Hoppa till innehållet

Tuppen och hönan i nötskogen

Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  Herre-Per
Folksagor
av Peter Christen Asbjørnsen och Jørgen Moe,
Illustrationer: Carl Larsson
Översättare: Stina Bergman

Tuppen och hönan i nötskogen
Trogen och Otrogen  →


[ 228 ]

TUPPEN OCH HÖNAN I NÖTSKOGEN.

Tuppen och hönan gingo en gång till nötskogen för att plocka nötter. Men så satte hönan ett nötskal i halsen och låg och flaxade med vingarna. Tuppen skulle springa efter vatten till henne.

Han gick till källan och sade: »Kära min källa, giv mig vatten! Vattnet ger jag Pullan, hönan min, som ligger för döden i nötskogen.»

Källan svarade: »Du får inte vatten av mig förrän jag får löv av dig.»

Då sprang tuppen till linden och sade: »Kära min lind, giv mig löv! Lövet ger jag källan, källan ger mig vatten, vattnet ger jag Pullan, hönan min, som ligger för döden i nötskogen.»

»Du får inte löv av mig förrän jag får röda gullband av dig», svarade linden.

Då sprang tuppen till jungfru Maria: »Kära min jungfru Maria, ge mig röda gullband! Röda gullband ger jag linden, linden ger mig löv, löv ger jag källan, källan ger mig vatten, vatten ger jag Pullan, hönan min, som ligger för döden i nötskogen.»

»Du får inte röda gullband av mig förrän jag får skor av dig», sa jungfru Maria.

[ 229 ]Så sprang tuppen till skomakaren: »Kära min skomakare. ge mig skor! Skor ger jag jungfru Maria, jungfru Maria ger mig röda gullband, röda gullband ger jag linden, linden ger mig löv, löv ger jag källan, källan ger mig vatten, vatten ger jag Pullan, hönan min, som ligger för döden i nötskogen.»

»Du får inte skor av mig förrän jag får borst av dig», svarade skomakaren.

Så sprang tuppen till suggan: »Kära min sugga, ge mig borst! Borsten ger jag skomakaren, skomakaren ger mig skor, skor ger jag jungfru Maria, jungfru Maria ger mig röda gullband, röda gullband ger jag linden, linden ger mig löv, löv ger jag källan, källan ger mig vatten, vatten ger jag Pullan, hönan min, som ligger för döden i nötskogen.»

»Du får inte borst av mig förrän jag får säd av dig», sa suggan.

Då sprang tuppen till tröskkarlen: »Kära min tröskkarl, ge mig säd! Säd ger jag suggan, suggan ger mig borst, borst ger jag skomakaren, skomakaren ger mig skor, skor ger jag jungfru Maria, jungfru Maria ger mig röda gullband, röda gullband ger jag linden, linden ger mig löv, löv ger jag källan, källan ger mig vatten, vatten ger jag Pullan, hönan min, som ligger för döden i nötskogen.»

»Du får inte säd av mig förrän jag får en kaka tunnbröd av dig», sa tröskkarlen.

Så sprang tuppen till bagarhustrun: »Kära min bagarhustru, ge mig en kaka tunnbröd, tunnbröd ger jag [ 230 ]tröskkarlen, tröskkarlen ger mig säd, säd ger jag suggan, suggan ger mig borst, borst ger jag skomakaren, skomakaren ger mig skor, skor ger jag jungfru Maria, jungfru Maria ger mig röda gullband, röda gullband ger jag linden, linden ger mig löv, löv ger jag källan, källan ger mig vatten, vatten ger jag Pullan, hönan min, som ligger för döden i nötskogen.»

»Du får inte tunnbröd av mig förrän jag får ved av dig», svarade bagarhustrun.

Då sprang tuppen till vedhuggaren: »Kära min vedhuggare, ge mig ved! Ved ger jag bagarhustrun, bagarhustrun ger mig tunnbröd, tunnbröd ger jag tröskkarlen, tröskkarlen ger mig säd, säd ger jag suggan, suggan ger mig borst, borst ger jag skomakaren, skomakaren ger mig skor, skor ger jag jungfru Maria, jungfru Maria ger mig röda gullband, röda gullband ger jag linden, linden ger mig löv, löv ger jag källan, källan ger mig vatten, vatten ger jag Pullan, hönan min, som ligger för döden i nötskogen.»

»Du får inte ved av mig förrän jag får yxa av dig», svarade vedhuggaren.

Då sprang tuppen till smeden: »Kära min smed, ge mig yxa! Yxa ger jag vedhuggaren, vedhuggaren ger mig ved, ved ger jag bagarhustrun, bagarhustrun ger mig tunnbröd, tunnbröd ger jag tröskkarlen, tröskkarlen ger mig säd, säd ger jag suggan, suggan ger mig borst, borst ger jag skomakaren, skomakaren ger mig skor, skor ger jag jungfru Maria, jungfru Maria ger mig röda gullband, röda gullband ger jag linden, linden ger mig [ 231 ]löv, löv ger jag källan, källan ger mig vatten, vatten ger jag Pullan, hönan min, som ligger för döden i nötskogen.»

»Du får inte yxa av mig förrän jag får kol av dig.»

Då sprang tuppen till kolaren: »Kära min kolare, ge mig kol! Kol ger jag smeden, smeden ger mig yxa, yxa ger jag vedhuggaren, vedhuggaren ger mig ved, ved ger jag bagarhustrun, bagarhustrun ger mig tunnbröd, tunnbröd ger jag tröskkarlen, tröskkarlen ger mig säd, säd ger jag suggan, suggan ger mig borst, borst ger jag skomakaren, skomakaren ger mig skor, skor ger jag jungfru Maria, jungfru Maria ger mig röda gullband, röda gullband ger jag linden, linden ger mig löv, löv ger jag källan, källan ger mig vatten, vatten ger jag Pullan, hönan min, som ligger för döden i nötskogen.»

Då tyckte kolaren synd om tuppen och gav honom kol. Då fick smeden kol, och vedhuggaren yxa, och bagarhustrun ved, och tröskkarlen tunnbröd, och suggan säd, och skomakaren borst, och jungfru Maria skor, och linden röda gullband, och källan löv, och tuppen vatten, och det gav han till Pullan, hönan sin, som låg för döden i nötskogen. Så blev hon frisk igen.

Tuppen skulle springa efter vatten
Tuppen skulle springa efter vatten