fiskar, Pisces, 5:e klassen af ryggradsdjur, andas medelst gälar, ha tvårummigt hjärta, kallt blod, fjällbetäckt, stundom naken kropp o. sakna s. k. hjärnbro. Helt få arter föda lefvande ungar, de flesta fortplantas gm ägg, s. vid lektiden läggas i vattnet o., sedan de befruktats af hannens s. k. mjölke, utkläckas af solvärmen. F. indelas i benfiskar, Teleostei, emaljfjälliga f., Ganoidei, broskfiskar, Chondropterygii, rundmunnar, Cyclostomi, o. rörhjärtan, Leptocardii.
Fiskarna, astron., 1) tecken i djurkretsen, 2) en stjärnbild.
Fiskartorpet, ett naturskönt ställe å Djurgården v. Sthm, nära Värtan.
fiskben, se barder.
Fiskebäckskil, fiskläge o. badort i Göteb. o. Bohus l., nära Lysekil. Municipalsamh. 607 inv. (08).
fiskfjällutslag, gr. ichthyosis, läk., hudsjukdom på utsidan af armar o. ben hos barn l. nyfödda, best. i öfverhudens förhårdning till fiskfjäll liknande lager. Orsaker obek. Behandling: bad o. uppmjukande salvor m. m.; sjukd. dock oftast obotlig.
fiskgjusar, Pandionini, underafd. und. dagroffåglar. F. ha hoptryckt, trind näbb, utan tand l. sidoflik, borstbetäckta tyglar, långa o. smala vingar, korta o. starka ben, tarsen med nätlikt fördelad hud, stora, krökta o. spetsiga, (äfv. undertill) hoptryckt trinda klor; halskrage saknas. Hit hör fiskgjusen, Pandion haliaëtus L., en i Sverige sparsamt häckande flyttfågel; förekommer vid vatten.
fisklefverolja, torsklefvertran, erhålles ur lefvern af flere torskarter. Den i handeln förekommande hvita f. (Oleum jecoris aselli album) är den i Sverige officinella o. anv. i med. mot den s. k. engelska sjukan, skrofler o. lungsot. Gm tillsättning af ngra droppar »Hoffmans droppar» blir den lättare att intaga.
fisklim, se husblås.
fiskmås, se måssläktet.
fisktärna, se tärnesläktet.
fis'kus, lat., statens inkomster af böter, indraget gods, danaarf m. m.
fisködla, se Ichtyosaurus.
fiss tonk., kors # för f.
fissūr, lat., spricka, benbrott.
fis'tel, lat., läk., rörformigt varsår, som kan uppkomma hvar som helst på kroppen. För dess botande fordras i allmänhet mer l. mindre komplicerade operationer.
Fitzroy, Rob., eng., sjöman o. meteorol., f. 1805, 43/46 guv. på Nya Zeeland, 57 konter- o. 63 vice-amiral. Chef för meteorol. anstalten i London, d. 65 Norwood. Använde telegr. i meteorologiens tjänst o. införde ett stormsignalsystem. Förf.
Fiūme, frist. o. hamn på ung. område, vid Adriatiska hafvet, 1848/ 70 förenad med Kroatien. 20 kv.-km., 38,955 inv. Handel.
five o'clock tea (fajv åklåck' tī), eng., »te klockan fem», i Engld visittimman vid 5-tiden, då te serveras.
fix, lat., fast, stadig, bestämd. Fixa idéer, falska föreställningar, s. ej ge vika för ngra skäl. Fixera, fastställa, bestämma; göra hård l. stadig (om flyt. ämnen); skarpt fästa ögonen på ett föremål. Fixering, fotogr., fästande (af en bild på en plåt); fastställande.
fixstjärnor, astron., själflysande världskroppar l. solar, hka t. o. m. för det skarpast beväpnade öga endast synas s. lysande punkter utan tydl. diameter. För blotta ögat blinka o. glittra de mera än öfriga stjärnor, t. ex. planeterna o. kometerna. Då deras rörelse är så långsam, att den först eft. längre tidsperioder blir märkbar, följer ock, att formen på den figur, s. stjärnorna gm sin inbördes ställn. till haa bilda, först efter årtusenden undergår ngn märkligare förändring, o. härpå grundar sig fixstjärnehimlens
