Från Wikisource, det fria biblioteket.
Wij lofwom Christ en Konung båld/
Aff Solens Vpgång är hans Wåld/
Alt vth så wisdt som Jorden är/
Han föddes aff een Jungfrw skäär.
Then Werlden skoop aldeles wäl/
Åtogh Mans Hamn och wardt en trääl/
Alt Mankön som förtappat lågh/
J Mandom måtte frälsas få.
Gudz Nådh vthi en saligh tijdh/
Kom i then reena Moders Qwidh/
Een heligh frucht then Jungfrw baar/
Aff hwilko hon sielff skapat war.
Gudh sielfwer thetta Wärcket dreeff/
At vtan Man hon Moder bleff/
Tå Gabriel til henne gick/
Aff hans Ord hon Gudz Son vndfick.
Elisabeth kan thet förstå/
Och til Mariam säger så:
Gudz Moder kom nw här til migh/
Ther aff Johannes frögdar sigh.
J Krubbo nidh tå lades han/
Som Jungfrw födde vtan Man/
Med lijten Miölk han föddes tå/
Som allom låter födo få.
Tå hördes och stoor Engla frögd/
Gudi skee Prijs i Himmels Högd/
Så siungo the på thenna Dagh/
Menniskiom Fridh och godt Behagh
Ähra och Prijs skee Fadrenom/
Theslijkes ock så Sonnenom/
Then helge Ande skee ock så/
At ther är ingen ände på.