svenska, ryska, portugisiska, nederländska, arabiska, ungerska, polska, esperanto, afrikaans och norska. Nästa år kom minst åtta versioner till. Året därpå ännu fler och så vidare. I februari 2008 fanns det 256 olika språkversioner!
Den här språkversionsexplosionen fick flera effekter:
Meta-Wikipedia
Den centrala diskussionsplatsen på original-Wikipedian var en mailinglista. Man anmälde sig och kunde då skicka e-post till alla på listan. Tanken var att hålla Wikipedia så rent som möjligt från diskussioner som inte hade med arbetet att göra ett uppslagsverk att göra. När det gällde diskussioner på wikisajten använde man The Village Pump, på svenska Bybrunnen. Men när de andra språkversionerna dök upp tvingades man ha någon central plats att samordna alla projekten. I november 2001 föreslogs därför något som kallades Meta-Wikipedia. Där skulle alla policy- och andra större beslut fattas, till exempel att starta Wikipedia på ett nytt språk.
Meta-Wikipedia har senare bytt namn till Meta-Wiki eller i vardagstal bara Meta, och fungerar fortfarande på samma sätt. Här finns numera också manualer för hur nya funktioner för Wikipedia aktiveras för en specifik språkversion.
Enciclopedia Libre
2003 beslutade Bomis att Wikipedias webbtrafik och serverutrymme blev för dyrt. Därför överfördes ägarskapet av domänerna, Wikipedias logotyper, mm, till den ideella stiftelsen Wikimedia Foundation där Jimmy Wales blev [ 142 ]ordförande. Ägarbytet gjorde att det många användare var bekymrade för att Wikipedia skulle bli annonsdrivet. Det vände sig många användare emot. På spanskspråkiga Wikipedia gick debattens vågor så höga att de flesta användarna hoppade av och skapade en alternativ Wikipedia vid namn Enciclopedia Libre. Den fick premiär den 26 februari 2002 och existerar fortfarande parallellt med ”vanliga” Wikipedia.
På grund av avhoppet stod den spanskspråkiga Wikipedia i stort sett still utvecklingsmässigt ända tills Wikipedia övergick till att använda MediaWiki. Då började ökningen. Men spanskspråkiga Wikipedia hade vid det laget halkat så långt efter att den fortfarande, 2008, inte kommit i kapp. Antalet spansktalande användare är till exempel det näst största bland alla Wikipediaversioner, efter engelska, men antalet artiklar räcker bara för en niondeplats på listan över de största språkversionerna.
Ironiskt nog visade det sig att spanjorernas farhågor var ogrundade: samma år meddelade Jimmy Wales att Wikipedia skulle vara reklamfritt för all framtid, det vill säga att webbplatsen skulle bekostas helt av donationer och stipendier.
MediaWiki
Wikipedia hade under det första året varit baserat på den Perl-baserade wikiprogramvaran UseModWiki. UseModWiki skapades av Clifford Adams omkring millennieskiftet. Men när Wikipedias trafik ökade och användarna blev fler krävdes allt fler funktioner. Då slutade UseModWiki att vara praktiskt.
Magnus Manske studerade då vid universitetet i Köln. Han började formge en PHP-baserad programvara som var bättre anpassad för det ökande antalet användare och de funktioner som man ville ha. Samtidigt började diskussioner om vad programmet skulle heta. När det installerades som ersättning för UseModWiki den 25 januari 2002 hade det fortfarande inget riktigt namn. Det skulle dröja ända fram till augusti 2003 innan man bestämde sig för vad det skulle heta. Då föreslog användaren Daniel Mayer ordleken MediaWiki, som naturligtvis syftar på Wikimedia Foundation. Förslaget mötte från början viss skepsis eftersom redan Wikipedia och Wikimedia är tillräckligt lätt att blanda ihop. Genom att lägga till MediaWiki blir det hela en soppa, menade många. Men förslaget fick gehör och är nu ett ganska igenkänt varumärke.
Men inte ens Manskes MediaWiki höll måttet för vågen av användare som kom till Wikipedia. Därför utvecklade framför allt Lee David Crocker en ny version, baserad på MySQL, ett databashanterarprogram som hade lättare att ta den allt större webbtrafikbördan. Senare har flera andra gjort tillägg och omarbetningar av MediaWiki. Det visar på en av de främsta [ 143 ]fördelarna med den fria licensen, att många fristående kan göra bidrag. Den främste bidragslämnaren är Brion Wibber, som tog över rollen som huvudansvarig för Wikipedias tekniska sida. Han blev den förste anställde på Wikimedia Foundation (se nedan). Men han är långtifrån ensam med att arbeta med Wikipedias mjukvara och med lite kunskaper kan vem som helst bidra till att göra Wikipedia mer användarvänligt. I februari 2008 är MediaWiki inne på stabil version 1.11.1, men många nya funktioner är på gång. Att de inte kommer snabbare beror på att Wikipedia har så hög webbtrafik att det kräver rejält med mantimmar bara att hålla sajten flytande.
Wiktionary
Många av de nya användarna på Wikipedia bröt mot de ursprungliga tankarna om hur Wikipedia skulle se ut. Framför allt började de lägga in ordboksartiklar. Det här retade många av veteranerna som menade att ordboksartiklar av hävd inte hör hemma i ett uppslagsverk. Andra menade att det var ett omodernt synsätt som borde gå att lösa tekniskt. En kompromiss kom i form av ett förslag från en användare vid namn Daniel Alston: Wikipedia borde göra en fri ordbok också. Så den 12 december 2002 startades Wiktionary, en sammanslagning av wiki och ”dictionary” (”ordbok”). Då låg den på en temporär URL-adress, sorterad under Wikipedia. Den fick sin egen URL 1 maj 2004.
Wiktionary har inte fått samma spridning som Wikipedia. Den ligger på ungefär 2000:e plats på Alexas rankning av de största sajterna, jämfört med Wikipedia som ligger på tio i topp. Många tror fortfarande till och med att det bara är en förlängning av Wikipedia, trots att Wiktionary har sitt eget sätt att arbeta. Men det här var bara början på utbrytningarna från moderprojektet Wikipedia.
Wikimedia Foundation
I och med kontroversen med Enciclopedia Libre (se ovan) uppstod det frågor om hur Wikipedia kunde ses som neutralt med ett annonsdrivet företag i ryggen. Bomis å andra sidan blev alltmer ovilligt att låta Wikipedia få gratis bandbredd och servrar, med tanke på hur stor webbtrafiken var. Därför bildade Jimmy Wales den 20 juni 2003 en ideell stiftelse, Wikimedia Foundation, Inc. Wikimedia Foundation skulle driva Wikipedia och dess systerprojekt (för det fanns flera på gång). Namnet myntades av författaren och PR-experten Sheldon Rampton i mars 2003. I samband med det bytte Wikipedia URL-adress, från företagsadressen www.wikipedia.com [ 144 ]till organisationsadressen www.wikipedia.org. Den adressen har Wikipedia än idag. Alla domännamn och licensrättigheter som tidigare varit Bomis eller Wales donerades till Wikimedia Foundation. Däremot fick Wales och andra stå för hårdvaran, servrarna. Därmed flyttade också Wikipedia rent fysiskt för första gången, från San Diego i Kalifornien till St. Petersburg i Florida.
Den första tiden styrdes WMF, som Wikimedia Foundation ofta kallas internt, av en Board of Trustees (Förtroendevalda). Wales sitter, i egenskap av Wikipedias grundare, på livstid som medlem i Board of Trustees. Deras uppgift var att fördela de pengar som donerats till WMF och att skriva WMF:s stadgar. I januari 2004 utlystes det första valet på samtliga Wikimedia-projekt. Ny vice ordförande blev Florence Nibart-Devouard. Hon blev sedermera den första att efterträda Jimmy Wales som ordförande för WMF. 2008 blev hon efterträdd av Michael Snow. VD är sedan 2007 Sue Gardner.
I april 2005 blev Wikimedia Foundation, Inc., klassat som en icke vinstdrivande organisation, vilket signaleras i amerikansk skattelagstiftning med koden 501(c)(3). Det betyder att alla donationer till Wikimedia Foundation blev avdragsgilla — för amerikaner och kanadensare som bor i USA, vill säga. Årsredovisningen för 2007 visar en omsättning för hela WMF på 2,734,909 USA-dollar. Med tanke på hur stort Wikipedia är, både storleksmässigt och i allmänhetens ögon, är det småpotatis.
25 september 2007 meddelade WMF att stiftelsen skulle flytta från St. Petersburg i Florida, där den legat sedan flytten från Bomis, 2003, till San Francisco Bay Area i norra Kalifornien. Anledningen var att det där fanns fler liknande företag samt att det är lättare med transporter.
2005 hade WMF bara 2 anställda, Brion Wibber (teknik) och Danny Wool (donationer). 2006, 8 anställda. 2007 var det fortfarande mindre än 10 anställda. 2008 har den siffran ökat till 14.
Wikipedianerna träffas
Efter ungefär två år av en allt högre mängd diskussioner wikipedianer emellan via nätet, kom till slut det första sociala mötet mellan wikipedianer. Mötet ägde rum i München den 28 oktober 2003. Det är inte svårt att förställa sig hur nyfikna de närvarande var. Efter det mötet i München har det blivit återkommande möten, ett möte varje månad (sammanlagt 38 stycken vid senaste räkningen), Taipei har haft 11, Hongkong och Melbourne 7, etc, etc. De flesta har blivit bortglömda eftersom de varit så små eller informella med öl, kaffe eller med korta anföranden.
[ 145 ]
Det skulle ändras i augusti 2005. Då ägde världens första Wikimania rum. Wikimania var internationell och mycket mer välorganiserad. På den första Wikimania träffades omkring 300 användare från 50 olika länder. De lyssnade på tal av bland andra Jimmy Wales, Ward Cunningham och Richard Stallman. Ämnena var allt mellan programutvecklarnas syn på framtiden till Wikipedias program för att nå utvecklingsländerna i framtiden. Mingel, kuriosatävlingar, fotograferingstillfällen, guidningar av lokala sevärdheter och en hel del fika var det som mötte wikipedianerna mellan talen. Även här var det Tyskland som stod värd för det hela, närmare bestämt Haus der Jugend i Frankfurt am Main.
Nästa års upplaga, som ägde rum vid Harward’s Law School i Cambridge i Massachusetts, blev ett ännu större mediaevent, med en Wikipediahistorik av Jimmy Wales i nästan alla större tidningar. Sammanlagt över 50 talare och minst lika spännande ämnen som första året. Av de 400 som deltog var de flesta naturligtvis amerikaner, men även en del européer, och åtminstone en svenska.
2007 hölls Wikimania i Taipei i Taiwan, där en del av evenemanget ägnades åt nykomlingar på Wikipedia. Förutom de workshops där nybörjarna fick lära sig redigera, bestod programmet av ett 60-tal föreläsningar, men även paneldebatter och flera sociala tillställningar. Det [ 146 ]här var den största Wikimanian hittills med runt 1000 deltagare. 2008 års Wikimania hölls i biblioteket i Alexandria i Egypten.
ArbCom
I Wikipedias barndom sköttes all mer avancerad konfliktlösning på Wikipedia av Jimmy Wales själv. Han var den ende som kunde blockera användare och den slutliga instansen för alla bråk som var större än enkel vandalism. Administratörsrollen har med andra ord funnits ända sedan Wikipedia startades. Men i och med att Wikipedia växte så mycket blev det omöjligt att hinna med att ta hand om allt själv. Därför skapades den 16 januari 2004 en Wikipedia-sida med namnet ”Arbitration Committee”. ArbCom, som den vanligen kallas, fick ansvaret att avgöra konflikter istället för Wales. Det dröjde bara några veckor förrän det första fallet dök upp. Det rörde två användare som bråkade om artiklar om alternativmedicin. Det var för övrigt det enda fallet det året. Det beror bland annat på att konflikterna måste passera flera försök att lösas innan de når ArbCom. Nuförtiden har ArbCom ungefär 100 konflikter per år att ta hand om. Ledamöterna i ArbCom utsågs från början av Wales, men har senare kommit att tillsättas genom omröstningar där Wales kan fälla den avgörande rösten.
Wikimedia Foundation får lokala stödföreningar
Efter nästan tre år av uppmärksamhet i tysk media och flera hundra mil till närmaste officiella talesperson för Wikimedia Foundation bestämde sig en grupp av tyskspråkiga wikipedianer för att starta en lokal stödförening till WMF. Det första mötet ägde rum den 13 juni 2004 i Berlin. Vid mötet närvarade Jimmy Wales och blev hedersmedlem. Föreningen fick uppmärksamhet runtom i Tyskland, växte snabbt och anordnade bland annat Wikimania i Frankfurt 2005. Nu har de omkring 400 medlemmar, en miljonbudget och tre-fyra anställda. De har anordnat flera möten mellan wikipedianer (grillkvällar, wikifikor, föredrag, etc) och inte minst Wikipedia Academy, vilket vi återkommer till i kapitlet om svenskspråkiga Wikipedia. Deras medienärvaro, deras kontakter med regeringen och deras bokutgivning har gjort att tyskspråkiga Wikipedia har ökat ännu mer i kvalitet. Då ansågs den redan tidigare vara bra.
Den franska Wikimédia France grundades 23 oktober samma år. 2005 bildades Wikimedia Italia (17 juli), Wikimedia Polska (14 augusti) och Wikimedia Cpбuje (d.v.s. Serbien) (3 december). 2006 kom fler. 2007 bildades bland annat Wikimedia Sverige där jag blev ordförande. Just nu finns det 17 lokala stödföreningar och ett trettiotal till är på gång.
[ 147 ]
Från Himmelska fridens torg till Stern
Fram tills nu har jag berättat om kontroverserna om annonserna som ledde till massavhoppet till Enciclopedia Libre och Derek Ramseys automatiserade artikelskapande samt att det instiftades en ArbCom eftersom problemen blev mer än Jimmy Wales kunde hantera själv. Det kan man säga var en lugn start på Wikipedias konflikthistoria. Mer trubbel var på väg. Här följer en kort redogörelse för några av de största konflikterna som har med Wikipedia att göra.
Kina blockerar Wikipedia
Den 4 juni 2004 var det precis 15 år sedan massakern på Himmelska fridens torg. Ett par dagar innan årsdagen publicerades en artikel om kinesiskspråkiga Wikipedias behandling av ämnet. Då bestämde sig den kinesiska regeringen att blockera kinesiskspråkiga Wikipedia för alla som bodde på Folkrepubliken Kinas fastland. Snart blev också de andra språkversionerna blockerade. Ingen information gavs dock om det här. Två av kinesiskspråkiga Wikipedias administratörer tog då kontakt med Kinas vetenskap- och teknologinät. De förklarade Wikipedias neutralitetsprincip, men också att blockeringen innebar att administratörerna inte längre kunde rensa bort klotter om Kina. Efter nästan tre veckor lyftes censuren. Det var bara första gången Wikipedia blev blockerat i Kina. Numera kallas det här i folkmun för ”the great firewall of China” (en ordlek baserat på ”kinesiska muren” och ”brandvägg”). Brandväggen har återkommande gånger antingen censurerat tillgången till Wikipedia helt eller enbart vissa ”politiska” artiklar, såsom Falun Gong och Taiwans självständighet. Samma sak har skett i både Iran och Tunisien, fast bara enskilda gånger. Att Wikipedia blockeras kan ses som ett uttryck för vilket inflytande främst diktaturer anser att Wikipedia har. Dock uppstår det samma frågor som Google ställts inför: är det värre att blockeras eller att censureras? Google hotades att blockeras totalt i Kina om inte vissa webbadresser ”doldes” och plockade därför bort de webbadresserna, något som blivit kritiserat. Wikimedia Foundation vägrade låta sig censureras. Den fråga som främst fått uppmärksamhet är den ifall det ska finnas bilder på Mohammed på Wikipedia. Vissa muslimer har hävdat att det strider mot islam, men om Wikipedia skulle böja sig för en grupps preferenser, skulle det sluta vara ett neutralt uppslagsverk.
[ 148 ]
Falska identiteter
En annan konflikt fick sin början tidigt 2005, när Wikipedia upplevde en rad fall av falska identiteter. Det första stora fallet var efter tsunamin i Indiska oceanen 2004. Blufföretaget QuakeAid skapade en sida om sitt företag för att locka folk till vad som såg ut att vara ett välgörenhetsprojekt. Några användare undersökte saken och upptäckte QuakeAids verkliga syfte. QuakeAid försökte då få stöd i pressen mot Wikipedias elaka användare som ville radera sidan men misslyckades.
Senare lade skotten Alan Mcilwraith in en biografi över en krigshjälte som först hade fått Brittiska imperieorden (kommendör av 2 klass) och senare blev adlad. Han lade in en bild på denne krigshjälte. Problemet var att det var Alan Mcilwraith själv på bilden och att han jobbade som telefonförsäljare. Det här upptäcktes av media och sidan blev raderad. Men konsekvenserna stannade inte på Wikipedia: Mcilwraith förlorade jobb och fästmö. Senare har han även blivit påkommen med att ljuga om att han skulle vara trollkarl.
Året därpå, 2006, kom Wikipedia till nytta, när en man vid namn Joshua Gardner hade påstått att han var den femte hertigen av Cleveland för att komma in på en high school. Några studenter sökte på internet och upptäckte att hertigens sida på Wikipedia hade raderats. Det avslöjade att mannen var bedragare, och senare även att han i själva verket var en sexförbrytare. I flera av de här fallen har Wikipedia fått skulden för att man låtit dessa personer redigera på webbplatsen.
Seigenthaler-kontroversen
John Seigenthaler Sr. är en amerikansk journalist och författare som bland annat grundat Freedom Forum, en stiftelse för det fria ordet. Den 26 maj 2005 lade en anonym användare till tre extra stycken i artikeln om honom på Wikipedia. Tilläggen handlade om att [ 149 ]Seigenthaler sades ha varit misstänkt för morden på John F Kennedy och hans bror, Robert F Kennedy. Den texten stod kvar på Wikipedia i över fyra månader och upptäcktes av Seigenthalers vän Victor S Johnson Jr. Seigenthaler kontaktade Jimmy Wales. Därefter skrev Seigenthaler en ledare i USA Today om hur incidenten visade på hur Wikipedia var ”ett bristfälligt och oansvarigt researchverktyg”.
Seigenthaler misslyckades med att få internetbolaget att avslöja vem som låg bakom det anonyma bidraget. Då tog Daniel Brandt som låg bakom den Wikipedia-kritiska sajten Wikipedia Watch på sig att ta reda på vem den skyldige var. Han lyckades spåra IP-adressen till företaget Rush Delivery. Den 9 december samma år erkände Brian Chase att det var han som hade skrivit texten. Chase sade upp sig, kontaktade Seigenthaler och bad om ursäkt, vilket fick Seigenthaler att kontakta Rush Delivery för att få dem att återanställa Chase, vilket de gjorde. Dessutom lät han bli att lämna in någon stämning, eftersom han var övertygad om att kontroversen skulle skaka Wikipedia i sina grundvalar ändå och att han var rädd för att det skulle orsaka att internet blev kraftigt reglerat. Däremot har han flera gånger senare kritiserat den grundläggande idén bakom Wikipedia och fått flera tidningar med sig.
För Wikipedias del innebar det här flera stora förändringar. För det första införde engelskspråkiga Wikipedia ett stopp för oinloggade att skapa artiklar, vilket gjorde att artikeltillväxten sjönk. För det andra infördes ett nytt verktyg för att halvlåsa sidor för att förhindra att oinloggade skulle kunna redigera vissa artiklar. För det tredje skapades två nya användartyper: en som har möjlighet att kolla upp vilken IP-adress som döljer sig bakom vilket användarnamn och en som har verktygen att dölja delar av artikelhistoriken till och med för administratörer. Slutligen och viktigast infördes en ny policy. Den policyn innebar att alla biografier över levande personer skulle underställas mycket hårdare krav. I praktiken skulle alla kontroversiella påståenden utan källa raderas direkt. Ingen information är helt enkelt bättre än dålig information. Tyvärr har det här ändå inte blivit det sista fallet av falsk information om personer på Wikipedia. I februari 2007 inträffade det allvarligaste fallet när den turkiske historikern Taner Akçam skulle föreläsa vid ett universitet men greps av den kanadensiska tullen i Montreal. Skälet var att tullen hade läst en vandaliserad tidigare version av hans artikel på Wikipedia där det stod att han var terrorist. Akçam forskar bland annat om det armeniska folkmordet under andra världskriget, vilket har gjort att det inte bara är på Wikipedia som turkiska nationalister satt etiketten terrorist på honom. Enligt Akçam själv finns det troligen 10 000-tals sidor på nätet där hans namn och ordet terrorist förekommer tillsammans men att det nödvändigtvis inte behöver betyda att han är en terrorist. Wikipediakritiker, som Wikipedia Watch, har naturligtvis inte [ 150 ]blivit lugnade av de här verktygen utan menar att problemet med Wikipedia ligger djupare än så, nämligen i att vem som helst kan redigera vilka artiklar som helst och att de som använder Wikipedia i stort sett inte vet vem det är som skrivit informationen.
Betalda redigerar på Wikipedia
I slutet av januari 2006 avslöjade tidningen The Sun i staden Lowell i Massachusetts att Marty Meehan, en ledamot i USA:s kongress, hade låtit en av sina anställda fixa till artikeln om honom på Wikipedia. Det här ledde till att wikipedianer började titta på oinloggade redigeringar från representanthuset och senaten. Man upptäckte flera tusen redigeringar, av vilka bara ett fåtal kunde anses vara kontroversiella. Det var främst anställda till ledamöterna Norm Coleman, Conrad Burns, Susan Collins, Cathy Cox, Joe Biden och Gil Gutknecht som fanns skyldiga till att antingen ha försökt förbättra sina arbetsgivares artiklar eller ha försämrat motståndarsidans. Media intervjuade flera av dem. I fallet med Norm Coleman sade hans stabschef att felet inte låg hos dem som hade redigerat utan hos Wikipedia som gick att redigera.
I stort sett samma sak hände i januari 2007 när den australiensiske programmeraren Rick Jeliffe blev erbjuden pengar av Doug Mahugh, en PR-man för Microsoft, för att förbättra Wikipedias artiklar om några av Microsofts projekt. Istället för att anta erbjudandet skrev Jeliffe om det i sin blogg, vilket gjorde att saken togs upp i media.
Utifrån dessa händelser kan man fundera på var gränserna går. Att elever och lärare tillsammans förbättrar artiklar under en kurs verkar vara okej. Det verkar inte vara okej ifall någon betalar för att någon annan ska redigera, eftersom det bara är ett sätt att kringgå riktlinjen om att man ska undvika intressekonflikter på Wikipedia. Men är det förkastligt att be till exempel Amnesty International att ta en titt på artikeln om tortyr? De har antagligen bättre koll på källorna än de flesta vanliga användare, men kan samtidigt ha ett visst egenintresse. Än så länge finns ingen klar policy, utan en etisk gråzon som säkerligen kommer att utforskas mer ordentligt den närmaste framtiden.
Essjay-skandalen
Essjay-skandalen utgör tillsammans med Seigenthaler-kontroversen troligen de två största negativa mediehändelserna som har hänt Wikipedia. Det började under 2005—2006 när användaren Essjay skrev på sin användarsida att han var universitetslärare i teologi och kanonisk rätt, men att han på
[ 151 ]
grund av respekt mot sin arbetsplats inte kunde ange var. (Enligt hans användarsida var Essjay uttalet av hans initialer, ”SJ”.)
I juli 2006 kontaktade tidningen The New Yorker Wikimedia Foundation för att få kontakt med en användare. WMF rekommenderade Essjay. Han blev intervjuad av tidningens reporter Stacy Schiff. Under intervjun menade Essjay att han inte kunde ge några mer detaljer om sig själv utom det som stod på hans användarsida. Delvis på grund av den intervjun blev Essjay ett halvår därefter anställd av Jimmy Wales nya företag Wikia. Vid anställningen tvingades Essjay lämna ut sitt verkliga namn och sitt CV. En kort tid efter det lade Essjay upp sin ”nya” biografi på Wikias webbplats, där det visade sig att hans verkliga namn var Ryan Jordan, att han istället för att vara runt 30 var 24 och att han hade hoppat av college-studierna och aldrig föreläst. Daniel Brandt från Wikipedia Watch, meddelade detta till The New Yorker som skrev en rättelse tidigt i mars 2007. Essjay/Jordan kommenterade Schiffs intervju genom att säga att han trots allt lyckades lura henne att han var lärare i teologi. Innan dess hade dock Jimmy Wales hunnit kommentera att han inte hade sett några fel med att ha en pseudonym på Wikipedia. Inte nog med det: han hade dessutom utsett Essjay till ledamot av ArbCom i februari. När The New Yorkers reportage publicerades tvingades Wales backa och krävde att Essjay avgick. Jordan sade upp sig från Wikia. Kort därefter skrev Wales till The New Yorker med en ursäkt, där han beskrev Ryan Jordan som en ung man som gjort många misstag och att han själv hade tagit lögnen mycket hårt, men att Jordan nu bett om ursäkt.
Men saken tog inte slut där: i början av mars skrev Essjay på sin användarsida att han blivit erbjuden ersättning av Schiff för intervjun och att han hade avböjt det med hänvisning till att det hade varit oetiskt. Schiff förnekade saken, också med hänvisning till att det hade varit oetiskt. Bedömare har kommit fram till att det är högst otroligt att hon skulle ha gjort något sådant.
Det hela utmynnade i en lång diskussion på Wikipedia. Åsikterna gick isär om huruvida Jordan hade begått bedrägeri eller inte. Hans redigeringar finkammades för att se på vilket sätt han hade utnyttjat sin täckhistoria om att vara lärare i teologi. Jimmy Wales sa att detta nog kunde komma att betyda att det kunde bli dags för användare som påstår att de har olika [ 152 ]utbildningar eller titlar att bevisa detta. Florence Nibart-Devouard, Wales efterträdare som ordförande för Wikimedia Foundation, menade å andra sidan att det istället borde bli mycket viktigare med källhänvisningar snarare än meritförteckningar. 2008 har debatten fortfarande inte dött. Nya förslag på hur den här frågan ska lösas kommer ständigt. Men Essjay slutade i alla fall att redigera på Wikipedia över huvud taget den 4 mars 2007. Hans användarsida är numera låst.
Det här fallet gjorde naturligtvis att de som kritiserade Wikipediaskribenternas anonymitet fick vatten på sin kvarn. Utan ett rykte att skydda, menar de, finns det ingen anledning för någon att skriva något vettigt. Å andra sidan finns Bo Balderson och Nicholas Blake som exempel på personer som haft vettiga saker att säga utan att göra det under sina verkliga namn.
Fair use
En av de allra största interna debatterna på Wikipedia är så stor att jag inte ens kan ange några namn på prominenta förespråkare och motståndare. Diskussionen har med termen ”fair use” att göra. Varför är det en så stor fråga?
Sedan Wikipedia grundades har målet varit att alla som använder encyklopedin bland annat ska kunna kopiera allt material. Inte bara bilder, utan även ljudfiler, filmer, etc. (I det här avsnittet nämner jag oftast bilder, men det gäller i lika hög grad de andra formaten.) Därför tillåts inga bilder som man måste betala för, söka tillstånd för att reproducera eller bara får använda i icke-kommersiella sammanhang. Problemet är att det snävar till urvalet av bilder rejält. Många fenomen såsom TV-serier, filmer, datorspel, böcker och musikalbum är svåra att illustrera med fria bilder. Det går till exempel inte att ha med skivans omslag eller skådespelartruppen. Det här problemet ledde till att man började snegla på den del av den amerikanska upphovsrättslagstiftningen som kallas ”fair use”. Det är inte ett begrepp som används i svensk lagstiftning, men en någorlunda rak översättning är ”skälig användning”. Fair use motsvarar i stort sett den svenska citaträtten, bortsett från att citaträtten inte omfattar fotografier. Det är en sorts inskränkning i upphovsrätten framför allt för att kunna a) beskriva och recensera ett verk, b) göra reklam inför försäljning av verket och c) parodiera verket. Många menar att eftersom Wikipedia inte är vinstdrivet utan ideellt så innebär det att man exempelvis borde få inkludera bilder på Starke Staffan i artikeln om den seriefiguren. Andra menar att det förminskar friheten eftersom man då måste ange att alla bilder på Wikipedia får kopieras utom den på Starke Staffan, och alla andra med samma licens. Det skulle inte bara bli opraktiskt utan även juridiskt komplicerat.
[ 153 ]Framför allt på engelskspråkiga Wikipedia var det här ett stort problem. Eftersom det fanns så många artiklar med fair use-bilder skulle uppslagsverkets kvalitet försämras enormt om alla ofria bilder raderades. Men Jimmy Wales i maj 2005 menade att det var nödvändigt att börja fasa ut de ofria bilderna och att radera alla ofria mediafiler. Efter att debatten hade pågått en tid kom en kompromisslösning: det kanske kunde vara okej om bilden var lågupplöst, det vill säga gjorde sig bäst när den var rätt så liten. Men inte ens det var ett bra förslag. Oavsett storleken är ett upphovsrättsintrång ett upphovsrättsintrång. Med tanke på Wikipedias storlek var det nödvändigt att sätta en riktlinje en gång för alla. Den 3 mars 2007 kom därför slutligen ett beslut från Wikimedia Foundation: ofritt material är bara tillåtet om det uppfyller tio kriterier. Kriterierna är hårda: det är bara om bilden är oersättlig, ökar förståelsen, redan har använts ofritt utanför Wikipedia och har en tydlig licens som den får användas. Med andra ord, en diger lista för att verkligen uppmuntra folk att ladda upp fria mediafiler istället. Mycket riktigt ökade antalet fria mediafiler på Wikimedia Commons rejält.
WikiScanner
- Wikipedias artikelhistorik
- ett register över vem som har vilka IP-adresser
Med andra ord: redigeringar från oinloggade användare kan gå att knyta till en viss [ 154 ]dator. Företag har ofta en fast serie IP-adresser, vilket betyder att det kan gå att fastslå vilket företag som har redigerat i vissa artiklar.
Det hela presenterades på Griffiths icke-kommersiella webbplats http://wikiscanner.virgil.gr/ . Där anger man ett företag eller en organisation, en eller flera IP-adress(er) eller en artikel på Wikipedia. Därefter hämtar programmet informationen ur den senaste databascachen av Wikipedia.
Redan samma dag som Griffiths webbsajt lanserades publicerade nättidningen Wired ett reportage om den. Det blev ett stort medieintresse när det visade sig att det fanns stora elefanter med i röran. Följande är en kort lista över de företag och organisationer (i bokstavsordning) som har redigerat i artiklar om sig själva eller näraliggande ämnen: Al-Jazeera, Amnesty International, Apple Inc., australiensiska försvarsdepartementet, BBC, ChevronTexaco, CIA, Coca Cola, Disney, Demokratiska kongresskampanjkommittén i USA, Dell Computers, EA Games, Exxon Mobil, the FBI, Fox News Channel, Förenta Nationerna, The Guardian, Microsoft, MySpace, the National Rifle Association, Nestlé, News of the World, the New York Times, Oprah Winfrey, Pepsi, Portugals regering, Republikanska partiet i USA, Reuters, Scientologerna, Sony, Vatikanen, och Wal-mart. På svenskt håll innehåller listan bland annat Astra Zeneca.
Det här är den första av de ”konflikter” som jag har varit med om på nära håll, nämligen som presskontakt. När jag först fick frågan om Wikiscanner var jag därför försiktig. Jag uttryckte mig till och med lite tveksam till programmet, inte minst därför att jag trodde att det fanns någon dold hake. Men så såg jag Jimmy Wales reaktion: ”Jag älskar det!” Hans synvinkel var att det var precis så Wikipedia var tänkt att fungera. Och när Griffiths verktyg publicerades var trycket så hårt på hans webbsajt att den nästan kraschade.
Ganska många av de redigeringar som har upptäckts har visat sig vara godartade. Det är positivt i sig, men också positivt för att det innebär att de inte bara klagar på felaktigheterna i Wikipedia utan gör något åt dem.
WMF anställer brottsling
Efter att ha jobbat för ett bemanningsföretag och blivit uthyrd på deltid till Wikimedia Foundation, anställdes Carolyn Doran av WMF på heltid i januari 2007. Hennes titel blev ”chief operating officer”, vilket i stort sett innebar att hon hade ansvar för Wikimedia Foundations pengar. I maj greps hon av polisen för rattfylleri men betalade borgen. Två veckor senare åkte hon till ett styrelsemöte för WMF i Amsterdam. När hon sedan återvände hem blev hon gripen igen, den här gången för att ha brutit mot permissionsreglerna. Hon slutade från WMF två månader senare. Kort därefter avslöjades det att hon [ 155 ]hade ett flertal domar emot sig: hon hade kört rattfull ett par gånger tidigare, begått stöld och bedrägeri, betalat med checkar utan täckning, samt skjutit sin pojkvän i bröstet. Doran sitter numera i fängelse.
Den ena effekten av det här förloppet är att den ekonomiska berättelsen för 2007 försenades med flera månader. Det har aldrig sagts rakt ut, men det är klart att det fanns misstankar om att Doran stulit pengar från WMF. Det finns det dock inga bevis för.
Den andra effekten är långt viktigare: efter Doran har ingen anställts utan ordentliga bakgrundskollar. WMF har tvingats gå från att vara en i stort sett volontärstyrd organisation till att få en VD och striktare ekonomiska regler. För en såpass välbesökt webbplats kan det tyckas vara självklart att det ska finnas en tydlig befälsordning när det gäller ekonomi, men för WMF dröjde det tills faran kom riktigt nära.
Stephen Colbert
I juli 2006 nominerade satirikern Stephen Colbert i sin TV-serie ”The Colbert show” sitt påhittade ord ”wikiality” till dagens ord. Ordet är en sammanslagning av ”wiki” och ”reality”, 'verklighet'. Colbert menade att på Wikipedia härskade wikiality, den mentalitet som betyder att sanningen definieras av konsensus, snarare än av fakta. Han fortsatte genom att uppmana sina tittare att ändra i artikeln Elephants så att det skulle stå att antalet afrikanska elefanter har blivit tre gånger så många under de senaste sex månaderna. Efter det blev administratörerna på engelskspråkiga Wikipedia tvungna att skydda sidan från redigeringar från nya och oregistrerade användare.
Kontroverserna kring Jimmy Wales
Som en av grundarna till Wikipedia har Jimmy Wales fått utstå en hel del genom åren. Det är därför svårt att ge någon klar bild av honom. Han betraktas ibland som en upplyst despot och av andra som en sorts Wikipedia-motsvarighet till Bill Gates. Men bortsett från betraktares olika syn på Wales, finns det ett par konflikter som Wales varit inblandad i som har fått en del mediespridning.
Den troligen största konflikten om Jimmy Wales handlar om Wikipedias grundande. 2005, ett par år efter att Larry Sanger slutade att vara högsta ansvarig för Nupedia och för Wikipedia, började Wales i tal, intervjuer och Wikipediaartiklar att ange sig själv som ensam grundare av Wikipedia. Sanger var, enligt Wales då, enbart en anställd bland flera andra. När detta spreds, började Sanger ge ut en enorm samling av mail, anteckningar och [ 156 ]loggar som entydigt visade att han också borde krediteras som grundare till Wikipedia. Wales backade och anger numera Sanger som medskapare. Motivet för Sanger att hävda sig vara grundare till Wikipedia är rätt självklar. Att grunda Wikipedia sitter säkert fint på hans CV, oavsett vad man gör därefter, och kan leda till att fler uppmärksammar hans fortsatta arbete. Vad motivet för Wales kan vara att hävda ensamt upphov är dock mer grumligt. Han är redan mångmiljonär och får inga pengar från Wikimedia Foundation. Tvärtom har han plöjt ner stora summor pengar i Wikipedias hårdvara. Han har knappast några publicitetsvinster att göra på det, eftersom sanningen nästan var tvungen att komma fram förr eller senare.
Det finns dock en skillnad mellan Wales och Sanger som kan förklara denna konflikt: De har två olika uppfattningar om vad det innebär att grunda och driva ett uppslagsverk. Rollerna de hade/tog under starten vidgade den klyftan. Sanger har skrivit att han från början inte ville att Wikipedia skulle bli en plats att umgås på utan enbart en webbplats med målet att skapa ett uppslagsverk. Därför trodde han inte att det skulle behövas några fasta regler för beteende, bortsett från att man skulle koncentrera sig på uppgiften. Hans regelbidrag handlade följaktligen mestadels om artikelkvalitet. Wales å andra sidan decentraliserade så mycket han kunde men reserverade det slutliga beslutet till sig själv. Det ledde till att Sanger fick ta många av fajterna, medan Wales höll sig undan. Enligt Sanger beskrev Wales deras roller som ”good cop, bad cop” där Wales behöll den snälla rollen. Till slut tröttnade Sanger på den roll han blivit tilldelad och lämnade Wikipedia.
Wales' företag Bomis, som var Wikipedias första värd, har också blivit mycket omdebatterat. Det grundades 1996 som ett sätt att knyta samman webbplatser med liknande teman. Intäkterna kommer från annonser, vilket leder till fler länkar, och så vidare. Det här självförökande systemet ledde ganska snart till att många av länkarna handlar om porr, bilder av lättklädda fotomodeller eller någonstans mittemellan. I slutet av juli avslöjade så New York Magazine att Jimmy Wales försökt att förändra bilden av Bomis genom att tona ner antalet omnämningar av porr i artiklarna om honom själv och företaget. Han bad om ursäkt för dessa redigeringar och sa att han inte borde ha redigerat artiklar om honom, eftersom det avråds för alla andra. Wales menade att han enbart ville öka korrektheten i artiklarna. Just det är dock ett försvar som används av alla som vill skriva om sig själva.
I slutet av 2004 började Jimmy Wales en av de underligaste debatterna om sig själv. Han ändrade sitt födelsedatum i sin artikel. Från att ursprungligen ha fyllt år den 7 augusti 1966 ändrade han så att födelsedagen var dagen därpå. Detta nya datum har Wales försökt införa, ibland med starkt motstånd, på flera olika ställen. Denna kontrovers har senare fått resultatet att till och med Encyclopaedia Britannica har satt ett frågetecken efter Wales födelsedatum (som där anges som den 7 augusti). Vilket som [ 157 ]stämmer är inte helt lätt att få reda på, delvis därför att så många använder Wikipedia som källa. Wikipedia använder andra källor, som i sin tur använder Wikipedia som källa.
2005 började Jimmy Wales tilldelade roll som upplyst despot bli alltmer skärskådad. Det startade i februari när det blossade upp en debatt på engelskspråkiga Wikipedia om en bild i artikeln om autofellatio[1]. Efter en längre tids bråk om censur kontra det fria ordet, kulturella skillnader och ifall Wikipedia vara barnförbjudet, raderade Wales bilden. Då uppstod en ny fråga: vem var det som raderade bilden? Var det Wikipedias grundare och ledare eller en av Wikipedias administratörer? Med andra ord, är det Jimmy Wales eller Wikipedias regler som har företräde? Frågan har aldrig ställts på sin spets, men Wales har sagt att han skulle kunna tänka sig att ta extrema åtgärder i vissa fall. Till exempel ifall Wikipedia blev attackerat av stora grupper nynazister. Fast då bara tills resten av användarna själva hittade ett sätt att handskas med situationen.
Rachel Marsden är en kanadensisk journalist som haft problem med förtal på sin Wikipedia-artikel. 2006 kontaktade hon Jimmy Wales som hjälpte henne att göra den mer neutral, allt enligt Wikipedias rutiner. I februari 2008 skrev IT-bloggen Valleywag att Wales och Marsden nu var tillsammans. Dagen efter att bloggen publicerat chattmeddelanden som bevis skrev Wales ett uttalande om att han och Marsden inte längre hade ett förhållande. Marsden gick till pressen och sa att hon fick reda på att det var slut via det uttalandet, snarare än från Wales personligen. Hon bestämde sig då för att hämnas genom att auktionera ut några av hans kvarglömda kläder via e-Bay.
Wales största kontrovers 2008 började i mars med ett blogginlägg. Skribenten var en före detta anställd på Wikimedia Foundation – i själva verket en av de allra första anställda, Danny Wool. I sin blogg skrev han att Wales hade försökt att få WMF att betala för en dyr middag med vin samt för massage, vilket hade lett till att WMF redan 2006 hade dragit in hans kreditkort. En närmare undersökning visade att Wales hade betalt för mer än vad han borde gjort, att han var långsam med att lämna in kvitton för sina utgifter, och att Wales hade fått avslag för utgifterna för den middag som Wool bloggat om. Efter anklagelserna blev Wikimedia Foundations revisionsberättelse genomgången av oberoende experter och funnen tillfredsställande.
[ 158 ]
Från priser till Truth in numbers
Genom åren har Wikipedia inte bara blivit kritiserat och haft problem. Det finns hela sidor på engelskspråkiga Wikipedia bara med citat från nöjda tidningar, vetenskapliga undersökningar och vilken roll Wikipedia har i kulturen. Fram till augusti 2008 har Wikipedia till exempel förekommit i reklam, sånger, TV-program, tecknade serier, musikvideo, romaner, facklitteratur, tidskrifter och till och med pjäser.
Efter hand har också allt större omnämnanden kommit om Wikipedia. Kanadas parlament länkar till Wikipedias artikel om samkönade äktenskap i ”vidare läsning”-delen av äktenskapsbalken, och USA:s federala domstolar har använt Wikipedia, liksom dess underrättelseväsen. Det här har både blivit kritiserat och hyllat.
I november 2007 kom ett av Wikimedia Foundations största framgångar när World Economic Forum beslutade att tilldela sitt pris för tekniska innovationer till Wikipedia. World Economic Forum är en sammanslutning av över 100 företag, både stora och små, från hela världen. Året därpå fick Wikipedia även Quadriga-priset i Berlin. Tidigare Quadriga-pristagare är Israels premiärminister Shimon Peres, Tysklands förre förbundskansler Gerhard Schröder och Tim Berners-Lee, som uppfann WorldWideWeb – och drottning Silvia.
Under 2009 kommer filmen ”Truth in numbers: The Wikipedia story” ha premiär. Filmen är det första inträngande reportaget som haft fullt stöd av Wikimedia Foundation. Teamet har bland annat följt Wikipedias grundare Jimmy Wales över flera kontinenter och mött hundratals wikipedianer. De har också intervjuat John Seigenthaler Sr (se ovan), Noam Chomsky, samt flera andra. Filmen är regisserad av amerikanerna Nic Hill och Scott Glosserman.
[ 159 ]
Svenskspråkiga Wikipedia
Starten
Bara tre månader efter att Wikipedia startats, började Jimmy Wales växla mail med en svensk programmerare, Linus Tolke (inte att förväxla med Linus Thorvalds som skapade Linux). Ämnet gällde en svenskspråkig Wikipedia. Vid den tiden hade tyskspråkiga Wikipedia inte kommit igång, utan innehöll bara ett par artiklar på engelska. Katalanska Wikipedia hade däremot fått sina första artiklar.
Runt den 24-25 april 2001 var det klart att det skulle bli en svensk version, och den 3 maj 2001 var sajten igång. Det blev därmed den fjärde språkversionen av Wikipedia. Tyvärr raderades artikelhistoriken ofta i Wikipedias barndom, så den allra första sidan finns inte kvar. Men den äldsta bevarade sidan är Götaland, från den 23 maj, då det lär ha funnits ett tiotal sidor, alla skrivna av Tolke.
Trots att Tolke försökte locka fler användare var intresset svalt. Det dröjde tre månader innan det ens fanns 100 artiklar, men då var Tolke i stort sett ensam skribent de första två månaderna. De flesta artiklarna var mycket,
[ 160 ]mycket korta. Det såg mörkt ut för Wikipedia. Betydligt ljusare var framtiden för en annan svensk wikisajt.
Susning
Programmeraren Lars Aronsson upptäckte Wikipedia tidigt, tack vare en träff med Linus Tolke i Linköping. Aronsson och Tolke kände varandra sedan 1980-talet och var sedan början av 1990-talet aktiva vid Lysator, en datorförening vid Linköpings universitet. Aronsson prövade Wikipedia i början av maj 2001, men blev snart osams med en av grundarna Larry Sanger om huruvida Wikipedia borde innehålla ordboksartiklar eller inte. Som Aronsson skriver på sin användarsida på Wikipedia: ”21 maj 2001: Jag tröttnar på Wikipedia och lämnar projektet för gott.”
Däremot lämnade han inte tanken på en encyklopedi med hjälp av wikiprogramvara, eftersom wikitekniken löste en del problem han hade haft med tidigare användarstyrda projekt. I slutet av augusti 2001 laddade han därför ner UseModWiki och skapade en egen encyklopedi på sin personliga webbplats. Den 10 september hade sajten redan 200 artiklar, alla av Aronsson, ett resultat som svenskspråkiga Wikipedia inte skulle ha förrän i juni 2002. Han flyttade sajten till URL-adressen www.susning.nu den 1 oktober och annonserade den på några mailinglistor för bibliotekarier, vilket snart lockade nya användare. 3 dagar senare hade Susning hela 1000 artiklar. Lika många artiklar kom till efter 20 dagar till. Dessutom lade Aronsson hela tiden till nya funktioner till UseModWiki, såsom kopplingar mellan ISBN-nummer och internetbokhandlar, kartor, söklänkar, språklänkar och automatiska datumlänkar. Flera av dessa funktioner dröjde betydligt längre på Wikipedia. Resultatet blev att Google snart pushade Susnings webbtrafik ännu högre.
När 2001 var slut hade Susning nått hela 4000 artiklar (cirka ett år innan svenskspråkiga Wikipedia nådde samma siffror).
Varför växte Susning så mycket snabbare än svenskspråkiga Wikipedia i början? Den stora skillnaden mellan Wikipedia och Susning var att [ 161 ]Wikipedia var en decentraliserad rörelse, medan Susning styrdes av ägaren Aronsson Datateknik, med andra ord Lars Aronsson. En decentraliserad rörelse har inte lika lätt att ta kontakt med etablerade organisationer. Svenskspråkiga Wikipedia hade därför svårare att locka nya användare, vilket ledde till en närmast stillastående tillväxt. Susning hade ett företag i ryggen och verkade redan från början vara ett nytt tillskott på en redan etablerad rörelse.
Nackdelen var densamma. På Wikipedia kunde till exempel vem som helst bli administratör, medan Susnings framgångar hängde på Lars Aronsson. Han var den ende som kunde blockera folk, etc, vilket ledde till en tung arbetsbörda när volymen ökade. Ju mer Wikipedia växte, desto fler blev det som kunde städa.
Men viktigare än så var de diskussioner om huruvida artiklarna på Susning skulle ligga under den fria licensen GNU FDL eller om rättigheterna tillhörde Aronsson. Resultatet blev att rättigheterna tillfaller författarna, men att vem som helst får redigera i texterna, alltså ungefär samma upplägg som på Wikipedia. Men användarna tyckte ändå att Aronsson styrde för mycket. Konflikten fick effekten att de flesta av de regelbundna susarna (som de kallades) gick över till svenskspråkiga Wikipedia. Därmed sjönk tillväxtkurvan något.
Året därpå drabbades Susning av en klottrare som använde en bot (se avsnittet Från Nupedia till Wikipedia) för att temporärt förstöra innehållet i [ 162 ]tusentals artiklar. Efter att det problemet åtgärdats började en annan användare lägga in porrbilder i artiklarna. Och problemen ökade. Aronsson tvingades stänga av bildvisningsfunktionen, men klottrarna lärde sig att kringgå hindret och därför låstes Susning temporärt den 15 april 2004. Ett kort försök att öppna sajten gav upphov till en ny klotterattack. Numera är sajten därför låst för alla utom en handfull betrodda användare. På söndagar mellan klockan 12 och 16 och klockan 6 till 7 varje morgon är dock sajten upplåst för allmänna redigeringar. Detta jämför Aronsson själv med att ta ut sin veteranbil på söndagsutflykt. Idag har Susning strax över 60 000 artiklar. Svenskspråkiga Wikipedia gick inte om Susning förrän 14 januari 2005 men har sedan dess haft fler artiklar.
Efter novemberökningen 2002
Det var inte förrän i november 2002 som det lossnade för svenskspråkiga Wikipedia: då ökade antalet regelbundna användare från 6 till 21. Antalet artiklar ökade från inte ens 400 artiklar i oktober till 1 700 artiklar på mindre än en månad. Ännu en månad senare hade de 37 regelbundna användarna skapat 4 400 artiklar.
Denna ökning hade flera orsaker. Den nya wikimotorn, MediaWiki var en, eftersom den gav sajten ett modernare utseende. En annan var att användarna på Susning flyttade över efter det stora bråket om annonser.
[ 163 ]I februari 2003 nåddes artikel nummer 5000 och användare 100. Ökningen därefter, både i antalet artiklar och i antalet regelbundna användare har nästan dubblerats från år till år ända fram till 2005.
| År | Användare | Nya artiklar/dag | Artikelökning under året |
|---|---|---|---|
| 2003 | 100 | 50 | 5-18 000 |
| 2004 | 400 | 100 | 19-56 000 |
| 2005 | 1200 | 200 | 57-125 000 |
| 2006 | 3000 | 200 | 126-200 000 |
| 2007 | 6000 | 200 | 201-265 000 |
Det kan verka underligt att antalet nya artiklar de senaste åren ligger stadigt, men det beror på att samma artiklar redigeras allt fler gånger:
Att artiklarna redigeras allt oftare är ett mycket gott tecken. Ju fler gånger som artiklarna blir kontrollerade, desto bättre. Här ligger svenskspråkiga Wikipedia fortfarande efter de andra stora språkversionerna. Nederländska Wikipedia redigeras i stort sett tre gånger fler per artikel (20 gånger). Den spanskspråkiga en och en halv så många gånger (32 gånger), och den [ 164 ]tyskspråkiga två gånger så många gånger som den svenskspråkiga (40 gånger).
Sammanlagt var den här enorma ökningen orsaken till att svenskspråkiga Wikipedia låg så högt på listan över de största språkversionerna av Wikipedia. Som högst låg svenskspråkiga Wikipedia på sjätte plats (januari 2005). Snart blev dock svenskspråkiga Wikipedia omsprungen av italienskspråkiga, nederländska, spanska och portugisiska Wikipedia. Den svenskspråkiga texten sjönk längre och längre ner bland de språk som presenterades på förstasidan, http://www.wikipedia.org. Fram tills försommaren 2008 fanns svenskspråkiga Wikipedia med runt pusselgloben på förstasidan. Sedan gick ryskspråkiga Wikipedia om. För tillfället (augusti 2008) ligger den svenskspråkiga Wikipedia på elfte plats. Men på tolfte plats ligger kinesiska, så det är bara en tidsfråga innan svenskspråkiga Wikipedia hamnar ännu längre bak i listan.
Rent statistiskt räcker antalet individer med svenska som modersmål bara för att svenskspråkiga Wikipedia skulle hamna omkring plats 75-80. Men det geografiska området där det talas svenska är mycket mer IT-uppkopplat än exempelvis området där hindi talas, i Indien. Hindi talas av omkring 181 miljoner människor, men dess Wikipedia har bara har 15 000 artiklar. Å andra sidan finns det flera språk i Indien med fler antal Wikipedia-artiklar än hindi, till skillnad från svenskan som inte alls är hotad av de andra språken som talas i svenskans språkområde. Var vi hamnar i framtiden är därför osäkert.
Tinget och skilkom
Svenskspråkiga Wikipedias första sätt att lösa konflikter, Tinget, bildades redan i november 2002. Då hanterades fortfarande alla konflikter på engelskspråkiga Wikipedia av Jimmy Wales. Kanske var det ett uttryck för hur mycket svenskar i allmänhet vill undvika konflikter.
Den som bildade Tinget var användaren Dan Koehl. Köhl, som han heter egentligen, var en av de mest tongivande tidiga wikipedianerna. Det var han tillsammans med Johan Dahlin som översatte de flesta
[ 165 ]Ett av Köhls stora projekt var att kategorisera upp Wikipedia och att få igång ett fungerande arbetsklimat. Det var i den andan Tinget skapades. Saker avgjordes på Tinget genom omröstningar och diskussioner, något som efter några år fick en del kritik. Det kanske kan låta märkligt, men förklaringen är att Wikipedia inte är någon demokrati. Det är en encyklopedi. Därför riskerar besluten att hänga på hur många och vilka som röstar istället för på Wikipedias policy (neutralitet, målet att bli en encyklopedi, etc.). Dessutom riskerar besluten att bli huggna i sten, något som inte är bra i ett så pass föränderligt landskap. För att illustrera svårigheten kan jag nämna att det bara är 7 av de första 100 registrerade användarna som fortfarande är aktiva. Linus Tolke exempelvis slutade redigera regelbundet på svenskspråkiga Wikipedia 2004. (Lars Aronsson har dock återvänt.) Sedan 2004 har det tillkommit flera tusen användare som inte var med och bestämde vilka regler som skulle gälla, för att inte tala om flera hundratusen nya artiklar. Att exakt samma regler skulle gälla under två så olika situationer är svårt att tänka sig.
Under 2005 påbörjade diskussioner om att ta bort Tinget. Då hade totalt 20 Ting påbörjats, men bara dussintalet lett till klara beslut. Istället skulle en skiljedomskommitté bildas enligt mönster från flera andra språkversioner. Den gruppen skulle få det slutliga avgörandet i de konflikter som uppstått. Nu var problemet inte längre avvikande åsikter, utan personer med klara agendor. Med tiden blev de här konflikterna svårare för alla användare att sätta sig in i, men också viktigare att få stopp på, så att de inte spred sig till andra artiklar.
Det första valet skedde i november 2006. Jag var själv en av de fem som blev invalda i skilkom, som den kom att kallas. Vi hann inte ens etablera att arbetssätt innan det första fallet landade på vårt bord: en hätsk debatt om begreppet ’hebefili’[2]. Det var ingen lätt första uppgift. Det hade begåtts övertramp på båda sidor och många underfrågor. Men det var inte där problemen uppstod, utan efter skilkoms beslut. Vi i skilkom hade nämligen inte hade tänkt på vem som skulle se till att beslutet efterlevdes. Några administratörer genomförde beslutet och blev kritiserade. De inblandade i konflikten protesterade mot beslutet och pekade på felaktigheter. Till slut dog debatten ut, men flera aktiva användare försvann och skilkoms trovärdighet var naggad i kanten.
Efter ytterligare fem fall, utan något avslut (två blev avslagna), finns skilkom formellt kvar. Men det har sedan åtminstone oktober 2007 slutat att vara en viktig del av svenskspråkiga Wikipedia. Än så länge har det inte [ 166 ]spontant uppstått någon ersättning till skilkom. Det betyder inte att det saknas konflikter på svenskspråkiga Wikipedia – eller att vissa konflikter blir lösta. De flesta konflikterna har alltid lösts av vanliga användare och administratörer. Men när Wikipedia växer ännu mer och nya konflikter uppstår är det tänkbart att det bildas någon skilkomliknande organisation igen.
Svenskspråkiga Wikipedia i media
De första gångerna svenskspråkiga Wikipedia figurerar i media är från 2004. Då fanns det ungefär 50 000 artiklar och nästan 3000 registrerade användare. ”Trollen spökar på Wiki” i Sydsvenska Dagbladet i december 2004 är ett av de första reportagen. Det innehåller många av de punkter som efterföljande artiklar också skulle komma att innehålla: jämförelsen med Nationalencyklopedin, hur Wikipedia hanterar klotter, varifrån namnet kommer, Wikipedias storlek, Wikipedias historia och naturligtvis tillförlitligheten. Dock har pionjärreportagets omnämnande av Wikipedias verkliga problem aldrig riktigt fått samma uppmärksamhet. Se ”Vilka är Wikipedias verkliga problem?” i Del 3.
Det var bara början. Sedan dess har Wikipedia figurerat åtminstone 50 gånger i olika svenskspråkiga media.
Själv tog jag över arbetet som presskontakt i december 2006. Min första intervju, med Realtid.se blev ett test mellan Wikipedia och NE där Wikipedia fick högre betyg på tio slumpvis utvalda artiklar. Så har det rullat på: i snitt ett samtal varje eller varannan vecka.
[ 167 ]Mitt intryck har varit att Wikipedia generellt har ett ganska gott rykte bland journalister. Dock menar de att de inte kan medge att de använder Wikipedia som källa, eftersom allmänheten fortfarande inte känner sig bekväm med det. Men när jag säger att många wikipedianer känner likadant för Wikipedia brukar det leda till rätt trevliga samtal.
När det gäller hur aktiva svenskspråkiga Wikipedia har varit att själv ta kontakt med media är det verkligen en blandad historia. Det har skickats ut ett par pressmeddelanden, främst när det varit ett jämnt tusental av artiklar, såsom 50 000, 100 000 och 200 000. De har inte blivit intagna, vilket har fått resultatet att Wikipedia inte har synts i media förrän andra har tagit initiativet, såsom när någon skriver på en webbplats om Wikipedia eller liknande. Då har Wikipedia ofta hamnat på defensiven, vilket aldrig är bra ur pedagogisk synvinkel.
En annan vinkel är jämförelser mellan Wikipedia och Nationalencyklopedin, se ”Hur står sig Wikipedia mot NE?” i Del 3. För mer information om hur Wikipedia kan användas av journalister, se ”Wikipedia för journalister” i Del 3.
Wikimedia Sverige
Presskontakten i Sverige hanteras alltså av en frivillig. Det gav inte mycket tyngd bakom orden. Bland annat därför bildades under 2007 en organisation, Wikimedia Sverige. Men låt mig ta det från början.
2004 bildades Wikimedia Deutschland, den första lokalavdelningen av Wikimedia Foundation. Tanken bakom var att Tyskland är ett så stort land, med en så livlig Wikipediaversion och en hel del pengabidrag att hämta, ifall det fanns en organisation i Tyskland. För Wikimedia Foundation skulle knappast komma till Frankfurt och se till att tyska myndigheter började skänka pengar till en USA-baserad organisation. Det blev lyckat. De tyska wikipedianerna började träffas oftare, fick större donationer och skapade kontakter med myndigheter och universitetsvärlden. Så småningom skapades flera lokalavdelningar. Efter lite lösa samtal om det vid ett par tillfällen mellan 2005 och 2006 började mer ordentliga diskussioner under sommaren 2007 om att det här kanske skulle vara bra även för Sverige.
De första samtalen lät: ”Ja, det vill vi ha, men vem ska göra allt?” Risken för att Wikimedia Sverige skulle falla ihop redan innan den var startad var överhängande. Men som så ofta kom lösningen av att någon tog Wikipedia-riktlinjen ”Var djärv” på allvar. En användare gick till Skatteverket, registrerade en förening och utsåg en kommitté vars uppdrag det var att få igång föreningen. Kommittén bestod av fyra personer: jag, Lars Aronsson, Anders Wennersten och Joakim Larsson. Snart bestämdes tid och plats för [ 168 ]första årsmötet, i oktober 2007, på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Tillsammans med Johan Schiff och Jan Ainali bildade kommittén den första styrelsen. Ett par tidningar rapporterade om det, men några framsidor blev det knappast. En av orsakerna till det var att poängen med föreningen inte var särskilt tydlig i början. Eftersom vi fortfarande är en ganska ny förening kanske det kan vara lika bra att visa på skillnaderna mellan de olika storheterna:
[ 169 ]
Wikimedia Sverige blev godkänd som officiell stödförening av Wikimedia Foundation i december 2007.
[ 170 ]
Föreningen har egentligen inget med Wikipedia att göra. Styrelsen och föreningen har ingen bestämmanderätt över innehållet eller användare och kan inte ändra Wikipedias policy. Föreningen är dessutom juridiskt fristående från Wikimedia Foundation. Vem som helst får föreläsa om Wikipedia, eller organisera tävlingar eller liknande. Den enda makt vi har åt det hållet är i korthet att vi får använda Wikimedia Foundations logotyp. Uppgiften är istället att vara Wikimedia Foundations förlängda arm i Sverige. Rent konkret har vi fem uppgifter:
- Värva användare och medlemmar
- Informera och lära ut
- Nätverka och samarbeta
- Synas
- Skaffa pengar
Hittills (augusti 2008) har vi drygt 120 medlemmar, men fler tillkommer varje månad. Man blir medlem genom att sätta in 100 kronor på bankgiro 5822-9915 och ange namn, adress och e-postadress. Mer information, till exempel om vad vi har gjort, finns på Wikimedia Sveriges webbplats:
[ 171 ]12-13 november 2008 äger Nordens första Wikipedia Academy rum i Lund. Det hela är ett samarbete mellan Wikimedia Sverige och Lunds universitetsbibliotek. Syftet är att få fler akademiker och forskare att börja skriva på Wikipedia. Initiativet är lånat från Wikimedia Deutschland som anordnat detta vid flera tillfällen.
På bokmässan 2008 har Wikimedia Sverige ett eget stånd, med två böcker: Den här och ”Svenska fåglar”. Fler är på gång.
Kvalitetsökningen 2008 och framåt
Under de sju år som gått sedan svenskspråkiga Wikipedia grundades, har den förändrats mycket (se även avsnittet om Wikipedias framtid). Grovt sett kan man säga att det har rört sig om följande steg:
- 2001 – grundande, teknisk utveckling
- 2002-2004 – kom igång, 50 000 artiklar: “Kairo är huvudstaden i Egypten” är bättre än ingen artikel alls
- 2005-2007 - hitta formen, 250 000 artiklar : lika stort som ett uppslagsverk i 20 band, men med något “ungdomligare” inriktning
Det är rimligt att anta att de närmaste åren på svenskspråkiga Wikipedia kommer att kretsa kring följande tre områden:
- Kvalitet – vi har redan sett början på arbetet (se ovan). Var det slutar är svårt att säga, men artiklarna kommer åtminstone att få en längre genomsnittslängd, fler källor och fler redigeringar per artikel. Det här betyder att vi kommer att hamna ännu längre ner på listan över de största Wikipedia-versionerna, men högre upp på listan över de bästa.
- Bredd – de flesta av de artiklar som brukar finnas i uppslagsverk finns i svenskspråkiga Wikipedia, men inte alla. Än viktigare är troligen att vikta ämnena bättre, så att basämnena får de artiklar de förtjänar. Om man tittar bakåt och jämför med andra områden betyder det att det kommer att uppstå sätt att mäta detta, projekt och även en del oenigheter.
- Fler användare – antalet aktiva användare kommer att bli en viktig fråga framöver, eftersom det är en förutsättning för att de andra frågorna ska kunna diskuteras på ett vettigt sätt. Här kommer Wikimedia Sverige att spela en roll, med olika satsningar för att nå allt fler skribenter. En annan faktor är den medienärvaro som Wikipedia får framöver. Det går redan se att antalet artiklar har ökat och att opinionen börjar svänga över från försiktigt negativ till försiktigt positiv. Men det kan snabbt svänga tillbaka om det dyker upp någon liknande diskussion som i Essjay-fallet eller Seigenthaler-kontroversen (se förra avsnittet). I vilket fall som helst kommer antalet öka till 100 000 registrerade användare och kanske 1300 regelbundna skribenter. Hur mycket svenskspråkiga Wikipedia används ökar nog, i och med att en hel generation börjat skriva på Wikipedia under sina universitetstudier.
[ 172 ]
Men denna utveckling äger gissningsvis rum under de närmaste två-tre åren. Vad kommer efter det? Wikimania i Sverige? En tryckt Wikinews på svenska? En kurs på universitetet i Uppsala? Eller har Wikipedia försvunnit? Det är du nog i bättre position att sia om än jag är.
- ↑ När en man tillfredsställer sig själv oralt.
- ↑ Hebefili är en vuxens känslomässiga och sexuella intresse för ungdommar i puberteten. Begreppet gränsar till pedofili, som riktar sig till prepubertala barn och ungdommar i tidig pubertet. Det är vanligt även på andra språkversioner att konflikter om liknande ämnen blir så stora.