Uppslagsbok för alla/Ö

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till: navigering, sök
←  Ä Uppslagsbok för alla

Ö
Utelämnade artiklar samt rättelser och tillägg  →
(index)


[ 860 ]

Ö.

Ö, ö, 28:e bokstafven i alfabetet.

Öckerö, ö i Kattegatt vid Hisingen.

ödēm, gr., läk., vattensvulst.

Ödhumbla l. Audhumbla, nord. myt., den ko, af hvars mjölk Yme närde sig.

ödlan, Lacerta L., t. ödlorna hör. släkte. Sand-ö., L. agilis, t. 20 cm. l., i Europa; utrotar skadliga insekter. Skogs-ö., L. vivipara, 18 cm., den vanl. i Skandinav., föder lefvande ungar.

ödlor, Sauria, 2:a ordn. bland kräldjuren, långsträckta djur m. fjäll l. sköldar, vanl. m. 4 fötter, skuldergördel samt bröstben o. ögonlock, omfatta krokodil., kameleonten, draken, basilisk., leguan., gecko, skinken, ormslån, släktena Monitor, Lacerta, Amphisbæna m. fl.

Ödman, Nils Pet., förf., f. 1838, 77/05 lekt. i Gäfle. Har skr. en rad böcker, s. innehålla glada skildr. från skol- o. studenttider o. från resor både i Sverige och i utlandet.

Ödmann, 1) Samuel Lorens, lärd, förf., f. 1750, 99 prof. i Upps., d. 29. Skr.: Hågkomster fr. hembygden o. skolan, text. t. orat. Försonaren på Oljoberget, psalmer m. m. — 2) Arvid, operasångare, f. 1850 Karlstad, sed. 76 vid k. operan. Hög, ren, sympatisk tenor.

Öfre sjön, eng. Lake Superior (lek sjupīr-iör), den västligaste af canad. sjöarna, 81,000 kv.km.; utl. t. Huron.

öfvergångsstil, rom.-got. byggnadsstil. 12:e/13:e årh.

öfverhudsväfnad, epidermis, kallas hos växter den tunna hinna, s. på öfre o. undre ytan bekläder deras blad o. sammanhåller dessas inre, köttiga massa.

öfverhus, se parlament.

öfvermage, jur., person, s. ej uppnått 15 års ålder.

öfverst|e, högsta regementsofficersgraden. -löjtnant, grad mel. ö. o. major.

öfversynthet, hypermetropi, förorsakas däraf, att ögat är för kort framifrån bakåt, så att parallella strålar ej smnbrytas på näthinnan, utan först bakom densma. Ö. förbättras gm lämpl. konvexa glasögon.

Öfverrum, bruksegend. i Kalmar l.

ögat, organ f. synsinnet, utgöres af en nästan klotformig kropp (ögongloben), i hkn den från hjärnan kommande synnerven ingår, o. omgifves ytterst af den hvita, ogmskinliga senhinnan, s. framtill har en rund öppning f. den klara, gmskinl. hornhinnan, strax bakom hkn finnes en i midten m. en rund öppning (pupillen) gmborrad blågrå t. brun skiljevägg, regnbågshinnan l. iris, o. där bakom en gmskinl. solglasform, kropp, kristall-linsen. Innanför senhinnan utbreder sig en tunn, svart hinna (åderhinnan) o. innanför denna och bak i ö. synnerven i en hinnakt, väfnad, näthinnan; rummet mel. denna o. kristall-linsen uppfylles af den s. k. glaskroppen, innehåll, en seg, klibbig vätska, glasvätskan. Håligheterna på ömse sidor om regnbågshinnan ,äro fyllda m. en [ 861 ]vattenklar vätska, vattenvätskan. I närh. af hornhinnan förtjockas åderhinnan t. den s. k. strålkransen, fr. hkn utgår ett ringform., kristall-linsen fasthållande band, strålbandet. Gm en i strålkransen befintlig muskel förminskas l. förstoras den däraf begränsade runda öppningen, o. linsen antar större l. mindre hvälfning, d. v. s. ö. ackommoderar sig för seende på olika afstånd. Ögonglobens rörelse sker gm 6 muskler.

Öge (Ägir), nord. myt., hafvets behärskare, hade med Ran 9 döttrar.

ögonspegel, 1851 af Helmholtz uppf. instr. för undersökande af ögats inre. Enklaste form en rund spegelskifva m. ett litet rundt hål i midten.

Öhlenschläger, se Oehlenschläger.

Öhrlander, Karl Niklas, filol., f. 1794, d. 53 ss. språkl. i Sthm. Skr. läroböcker o. lexika i ty., fr. o. eng. spr.

öl, jäst dryck af malt o. humle l. humlesurrogat, skiljer sig fr. vinet gm större halt af ägghviteämnen, salter o. kolsyra. Af maltet framställes gm mäskning först vörten, s. hastigt afkyles i kylskeppet, hvarefter jäsningen framkallas gm jäsningsämnen. Oändl. antal olika slags ö. De mest ölförbrukande länder äro: Baiern, Württemberg, Sachsen, Preussen, Baden. Om det dietiska värdet af ö. äro meningarna mycket delade. Har uppnått en hög förbrukning äfv. i Sverige: (10) öfver 200 bryggerier, s. årl. tillverka omkr. 3 mill. hl., t. ett värde af omkr. 40 mill. kr.

Öland, ö i Östersj., gm Kalmar sund skild fr. fastland., 1,346 kv.km., 34,000 inv. Omgifves på o. och v. sidorna af 2 sandåsar, Ö. och V. landtborgen. Huf.-när.: åkerbr. o. bosk.-sköts., kalkbränning o. aluntillverkning. Tillhör Kalmar l.; st. Borgholm. Köping: Mörbylånga.

Öländer, Per Aug., tjänstem., komp., f. 1824, 67 kontrollör i tullverk., d. 86 Sthm. Komp. oper. Blenda m. m.

Öman, Vikt. Eman., filol., publ., skald, f. 1833, d. 04. Skr.: Lyriska blad, läro- o. ordböck, m. m. Framst. öfvers.

örat, organet för hörseln, består af yttre ö. med ö.-muskler, örgången o. trumhinnan, innanf. hkn ligger trumhålan, s. gm eustachiska röret l. örontrumpeten står i förbind, med svalget o. innehåll, hörselbenen (hammaren, städet, stigbygeln), o. inre ö. med förmaket, de halfcirkelform. kanalerna o. snäckan. Då ljudvågor träffa trumhinnan o. bringa denna i vibration, sätter denna hörselbenen i rörelse och det innersta, stigbygeln, s. passar in i förmakets ovala fönster, fortplantar rörelserna t. vätskan i förmaket o. därifrån t. hörselnerven i snäckan.

Örbyhus, stor bruksegend. i Upps. l., gam. Vasagods m. slott, Erik XIV:s sista fängelse.

öre, sv., nor. o. dan. mynt = 1/100 krona.

Örebro, residensst. i Ö. län vid Svartån o. Hjälmaren, 28,543 inv. (08). Engelbrektsstaty, slott, lifl. hand. o. industri. Omtalas red. på 1100-talet. Talr. riksmöten.

Örebro län omfattar hela Närike, v. del. af Västmanl. o. Karlskoga bergsl. af Värmld, 9,124 kv.km., 204,711 inv. (08). Residensst.: Örebro. Öfr. st.: Askersund, Nora o. Linde.

Öregrund, st. i Sthms l. vid Ö.-grepen af Bottn. vik., 1,128 inv. (08). Anl. 1491.

Öresten, ford. stark fästn. i Älfsb. l.

Öresund, hafsarm mel. Östersj. o. Kattegatt, skiljer Sverige o. Danmark; minsta bredd. mel. Hälsingborg och Helsingör, omkr. 3,5 km. Öar: Saltholm., Amager, Hven.

örnar, Aquilinæ, t. roffåglarna hör. [ 862 ]underfam., omfattar fiskgjusar o. vråkar (se dessa ord), landörnsläktet, Aquila Moch., m. kungsörn., A. chrysaëtus L., i Norrld o. Lappld, t. 89 cm., o. skrikörnen, A. nævia, Gmelin, sparsamt förekom., 62 cm., samt hafsörnsläktet, Haliaëlus Sav., m. hafsörnen, H. albicilla, L., täml. allm., 89/103 cm. l., strykfågel.

Örnen, stjärnbild på n. himlahvalfv. m. Atair.

Örnflykt, se Persson, Arendt.

Örnsköldsvik, stad i Västernorrl. l. vid Bottniska vik., 3,516 inv. (08). Hamn.

örnsorden, 1) hvita ö. a) rysk ord., st. 1705; en klass; b) serb. ord., st. 1883; 2) röda ö., preuss. ord., st. 1705; 5 klass i 37 varieteter; 3) svarta ö., preuss. ord., st. 1701; 2 kl.

öronbikt, se bikt.

öronspottkörtlar, de stora spottkörtlar, s. ligga en på hvardera sidan i svalget, fram- o. nedanför örat, o. utmynna på insidan af kindbenet.

örontrumpeten l. eustachiskaj röret, den öppna och smala kanal, gm hkn örats trumhåla står i samband med svalget.

Örsted, se Oersted.

Örtofta, stort gods i Malmöh. l.

örtug, und. medelt. skandinav. skiljemynt = 1/3 öre = 1 uns silfver.

Ösel, ry. ö i Östersj. v. Rigavikens mynn., 2,618 kv.km., 60,00 inv. Hst. Arensburg. — 1645 sv. 1721 ry.

Östberg, 1) Beata Karol:a, operasångerska, f. 1853 Sthm, debut. å Stora teat. 73, g. m. grossh. Horwitz 78, flere gngr fäst vid operan, sed. 06 sånglärarinna. Frisk o. utomordentligt anslående sopran. — 2) Ragnar, arkitekt, f. 1866, har bl. a. uppgjort ritn. t. ett nytt rådhus i Sthm.

Östen, 2 sv. kgr, den ene son till Adils, den 2:e till Harald Hildetand.

Österbotten, landsk, i n. Finld v. Bottn. viken.

Österby, stor bruksegend. i Upps. l.

Österdalen, dalgång i Hedemarkens amt (Norge).

Östergren, Karl Ludv. (pseud. Fjalar), skald, f. 1841, d. 81 ss. lekt. i Gäfle. Skr.: Dikter (71, 79), m. m.

Östergötland, landsk, i Götaland mel. Närike, Söderml., Östersj. Småland o. Vättern, 11,046 kv.km., 289,876 inv. (08). Sjöar: Boren, Roxen, Glan, Sommen, Åsunden. Fl.: Motala ström, Svart-, Stångån, I allmänhet bördig slättbygd, endast i n. och s. skogbevuxna bergstrakter. Huf.-när.: åker- o. bergsbr., skogshandt. Bildar eget län. Residensst.: Linköping, öfr. st.: Norr- o. Söderköping, Vadstena, Skeninge, Motala. Köp.: Valdemarsvik.

Österrike, österr. ärkehertigdöme mel. Böhmen, Mähren, Ungarn, Steiermark, Tyrol. o. Baiern; 2 delar: 1) Nedre Ö., 19,823 kv.km. 3,100,493 inv. Hst. Wien; 2) Öfre Ö., 11,985 kv.km., 810,246 inv. Hst. Linz.

Österrike-Ungarn, monarki i s. Europa, består af 2 del.: de österrikiska länderna (kejsardöme) o. ungariska kronländerna samt Bosnien o. Herzegovina, tills. 675,885 kv.km., öfver 50 ½ mill. inv. Berg: Alperna, Karpaterna, Sudeterna, Erz-, Riesengebirge, Böhmerwald, Mähriska berget. Toppar: Gross-Glockner, Tergou, Schneekoppe, Altvater, Ortlespitz, Dachstein m. fl. Fl.: Donau m. dess flesta bifl., Dnjestr, Bug, Weichsel, Elbe, Adige, Seret, Prut. Sjöar: Plätten-, Neusiedler-, Bodensj., Kanal.: Bega-, Franzéns-. Prod.: spannmål, vin, tobak, järn, salt, zink, koppar, silfver, guld, kvicksilfver, grafit m. m. Inv.: tyskar, slaver, magyarer, italienare, zigenare, judar. Huf.-rel.: rom.-kat. Pol. ind.: 21 områden (utom Bosnien och [ 863 ]Herzegovina). Hst.: Wien. Öfr.: st. öf. 50,000 inv.: Budapest, Prag, Lemberg, Graz, Brünn, Triest, Krakov, Szegedin, Theresiopol, Debreczin, Vasarhely. Budget: (09) 430 mill. österr. kr. för hela monarkien, för Österr. ensamt 2,034 mill. österr. kr. Statsskulden (d. unionella s. uppdelades 1907 mell. unionsstaterna) utgjorde 09 för Österr. ensamt 4,585 mill. kr. Armé i fredst. 324,000, i krigst. 2,333,000 man. Flottan: 108 fartyg, 941 kan. 15,853 man. J. 24,253 km. T. 70,932 km. Telef. 154 mill. samtal. — Hist.: 955 grundades Ostmark mot hunnerna; 1156 Ö. hertigd. 1246 ty. rikslän; erhöll 1253 Böhm., Mähren, 1269 Kärnten o. Krain; 1272 eröfr. Ungarn. Österr. länderna eröfrades af kejs. Rudolf, s. 1282 delade dem mel. sina 2 söner o. började habsburg. väldet; ökades 1519 m. Nederl., Span., Böhm., o. Ungarn. 1521 ty. habsburg. linjen grund., områd. däreft. många gngr förändradt. 1698 eröfr. af Siebenburgen. 1763 förlust af Schlesien; erhöll 1772 Galizien, deltog 1795 i Polens 2:a deln., förlorade 1797 f. alltid Nederländ., revol. 1848, 59 krig med Italien, då Ö. förlorade Lombardiet; 66 i krig m. Preuss. o. Ö:s utträdande ur ty. förb. 1909 annekt. Österr.-Ungarn fr. Turkiet Bosnien o. Herzegovina, s. sed. 78 stått und. Österr. förvaltning. Nuv. kejs. Frans Josef I, sed. 1848.

Österrisör, nor. st. vid Skagerack, 3,495 inv. Hamn.

Östersjön, haf mel. Sverige, Finld, Ryssland, Tyskland o. Danmark, 415,480 kv.km. Öar: Gottland, Öland, Åland, Dagö, Ösel, Rügen, Usedom, Wollin. Vikar: Fin. o. Bottn. viken, Bråviken, Slätbaken. Största djup mel. Gottland o. Vindau.

Östersjöprovinserna, de 4 längs Fin. vik. o. Östersj. belägna provinserna Ingermanland, Estland, Livland och Kurland, tills. 94,564 kv.km., 2,386,115 inv.

Östersund, residensst. i Jämtl. l. vid Storsjön, 8,074 inv. (08). Privil. 1786.

östgoter, se goter.

Östhammar, st. i Sthms l. vid Ålands haf, 834 inv. (08). Privil. 1368.

Östromerska l. bysantinska riket uppkom vid Teodosius d. stores död 395, omfattade Balkanhalfön, M. Asien, Syrien, Egypten; skakades i 5:e årh. gm relig. strider, beröfvades i 7:e årh. Egypt. o. de flesta asiat, besittningarna gm islam, medan de slaviska rikena Bulgarien och Serbien uppkommo i Europa. I 8:e och 9:e årh. härd f. bildstriden. 1057 Komnenerna på tronen, hka veko f. latinska kejsardöm. 1204/1261, som störtades af Palaiologerna, hks rike 1453 krossades af turkarne.

Öst-Rumīlien, autonom. m. Bulgarien 1886 fören. provins mel. Balkan o. Despoto Planina, 32,594 kv.km., 1,099,984 inv. (¾ kristna). Hst.: Filippopel.

Öveds kloster, stort fideikommiss i Malmöhus län.