Varifrån är texten hämtad?
Jag vet inte hur omfattande Eklunds bearbetningar var och hans namn har tydligen strukits i senare utgåvor av olika psalmböcker. Bearbetningarna av honom var kanske mindre betydande.--IP7869
Om vi inte vet vad Eklund bidragit med kan vi knappast avgöra hur betydande ändringarna var. Han anges som upphovsman 1921 och 1937 senare utgåvor är ofta vidarebearbetade som Britt G Hallqvists i 1986 års psalmbok och hon kan ju ha baserat sin tolkning direkt på Wirsén och därmed inte alls använt Eklunds version.
Står Wirsén som upphovsman i Svenska Missionsförbundets sångbok från 1921? Det verkar ju vara en helt egen översättning som endast har någon rad gemensam med Wirséns/Eklunds.
Det är musikupplagan av SMF:s sångbok jag har och där är endast kompositörerna angivna. Den första versionen jag la in är SMF:s sångbok "Sånger och psalmer" från 1951. Intressant vore om vi kunde hitta Wirséns ursprungliga text. Jag har den antagligen i "Andliga sånger", men den har jag inte tillgänglig nu tyvärr. Får återkomma efterhand, som mina böcker kommer hem igen.--IP7869
Tack för den länken. För den som inte kan/vill använda proxy klistrar jag in den tillfälligt härnedanför. Som synes skiljer den sig tillräckligt från Eklunds bearbetning så att den måste anses nå verkshöjd. Vad gäller bearbetningen i Evangeliska-lutherska psalmboken framgår det av länken under "Läs mer om psalmen" att psalmen bearbetats av "Psalmbokskommittén, psalmboksutskottet" så samma sak som jag skrev om Hallqvists bearbetning gäller för denna, om detta verkligen håller är inte direkt vårt problem.
Det framgår också av texten som Edaen länkar till att det finns äldre översättningar av psalmen och antagligen är det en sådan som finns i missionsförbundets sångböcker någon vidare likhet med Wirséns text kan inte jag finna i alla fall.
Jag har den säkra grunden vunnit,
som håller hoppets ankar kvar,
jag i min Frälsare den funnit,
den lades, innan världen var;
det är en grund, som än består,
när himmel och vår jord förgår.
[...]
På denna grund jag städs vill blifva,
så länge här jag andas får.
Den grunden skall mig styrka gifva,
så länge jag på jorden går.
Se’n sjunger jag i evighet:
O djup af Guds barmhärtighet!
Skulle du kunna korra förstaraden på missionsförbundstexten en gång till?
I 1903 års upplaga står det "Jag nu den säkra grunden funnit" så även på Wikipedia: w:Svenska Missionsförbundets sångbok 1920#E. Trosvisshet.. En modern bearbetning av denna översättning finns här, om infon där stämmer är översättningen från 1700-talet (1778, 1795) och bör alltså vara fri.
Den SMF:s Sångbok som Runeberg har är tryckt 1903 men utgivningsåret är 1894. Så jag föredrar att kalla den typ SMF 1894. Det är ungefär som min konfirmationspsalmbok som är en 1937:a men tryckt på 1960-talet. I SMF tryckt 1951 så uppges att Wirsén gjorde sin översättning 1889, så den på Runeberg publicerade är från 1894:an. Om vi lägger in den som den ursprungliga översättningen, så kan vi lättare jämföra och ta ställning till Eklunds bearbetning och dess betydelse. De senare av Hallqvist för 1986:an har jag inte alls fördjupat mig i.
Satt in 'funnit' där jag skrivit fel förut. (F'låt. Rättade ett stavfel till ... Har fixat lite bättre glasögon, men det hjälper inte alltid i mörkret.) Intressant att det ska finnas en så gammal översättning, som från 1780-talet. Jag ska titta lite i sångböckerna jag har tillgängliga från den tiden.
Jo det är ju lätt att se fel. Eklunds och senare bearbetningar behöver vi nog inte bekymra oss över än på några år nu när vi har två äldre fria översättningar.
Är det då dags att ändra mallningen längst upp nu?
Vilken "mallning"?
Den äldre översättningen är fortfarande inte 100% säker eftersom vi inte vet någonting om upphovmannen. Men är den från 1700-talet är den ju fri i alla fall.
Insåg det där med PD-mallen högst upp här precis som jag sparat min fråga. Ska bli intressant att hitta en psalmbok med den äldsta texten i tryck.
Men om Wirséns översättning gjordes 1889 och publicerades samma år i Sionstoner och fem år senare i SMF, så är väl 'funnit' av hans hand? Fast det står C. F. i Sionstoner förstås.
C D af Wirséns översättning publicerades 1889 men knappast i Sionstoner vars översättning skiljer sig så markant från versionen från 1906 och Eklunds senare bearbetning. Utan troligen publicerades den som nr 252 i Psalmboksförslaget från 1889 av Psalmbokskommittén, som ju af Wirsén var medlem av. (Källa:Studier i psalmboksfrågan med särskild hänsigt till 1889 års kommittéförslag av Fridolf Nathanaël Ekdahl)