Uppslagsbok för alla/I

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till: navigering, sök
←  H Uppslagsbok för alla

I
J  →
(index)


[ 404 ]

I.

I, i, vokal, 9:e bokst. i alfab. Rom. taltecken = 1 (fördubbl. II = 2 o. s. v.); kem. I = jod.

Iakk'os, gr. myt., festnamn på Bakkos.

Iam'blikos, nyplaton. filos., fr. Kalkis, d. omkr. 330 e. K. Skr. lefnadsteckn. af Pytagoras m. m,

iam'bus, lat., se jamb.

Ia'petos, gr. myt., titan, Prometeus' fader.

Iāson (Jason), gr. myt., argonauttågets anförare; försköt sin fr. Kolkis medförda gemål Medea, s. hämnades grymt, hvarpå I. dödade sig.

iatrīk, gr., läkekonst.

Ibēria, g. geogr., landsk. i Kaukasus; äfv. namn på Spanien.

ibīdem (förk. ibid.), lat., på samma ställe.

i'bisar, Tantalinæ, storkartade vadarfåglar. Röd ibis, Ibis rubra Vieill., 60 cm. l., Centr.- o. S.-Amer. Heliga ibisen, I. religiosa Gray, 70 cm. l., helig för de gamla egypterna.

Ibn-Batūta, arab. resande, f. 1302 Tanger, d. 77 Fes. Reste i främre o. bortre Asien, ö. och n. Afrika.

Ibrahīm Pascha, Mehem. Alis adoptivson, 1:e vicekon. i Egypten, f. 1789, besegr. 19 de arab. vahabiterna, rasade 25/28 i Grekld, stred sed. 31 mot turkarne, vicekon. 48, d. s. å. i Kairo.

Ibsen, nor. dram. skald, f. 1828 Skien, 51/57 teaterdir. i Bergen, 57/63 i Kristiania, var länge bosatt i utlandet, sed. 91 i Kristiania; d. 06. Förnämsta arb.: hist.-romant. stycken: Hærmændene på Helgeland (58), Kongsemnerne (63); satir. o. filos, dram.: Kjærlighetens komödie (62), Brand (66), Peer Gynt (67), De unges forbund (69), Samfundets stötter (77), En folkefjende (82), Vildånden (84), Hedda Gabler (90), J. G. Borkmann (96), samt det världshist. skådesp.: Keiser o. galilæer (73).

I'bykos, gr. lyriker, fr. Region, omkr. 530 f. K., d. Region.

Ichneumon (-nev'-) l. faraokatten, rofdjur af skunkdjurens [ 405 ]familj. Egypt. i., Herpestes Ichneumon L., 65 cm. l., helig i forna Egypten ss. krokodildödare.

ichthyosaurus (-au'), paleont., fisködla, 10 m. lång reptil i lias.

ichthyōsis, gr., fiskfjällutslag.

icī, fr., här, kom hit!

id, Leuciscus idus L., fisk af blåsmunnarnas ordn., till 50 cm. l., förekommer hos oss mest i Östersjöns skärgårdar och våra stora sjöar. Köttet rätt användbart.

Ida, 1) nuv. Psiloriti, berg på Kreta, 2,450 m. h.; 2) nuv. Kas-Dagh, berg i M. Asien, 1,750 m. h.

Idaho (ajdēhå), en af staterna i Förent. stat., 217,106 kv.km., 205,704 inv. Hst. Boise City.

idé, gr., åskådn., begrepp, tanke; enl. Platon den sanna verkligheten. -association, förknippn. af föreställningar m. haa i medvetandet.

ideāl, lat., förverkligad idé, ngnting fullkomligt, urbild. -isēra, framställa ngnting fullkomligare än det är. -itēt, ideell fullkomlighet.

ideal|ism', lat., filos. åsikt, enl. hkn den yttre världen blott är en produkt af det tänkande subjektet. Idealist, syst. af Platon, Leibniz, Kant, Fichte, Schelling, Hegel, Boström m. fl. Mots. realism. -ist, anhängare af idealismen. -istisk, som angår idealismen.

ideell' lat., som blott finnes i tanken l. föreställningen. Mots. reell.

idegran, Taxus baccata L., Coniferæ, träd i mel. och s. Europa, lämnar hårdt, varaktigt virke, uppnår högre ålder än alla andra trädslag i vår världsdel, har åt två sidor riktade, platta, fleråriga, giftiga barr.

īdem, lat., den- l. detsamma.

identifi|ēra, lat., göra lika. -kation, handling att identifiera.

ident|isk, lat., liktydig, -itet, likhet till alla delar.

ideo|grafī, gr., bild- l. begreppsskrift. -gram, ideografiskt tecken.

ideolōg, gr., filos. l. polit. svärmare. -i, idélära.

id est, lat., det är (förk. i. e.).

idiolatrī, gr., själfförgudning.

idiōm, gr., egenhet, det för ett språk egendomliga. -ātisk, egendoml. för ett språk.

idiosynkrasī, gr., från normala förhållanden starkt afvikande egendomligheter hos vissa individer, ex. afsky för kattor, nässelfeber eft. vissa födoämnen etc.

idiōt, gr., sinnesslö, fånig person.

idiotism', gr., sinnesslöhet, kan vara medfödd l. förvärfvad (vanl. gm hjärnsjukdomar l. missbruk af alkohol).

idisslare, Ruminantia, ordn. bland däggdjuren, ha magen delad i 4 (l. 3) afdeln.: vom, nätmage (fr. hka födan uppstötes för att ånyo tuggas), bladmage, löpmage, o. sakna hörn- o. framtänder i öfverkäken. Hit höra: nötboskap, får, getter, antiloper, giraffer, kameler m. fl.

idōl, gr., afgud. -atrī, afgudadyrkan.

Idomeneus (-evs'), kon. på Kreta, en af de gr. anförarne mot Troja.

Idria, st. i Krain vid I., 5,772 inv. Kvicksilfvergrufvor.

Idumeen, se Edom.

Idun, nord. myt., Brages maka, s. har i sin vård äpplen till bevarande af gudarnes ungdom.

idus, hos romarne 15:e (l. 13:e) dagen i månaden.

idyll', gr., poet. berättelse (l. bild), s. framställer ofördärfvade naturmskrs lif.

Iffland, Aug. Wilh., ty. skådesp. o. dram. förf., f. 1759 Hannover, sed. 96 dir. vid hofteat. i Berlin, d. där 14. Skr. borgerliga skådesp. ss.: Die Jäger, Die Hagestolzen, m. fl.

Ifigēnia, Ifigeneia, gr. hjältes., dotter af Agamemnon o. Klytemnestra, af sin fader bestämd att offras för att blidka gudarnes vrede.

igel, se blodigel o. hästigel.

igelkotten, Erinaceus europæus L., [ 406 ]däggdjur af insektätarnas ordn., allmän i Europa. Kroppen betäckt med styfva, spetsiga taggar. 24/27 cm. l. Rullar ihop sig till en boll vid hotande fara.

Iglau, st. i Mähren vid Iglawa, 24,387 inv.

Ignatiev, Nik., gref., ry. gen. o. diplom., panslavist, f. 1832 Petersburg, sed. 58 verksam för ry. inflytande i Kina o. Turkiet, framkallade kriget 77, 81 inr.-min., 89/97 gen.-guv. i Kiew, 05 i Odessa, d. 08 Petersburg.

Ignell, Nils, teol., f. 1806, d. 64 ss. komminister i Sthm. Skr.: Grunddragen af den christl. sedeläran (42/46), s. väckte uppseende gm sin fria riktn., Menskl. utvecklingens hist. (55/62) m. m.

ignobel (injåbel), lat., oädel.

ignorant'bröder, fransk katol. andl. orden, s. ägnat sig åt ungdomens undervisn. sed. 1700.

ignorēra (injå-), lat., icke känna, förbise.

iguānodon, paleont., fossilt ödlesläkte, var ett ofantligt stort växtätande djur.

Ihre, Joh., polit., språkf., f. 1707 Lund, 37 prof. i Upps., adlad 57, d. 80. Inlade stor förtjänst om svenska, fornnord. o. mesogot. språkens studium. Skr. om Ulfilas o. Eddan, ett svenskt dialektlexikon, en lärd sv. ordbok: Glossarium sueogothicum m. m.

I. H. S., jesuiternas ordenstecken, de 3 första bokst. i grek. namnet på Jesus (ΙΗΣΟΣ), äfven tolkadt: Jesus hominum salvator o. In hoc signo (vinees).

Ijob (Job, Hiob), hufvudpersonen i I:s bok i G. T., lärodikt fr. 5:e årh. f. K.

Ijssel (ejsel) l. Yssel, mynningsarm af Rhen, utf. i Zuiderzee, 105 km. l.

ikārier, ett slags kommunister. Se Cabet.

I'karos, gr. myt., son till Daidalos, med hkn han flög upp fr. Kreta, men störtade ned i det eft. honom uppkallade Ikariska hafvet (s.-ö. delen af Egeiska h.).

ikōn, gr., bild. -ografī, bildbeskrifning. -oklast', bildstormare. -olāt, bilddyrkare.

Ikonion, g. geogr., namn på Konia.

ikosaëder, gr., af 20 liksidiga trianglar begränsad kropp.

ikosandrīa, gr., bot., 12:e klassen i Linnés sexualsyst., innefattar växter, hkas blommor hafva flera än 12 ståndare.

Iktīnos, gr. arkit., byggde jämte Kallikrates Partenon, 438 f. K.

iktyo|donter, gr., fossila fisktänder. -liter, fossila fisklämningar. -logi vetensk. om fiskarna.

Ile de France l. Isle de France (il dö frangs), 1) fr. prov., 18,380 kv.-km., omfattar nuv. departem. Seine, Seine-et-Oise, Oise, Aisne, Seine-et-Marne, hst. Paris; 2) ö, se Mauritius.

Ilex L., Iliceneæ, kristtorn, Iaquifolium, L., buske i Europa, Japan, lämnar fint virke. Af s.-amer. arter maté.

ilias l. iliāden, Homeros' hjältedikt om Trojas belägr.

I'lion, lat. Ilium, äldsta namn på Troja.

Ill, bifl. till Rhen i Elsass, uppr. på Jura, utf. nedanf. Strassburg, 205 km. l.

ille fāciet, lat., han skall göra det, Karl IX:s yttrande om sin son Gust. Adolf.

illegāl, lat., olaglig.

illegitīm, lat., olaglig, oäkta.

Iller, bifl. till Donau i Baiern, 165 km. l.

illiberāl, lat., trångbröstad, småaktig.

Illimāni (ilji-), topp på Anderna i Bolivia, 6,412 m. h.

Illinois (illinoj'[s]), 1) bifl. till Mississippi t. v., 480 km. l. 2) N.-amer. fristat, (förk. Ill.), 146,795 kv.km., 4,821,550 inv., mel. Indiana, Mississippi och Michigansjön. Prod.: kol, bly, zink. Hufvudnäring: landtbruk. Hst.: Springfield.

illiterāt, lat., olärd; icke vetenskapligt l. juridiskt bildad.

Illo, se Ilow.

illudēra, lat., kringgå, håna.

illumināter, orden i Tyskld till [ 407 ]upplysningens utbred., stift, af prof. Weishaupt 1776.

illumin|ation, lat., festlig belysning. -era, upplysa, färglägga.

illus|ion, lat., falsk föreställn., drömbild. -ōrisk, gäckande, bedräglig.

illustr|ation, lat., upplysning, af bildning till text. -era, upplysa, utsmycka, is. med bilder.

Illustrerad tidning, veckotidn. i Sthm, 1855/67.

illus'tris, lat., illuster, lysande, berömd, i forna Rom tit. på riddare.

Illyrien, urspr. kustland vid Adriat. hafvet, uppkalladt eft. de indogerman. illyrierna, s. 229 f. K. kommo i krig med romarne. Deras land rom. prov. Illyricum.Illyriska provinserna, af Napol. I 1809 bildad stat. Kallades sed. (1815/49) kon.-riket I. Eft. 49 gemensamt namn på 3 förvaltn.-omr., omfattande de österr. kronländerna Kärnten, Krain, Istrien m. m. 28,251 kv.-km. o. 1,632,000 inv.

Ilmen, sjö i ry. guvernem. Novgorod, 918 kv.km.

Ilow (Illo), Christ. v., frih., Wallensteins vän, mörd. i Eger 1634.

imagin|ēra (-schi-), lat., inbilla sig. -är, inbillad; i. storhet, mat., kvadratroten ur ett negat. tal.

imām, arab., moham. andl. öfverhufvud.

Imatra, vattenfall i fin. fl. Vuoksi.

imbecilitēt, lat., förståndssvaghet.

Imbriāni, Vitt, it. lyr., f. 1840 Neapel, d. där 86. Skr. dikt., nov., folkvisor m. m.

Imhoff, Amal. v., se Helvig.

imit|ation, lat., härmn., efterbildn. -ator, efterhärmare. -ēra, efterhärma.

immakulāt, lat., obefläckad.

imman|ens', lat., inneboende i ett annat. -ent, inneboende.

Immanuēl, hebr., »Gud med oss.» Däraf namnet Emanuel.

immateri|ell', lat., okroppslig. -alitet, okroppslighet; egensk. att kunna existera utan rummets form.

immatrikul|ation, lat., inskrifn. -era, inskrifva, införa i matrikel.

immediāt, lat., omedelbar.

immens', lat., omätlig. -urābel, omätbar.

Immerman, Karl Leber., tjr. skald, f. 1796 Magdeburg, d. 40. Skr. dram., rom. (Münchhausen) m. m.

immersion, lat., astron., en stjärnas försvinnande gm betäckn. af en annan.

immigr|ant, lat-, invandrare. -ation, invandring. -era, invandra.

imminent', lat., nära förestående.

immobīl, lat., orörlig.

immodest, lat., oblyg.

immoralitēt, lat., osedlighet.

immortalitēt, lat., odödlighet.

immorteller, bot., evighetsblomster, eterneller (se d. o.).

immunitēt, lat., frihet fr. skatt m. fl. förpliktelser; läk., omottaglighet för smitta.

impassābel, fr., ofarbar.

impas'to, it., mål., rikl. påläggn. af färger.

impenetrābel, lat., ogenomtränglig.

imperatīv, lat., befallande, verbets befallande form.

imperātor, lat., hos romarne fältherretitel, sed. namn på kejsare.

imperfektum, lat., hist. l. berättande tempus.

imperiāl, lat., kejserlig; ry. guldmynt: hel i. (ej längre präglad), half i. (= 14,87 kr.). -dukat, ry. guldmynt (= 8,92 kr.). -standard, se standard. -säng, utdragssäng för två personer.

imperialism, lat., kejsarvälde.

impērium, lat., högsta statsmakten i Rom; kejsardöme.

impersonell, lat., opersonlig.

imperti|nens, lat., näsvishet. -nent, näsvis, påflugen.

impetuōso, it., tonk., våldsamt.

impietēt, lat., brist på vördnad.

implakābel, lat., oförsonlig.

impli'cite, lat., inbegripet.

impluvium, lat., bäcken i försalen [ 408 ](atrium) till ett fornrom. hus för upptagande af regnvattnet.

impo|nēra, lat., göra intryck. -sant, s. gör intryck.

impopulär, fr., misshaglig för folket.

import', lat., införsel (se d. o.).

important', fr., viktig.

impossībel, lat, omöjlig.

impos'tor, lat., bedragare.

impotens', lat., läk., oförmåga att fullgöra de sexuella funktionerna.

impraktikābel, fr., outförbar.

impregnēra, lat., genomdränka, mätta.

impresārio, it., förpaktare, is. af konstnärers talang.

impression|ism, lat. konsth., riktning i den nyare målarkonsten, att utan detaljering söka återgifva det första omedelbara intrycket (impression) af naturen. -ist, en som hyllar impressionismen.

imprimātur, lat., »det må tryckas».

improbabilitēt, lat., osannolikhet.

improduktiv, lat., ofruktbar. -itēt, ofruktbarhet, bristande alstringsförmåga.

impromptu, lat., ngt s. göres oförberedt; tonk., kort tonstycke i visform, vanligen för piano.

improvis|atör, lat., en som improviserar. -era, hålla tal (på vers) utan förberedelse.

impuls, lat., pådrifning, väckelse. Impulsīv, lättrörd.

impunitēt, lat., strafflöshet.

imput|ābel, lat., som kan imputeras. -ation, tillräknande, beskyllning. -era, tillräkna, beskylla.

in, lat. o. it., till, i; in abstracto, i o. för sig.

inacceptābel, lat., oantaglig.

inadekvāt, lat., olika, opassande.

inadvertens', oaktsamhet.

in æter'num, lat., för evigt.

inaktīv, fr., overksam. -itēt, overksamhet.

in alles, ty., i allt.

in ampliss'ima forma, lat., i bästa form.

inartikulerad, otydlig i uttalet.

inaugur|ation, lat., invigning. -era, inviga, insätta i ett ämbete.

in blanco, lat., se fullmakt.

incest, lat., blodskam (se d. o.).

inch, eng., tum (= 25,4 mm.).

incision, lat., inskärning.

inclusīve, förk. incl., inberäknadt.

incog'nito, se inkognito.

in concrēto, lat., i ett visst fall; in contumaciam, se contumacia; in corpore, samfäldt.

incroyable (ängkråaja'bl), fr., otrolig.

Indalsälfven, fl. i Norrland, uppr. på Syltoppen, bildar Tännforsen, gmflyter Storsjön, utf. i Bottn. viken. 316 km. l. Omkr. 27,000 kv.km.

indefinīt, lat., obestämd.

indeklinābel, lat., oböjlig.

indelikāt, fr., ogrannlaga.

indelningsverket, sättet för uppsättande o. underhåll af icke värfvade trupper i Sverige. Gmfördt af Karl XI. Efter den nya härorganisationen 1901 är detta dock ersatt med värnpliktige.

indelta armén, före 1901 del af sv. armén, uppsatt gm indelning o. rotering.

indemnitēt, lat., strafflöshet.

independenter, »oafhängige», yttersta fraktionen af eng. puritaner und. O. Cromwell; senare kyrkl. sekt., 1805 förenad m. presbyterna.

indetermin|ābel, lat., obestämbar. -erad, obestämd.

indeterminism', lat., den åsikt, att den mänskl. viljan är fri i sin verksamhet. Mots. determinism.

index, lat., förteckning, register.

Indiāna (förk. Ind.), n.-amer. fristat mel. Ohio o. Michigan, 94,161 kv.km., 2 ½ mill. inv. Hufvudnäring: åkerbruk. Hst.: Indianapolis.

Indianapolis, hst. i Indiana (N.-Amer.) vid White River, 191,630 inv. Univ.

indiāner, Amerikas urinv., i allmänh. m. gulbrun hud; fr. N. ishafvet till Eldslandet. Talrika stammar o. spr. Hufvudgrupper i N.-Amer.: koltschaner, athapasker, algonkin, irokeser, floridafolk, sioux, caddos, pawnees, [ 409 ]fallindianer, komanscher, moquis, kaliforn. o. sonoriska i. De s-.amer. i. sönderfalla i 3 klasser. Ännu kanske 10 mill.

indianist, kännare af det ind. spr. o. literat.

indiansommar, i N.-Amer. namn på milda o. klara dagar i sept. o. okt.

Indianterritōriet (förk. Ind.Terr.), till 1906 territ. i Förent. stat., sed. fören. m. Oklahoma till en ny stat Oklahoma (se d. o.), ett af Arkansas och Red River gmflutet prärieland.

indicēra, lat., angifva, antyda. Indicerad hästkraft, den af indikatorn angifna effekten af ångan i en ångmaskins cylinder.

indicier, lat., kännetecken, omständighetsbevis.

Indien, 1) I vidstr. bem. Främre o. Bortre I. o. de sydostasiat. ögrupperna (kallas af. Ostindien i mots. till Västindien). 2) I inskr. bemärk eng.-ind. kejsardöme, 809,100 kv.km., 295,2 mill. inv. Tributstater: 1,520,871 kv.km., 54 mill. inv. Befolkn.: till större delen hinduer och mohammedaner samt 76,000 brit. Berg; Himalaja, Soliman, Hala, Aravalli, Vindhya, v. Ghats, Nilgiri. Toppar: Gaurisankar, Kundschindjinga, Nanda Deyi. I norr: Hindostans lågland; n.v.: öknen Tar; s. höglandet Dekhan. Flod: Ganges Djamna, Bramaputra, Indus, Godaveri, Kistna, Narbada. Klimat.: trop. Prod.: diam., guld, kol, järn, trä, salpeter, petrol., sydfrukter, kinabark, indigo, kaffe, ris, säd, te, socker, tobak, opium, kräpp, harts, bomull, jute, silke, elefant, tiger, leopard, kamel, sebu, boskap, får, häst. — Relig.: islam o. bramism. Polit. indeln.: tre presidentskap: Bengalen, Madras, Bombay. Hst.: Kalkutta. Städer öfver 100,000 inv.: Bombay, Madras, Lucknov, Benares, Patna, Delhi, Agra, Allahabad, Bangalore, Amritsur, Khanpur, Puna, Ahmedabad, Surat, Bareilly. — Hist.: 1498 uppt. sjövägen till I. af Vasco da Gama. 1526/30 reg. Baber i Mogul-kejsardömet o. grund, denna dynasti. I börj. af 18:e årh. krig med Persien. 1803 intogs hst. Delhi af engelsmännen. I Central-I. bestod riket Gond sedan 15:e årh., senare under marather. I 18:e årh. krig med Afganistan, 1775 togos ngra små öar vid Bombay i besittn. af engelsm. 1803/05 krig mel. engelsm. o. maratherna, hkt slutade med detta rikes eröfr. 31/12 1600 grund, eng.-ind. handelskompaniet; eng. faktorier anlades vid kusten. 1765 intogs Bengalen. Förste gen.-guv.: Warren Hastings. I slutet af 18:e årh. strider med Tippo Sahib. 1857/59 seapoys-upproret. 1/11 58 öfvertogs reg. af Engld. 29/4 76 Englds drottn. kejsarinna af I. Vice-kon. o. gen.-guv.: Sir Charles Hardinge (10).

Indiens litteratur, se sanskrit.

Indiens religion har 3 utveckl.-former: 1) den fornariska naturrelig. (Vedasläran); 2) den spekulativa prästrelig. (bramismen): 3) den senare blandn.-relig., där utom Brama äfven Vischnu o. Siva dyrkas. Utbildn. af läran om själavandr. o. kastväsen. Därjämte buddism.

Indiens språk, till den indoeurop. språkstammen hörande språk i Främre Indien, af hka det äldsta är sanskrit, hvarifrån pâli o. prâkrit härstamma. Af prâkrit uppstodo gm blandn. med främmande spr. hindi, marati, bengali m. fl. Till den dravidiska spr.-stammen höra de icke-ariska språken.

indifferent, lat., likgiltig; kem., utan sura l. basiska egenskaper. -ism, likgiltighet.

indigenāt, lat, infödings-, hemortsrätt.

indigestion, lat., dålig matsmältning.

indign|ation, lat., harm, ovilja. -erad, harmsen.

indigo, blått färgämne, s. erhålles vid vissa växters (is. Indigofera-arters) jäsning vid närvaro af [ 410 ]vatten. Flere nyanser: fr. mörkblått till violett o. gråblått. Olika slag: ostindisk (den bästa), javansk, amerikansk.

indikatīv, lat., spr., angifvande modus.

indikātor, lat., instr. till uppmätn. af ångtryck.

indirekt', lat., medelbar.

Indiska arkipelāgen l. Malajiska arkip., den sydostasiat. övärlden mel. Bortre Indien o. Australien. Delar: Molukkerna, Banda, Amboina, Temate, Filippinerna, Sumatra, Java, Borneo, Celeber, de små Sundaöarna m. fl. holl., eng., span. o. port. kolonier.

Indiska hafvet, del af världshafvet mel. Asien, Afrika, Stilla h. och Södra ish. 74 mill. kv.km. Vikar: Röda h., Pers., Arab., Bengaliska viken. Öar: Madagaskar, Komorerna, Amiranterna, Seychellerna, Maskarenerna, Malediverna, Lakkadiverna, Andamanerna, Nikobarerna, Ceylon, Sumatra.

indiskrēt, fr., obetänksam, ogrannlaga. -ion, obetänksamhet, brist på grannlagenhet.

indispensābel, fr., oundgänglig.

indispo|nērad, lat., ohågad, opasslig. -sition, opasslighet, illamående.

indisputābel, fr., obestridlig.

in'dium, metall, uppt. 1863 gm spektralanalys. Förekommer i zinkmalmer.

individ, lat., enskild varelse. -ualitet, det för en varelse egendomliga. -ualisēra, bestämma ngt i o. för sig. -uell', det utmärkande för en i.

indo-européer, kollektivnamn för de folk, s. tillh. den s. k. indo-europeiska spr.-stammen: grek., kal., kelt., illyr., germ., slav., litauer, indier, iraner, armenier. I:s hemort är Centr.-Asien, hvarifr. de vandrade åt väster.

indol|ens', lat., likgiltighet, viljelöshet. -ent, likgiltig, viljelös.

Indōr, brit. vasallstat i mel. Indien, 24,624 kv.km., 850,690 inv. Hst. I.

Indre (ängdr), biflod till Loire, 245 km, l. — Dep. I., 6,795 kv.km., 288,788 inv. Hst. Châteauroux. — I.-et-Loire, depart., 6,114 kv.km. 335,541 inv. Hst. Tours.

inducēra, lat., införa, draga slutsats. Induktion, log., slutande fr. det enskilda till det allmänna; fys., uppväckande af en elektr. ström gm inverkan af en annan elektr. ström l. en magnet.

indulgens', lat., efterlåtenhet.

in dup'lo, lat., i två exemplar.

Indus l. Sind, fl. i Främre Ind., uppr. på Kailasbergen i Tibet, utf. i Arab. hafvet. Delta 3,180 km. l. Omr. 960,000 kv.km.

industrī, lat., eg. flit, näringsflit, allt arbete, hvarigm råvaror förädlas. -ell, s. har afs. på näringsfliten. -ös, idog, flitig.

industriutställning, utställn. af en stads, ett lands l. hela världens industriprodukter. Världsutställn.: London 1851, Paris 55, London 62, Paris 67, Wien 73, Philadelphia 76, Paris 78, Sydney 79, Melbourne 80, Paris 89, Chicago 93, Paris 00, St. Louis 04, Bryssel 10. Skandinaviska I.: Sthm 66, Köpenh. 72.

inēdita, lat., ännu icke utgifna skrifter.

in effi'gie, lat., se effigies.

inert'ia, lat., tröghet.

in exten'so, lat., fullständigt.

infallīb|el, fr., ofelbar. -ilitēt, ofelbarhet.

infām, lat., ärelös, nedrig, usel. -ī, vanära, skändlighet, nedrighet.

infant' o. infanta, i Span. tit. på prinsar o. prinsessor af det k. huset.

infanterī, fr., fotfolk.

infektion, lat., smitta.

infektionssjukdomar, uppstå gm upptagande af smittämnen i organismen, vanl. m. akut förlopp: mässling, skarlakansfeber, koppor, kolera, tyfus m. fl.

infernālisk, lat., djäfvulsk.

inficiēra, lat., smitta.

in fidēm, lat., se fides.

infiltration, nylat., gmdränkning.

[ 411 ]infinīt, lat., oändlig.

infinitesimālräkning, räkn. m. oändl. små storheter (differential- o. integralräkn.).

infinitīv, lat., verbets obestämda form.

infinītum, lat., obegränsadt. Ad l. in infinitum, i oändlighet.

infirmitēt, lat., kraftlöshet.

in flagran'ti, lat., på bar gärning.

inflamm|ation, patol, eg. antändning. Förorsakar rodnad, svullnad, hetta, smärta. Beror på af ngn sjukdom orsakad utvandring af hvita blodkroppar ur blodkärlen. -era, lat., upphetta.

inflexībel, lat., oböjlig.

inflexion, lat., ljusets böjning.

inflorescens', lat., blomställning.

influen'sa, se grippe.

influēra, lat., inverka.

inform|ation, lat., undervisning. -ātor, undervisare, is. privat. -era, undervisa.

in'fula, lat., hos romarne prästernas pannbindel, i den kat. kyrkan biskopsmössa.

infusion, lat., begjutning: medikament, s. erhålles gm drogens begjutn. med hett vatten.

infusōrier l. infusionsdjur, klass bland urdjuren, mikroskopiskt små o. med cilier l. flimmerhår till rörelseorgan.

införsel l. import, utländska varor, s. införas i ett land.

Inge, 2 sv. kgr. 1) I. d. ä., Stenkils son, kon. 1079, hade m. nor. kon. Magnus ett krig, s. bilades i Kunghäll 1101, d. 11. — Hans brorson 2) I. d. y., Hallstens son, samregent m. sin bror Filip, d. 25 af gift.

Inge, 2 nor. kgr. 1) I. Krokrygg, Harald Gilles son, kon. 1136/61. — 2) I. Bårdsson, kon. 1204/17.

Ingeborg, nor. prinsessa, 1312 gift med sv. prinsen Erik Magnusson, efter dennes död (18) förmyndare för sin son kon. Magnus. 27 gift m. Knut Porse, d. omkr. 60.

ingefära, den torkade rotstocken af Zingiber officinale Rosc, på Java samt i V.- o. O.-Ind., krydda.

Ingemann, Bernh. Severin, dan. skald, f. 1789 Falster, d. 62 Sorö. Skr. flere dikter samt fyra hist. rom.: Valdemar Sejer, Erik Menveds barndom, Kong Erik o. de fredlöse samt Prins Otto af Danmark m. m.

ingēnium, lat., naturl. begåfn., snille.

ingenjör (inschen-), fr., vetenskapl. utbildad tekniker, s. verkställer väg- och vattenbyggnads-, järn.-, elektrotekn. och maskinbyggn. arb.

ingenjörkår eller genikår, kr., kår, s. har att utföra tekn. arb. för milit. ändam. ss. broslagning, fälttelegrafering m. m. Jfr fortifikation.

ingénue (ängscheny), fr., oskyldig, naiv flicka, is. på scenen.

Ingermanland, ford. sv. prov. vid Fin. viken, gm freden i Nystad (1721) till Ryssland, nu del af ry. guvernem. S:t Petersburg.

Ingjald Illråde, Uppsalakon., Bröt-Anunds son, lät svekfullt mörda 12 småkonungar.

Ingolstadt, befäst bai. st. vid Donau, 22,207 inv.

ingrediens', lat., beståndsdel.

Ingres (ängr), Jean Aug. Dom., fr. hist.-mål., f. 1781 Montauban, d. 67 Paris.

ingress, lat., ingång, inledning.

ingävoner, germ. folk vid kusten af Nordsjön.

inhabīl, lat., oskicklig.

inhal|ation, lat., inandning. -ēra inandas.

inher|ens', lat., oskiljaktighet. -ēra, häfta vid, vidblifva.

inhibēra, lat., inställa, förbjuda.

in honōrem, lat., till (ngns) ära,

inhumān, lat., omänsklig.

in infinītum, lat., i oändlighet.

initiāl, lat., s. har afs. på början; begynnelsebokstav

initi|atīv, fr., första steget till en handling. -ēra, införa, inviga.

injektion, lat., insprutning.

injek'tor, lat., af Giffard uppfunnen app. till ångpannans matning.

injiciēra, lat. inspruta.

injūrie, lat., oförrätt.

Inka, härskarätt i Peru före dess eröfr. af Spanien.

[ 412 ]inkapābel, lat., oförmögen.

inkapacitēt, lat., oförmåga.

inkandescens', lat., hvitglödgning.

inkarceration, lat., läk., inklämning.

inkarn|ation, lat., förkroppsligande. -ērad, förkroppsligad, inbiten.

inkassera, lat., indrifva penningar.

Inkerman, ort vid Sebastopol (Krim). Sl. 5/11 1854.

inkiet|t', fr., orolig, otålig. -yd, oro ängslan.

inklarēra, till tullkammaren anmäla ett fartygs ankomst.

inklination, lat., böjning, böjelse; astron., två planetplans lutn. mot haa; fys., den jordmagnet. kraftens riktn. mot horisontalplanet.

inklinatōrium, lat., instr. till inklinationens bestämmande.

inklusīv, lat., inberäknad. -e, nylat., däri inberäknadt.

inkog'nito, it., obekant, und. främm. namn.

inkoherens', fr., bristande sammanh.

inkommensurābla, lat., kallas 2 storheter, s. ej ha ngt gemensamt mått.

inkommodēra, lat., besvära.

inkomparābel, lat., ojämförlig.

inkompet|ens', fr., obefogenhet. -ent, obehörig, olämplig.

inkomstskatt, direkt skatt. s. utgår elter den skattskyldiges inkomster o. ökas progressivt efter inkomsten.

inkomplett, lat., ofullständig.

inkonse|kvens', lat., följdvidrighet. -kvent, icke följdriktig.

inkontestābel, nylat., obestridlig.

inkontinens', lat., oåterhållsamhet; läk., oförmåga att kvarhålla innehållet i vissa organ, ex. af urinen.

inkonvenābel, fr., oläglig.

inkorpor|ation, lat., införlifvande. -ēra, införlifva.

inkorrekt', lat., felaktig.

inkorrigībel, lat., oförbätterlig.

inkrustation, lat., en kropps öfverdrag. m. mineral. ämne; förkalkning.

inkubation, lat., läk., tiden mel. smittans införande i kroppen o. sjukdom, utbrott.

inkunābler, lat., de böcker, s. först trycktes (före år 1500).

inkvartera, fr., härbärgera, is. om soldater.

inkvisition, lat., domstol inom rom.-kat. kyrkan till kättares förföljande o. utrotande, 1215 förenad m. biskopsämb., 32 o. 33 öfverlämnad åt dominikanerna, 52 förenad m. pinbänken, 1480 införd i Spanien, där den rasade grymmast (nära 32,000 mskr brända). Inskränkt i 18:e årh., återupplifvades den 1814 af Pius VII. Ehuru ej upphäfd, dock utan betydelse.

inkvisīt|or, inkvisitionsdomare. -örisk, strängt undersökande.

in lōco, lat., på platsen; in manu, lat., i handen; in mēdias res, midt i frågan; (skrida) till handling; in mēdio consis'tit vir'tus, medelvägen är bäst.

inmuta, erhålla rätt att bearbeta mineralfyndighet.

Inn, bifl. till Donau t. h., gmflyter dalen Engadin, utf. vid Passau, 504 km. l.

Innocence-orden, en 1765 i Sthm instiftad sällskapsorden.

in natūra, lat., t. ex. om aflöning, i lifsförnödenheter.

Innocen'tius, 13 påfvar, hvaraf 2 betydande. 1) I. III, förut Lothar, gref. af Segni, f. 1161, 90 kardinal, 98 påfve, sökte höja sig öf. alla monarker, Fredr. II:s förmyndare och hans regent öf. Sicilien, föranledde det 4:e korståget o. kriget mot albigenserna, d. 16. Förf. — 2) I. IV, förut Sinibald Fieschi, 1243 påfve, lät 45 i Lyon, dit han flydde, afsätta Fredr. II, åter t. Rom 41, d. 54.

in nōmine Dei lat., i Guds namn.

innovation, lat., förändring, nyhet.

Innsbruck, hst. i Tyrolen vid Inn o. Sill, 27,056 inv. Slott, univ.

in nūce, lat., i fröet, smnträngdt.

Ino, gr. myt., kon. Atamas' gemål, störtade sig vansinnig i hafvet; förvandlad till hafsgudinna.

inokulēra, lat., inympa.

[ 413 ]Inowrazlaw, till 1905 namnet på Hohensalza (se d. o.)

in paren'thesi, lat., i förbigående (sagdt); in perpētuum, för beständigt; in petto (it.) i sinnet; in plēno, vid fulltaligt smnträde; in prax'i, i praktiken.

inregistrera, lat., införa i register.

inre missionen, se mission.

I. N. R. I., förk. för Jesus Nazare'nus Rex Judæōrum (Jesus från Nazaret, judarnes konung). (Inskriften på Jesu kors).

insekter, lat., klass bland leddjur. Ha 3 skiljbara delar: hufvud, mellan- och bakkropp, 3 benpar o. vanligen 2 vingpar. Gmgå i allmänh. förvandling: larv, puppa, fullbildad insekt.

insektpulver, pulver till insekters utrotande, erhålles vanl. af blomkorgen af vissa Pyrethrum-arter.

insektätande växter, is. af fam. Droseraceæ o. Dioneæ, ha egendoml. formade blad, m. hka de gripa små insekter, hvilkas mjuka delar upplösas af en från bladen afsöndrad, klibbig vätska: härigenom erhåller växten kväfve. Hit höra Drosera, Dioncæ m. fl. växtsläkten.

insektätarna, Insectivora, ordn. bland däggdjuren m. tassar, framtänder, hörntänder o. kindtänder; roftand saknas. Ex.: mullvad, näbbmöss, igelkott.

inserāt, lat., i tidning införd uppsats.

insidiös, lat., försåtlig.

insig'nier, lat., utmärkelsetecken.

insinuēra, lat., insmyga, fint antyda.

inskription, lat., inskrift.

insolv|ens', lat., oförmåga att betala. -ent', oförmögen att betala.

in spe, lat., i hoppet; in spēcie, särskildt; (äfv.) i klingande mynt.

inspekt|ēra, lat., besiktiga. -ion, pröfvande besiktn. -or, tillsyningsman. -rīs, kvinnlig inspektör.

inspir|ation, lat., inandning; bild., ingifvelse. -ēra, ingifva.

install|ation, lat., högtidligt insättande (i ämbete). -ēra. insätta (i ämbete).

instans', lat., afdeln. inom systemet af ett lands domstolar.

in statu quo, lat., på samma punkt, i samma ställning.

Insterburg, st. i O.-Preuss. vid Inster, 27,787 inv.

instinkt,lat., naturdrift. -īv, instinktmässig, ofrivillig.

institūt, lat., inrättning, läroanstalt.

Institus de France (ängstity dö frangs), Franska institutet, de 5 akademierna i Paris. 1) A. française, för språk o. litterat. m. 40 ledam. (»odödlige», sed. 1637); 2) A. des inscriptions et belles-lettres, för hist.-, forn- o. språkforskn. m. 40 ledam., sed. 1701; 3) A. des sciences, sönderfaller i 11 sektioner, m. 65 ledam., sed. 1666; 4) A. des beaux arts, sed. 1648, 40 ledam.; 5) A. des sciences morales et politques, sed. 1795, kompletterar sig gm fritt val.

institution, lat., inrättning.

instruēra, lat., undervisa.

instrukt|ion, fr., undervisning, föreskrift, förhållningsorder. -īv, undervisande, lärorik. -ör, lärare, undervisare.

instrument,lat., verktyg (vetensk. l. musik); jur., uppsats öf. ngn lagl. förrättn. -ation, ett tonstyckes fördeln. på olika instrum.

insubordination, lat., brott mot förman i tjänsten.

insult|ation, lat., förolämpning, missfirmelse. -ērea, förolämpa, missfirma.

in summa, lat., i det hela, med ett ord.

insurg|ent', alt., uppror.

in auapen'so, lat., sväfvande, oafgjord.

intaglio, (tal'jå), it., ädelsten med inskuren bild.

intakt', lat., orörd.

intar'sia, lat., inlagdt arb., mosaik af olika färgade träarter.

integrāl, lat., fullständig, hel. -räkning, är omvändn. af [ 414 ]differentialräkn. o. lär, hur man af en gifven ekvation mel. differentialen af 2 föränderl. storheter skall kunna finna ekvat. mel. de föränderl. storheterna själfva.

integritet', lat., helhet.

integrērande, lat., hörande till det hela.

intellektualism', lat., filos. åsikt, enl. hkn förståndet är den enda kunskapskällan.

intellektuell', lat., rörande förståndet, andlig.

intellig|ens', lat., förstånd, insikt. -ent', insiktsfull, bildad.

intendent', lat., tillsyningsman. -ūr, förvaltn.-ämb., is. förvaltn. af truppers ekonomi.

intens|itēt, lat., inre styrka, liflighet. -īv, inifrån verkande, ihållande.

intention, lat., afsikt, syftemål.

inter|cedēra, lat., träda emellan. -cession, mellankomst.

interdikt', lat., uteslutn. fr. gudstjänst i den rom.-kat. kyrkan.

interferens', lat., sammanträffande vågors ömsesid. inverkan, ex. ljus- o. ljudvågor.

interfoliēra, lat., insätta rent papper mel. bladen i en bok.

in'terim, lat., tills vidare gällande, ex. Regensburgska I., 1584, s. tillerkände protestanterna vissa rättigh. tills vidare, upphäfdt 52.

interiör, lat., det inre. Mots. exteriör.

interjektion, lat., utropsord.

Interlāken, by i kant. Bern mel. Brienz- o. Thunsjöarna, 2,962 inv. Mjölkkurort.

interlineār, lat., mellanradig.

interlokutör, fr., samtalare.

interlūdium, lat., mellanspel.

intermezzo, it., mellanspel, komiskt uppträde.

intermittent', lat., ryckvis uppträdande.

internāt, lat., uppfostringsanstalt (med kost o. bostad åt lärjungarne), helpension.

Internationālen, 1864 i London stift. socialkommunist. förening af arbetare.

internationell, lat., mellanfolklig, allfolklig.

internēra, lat., jur., förvisa till bestämd ort; kr., hålla innestängd.

internun'tius, påfl. sändebud af 2:a rangen.

interpell|ation, lat., affordr. af en förklaring, spörsmål. -ēra, affordra förklaring.

interpol|ation, lat., inskjutning, is. af ett ord; mat, insättn. af mellantermer i en serie af storheter. -ēra, inskjuta, insätta; mat., insätta mellantermer etc.

interpret|ation, lat., tolkning. -ēra, tolka, öfversätta.

interpunkt|ēra, lat., sätta skiljetecken. -ion, användande af skiljetecken.

interreg'num, lat., mellanregering, tid mel. en härskares död o. en annans val. Is. tiden mel. ty. kejs. Konrad IV o. Rudolf I (1254/73).

interrogatīv, lat., frågande.

interurbān, lat., som äger rum mel. olika städer (t. ex. telefonsamtal).

intervall', lat., mellanrum; tonk., förhållandet mel. 2 toners svängn.-tal.

interven|jēra, lat., komma emellan. -tion, mellankomst.

intervju (eng. interview), utfrågning af en tidningsreferent. -er, utfrågare.

intestinālmaskar l. inälfsmaskar, parasiter, s. helt o. hållet l. delvis utvecklas i djurs o. m.-skrs inälfvor. Öfver 1,400 arter kända.

intīm, fr., förtrogen, -ation, tillkännagifvande. -itet, förtrolighet.

intoler|ans', lat, ofördragsamhet. -ant', ofördragsam.

intonation, lat., tonträffning.

in tōto, lat., i det hela.

intrāda, it., tonk., inledning.

intrādos, sp., byg., hvalfytas insida.

intra mūros, lat. inom murarna.

intransigen'ter, fr., oförsonlige (polit. parti).

intransitīv, lat., se transitiv.

intress|ant, lat., deltagande, underhållande. -ent, deltagare.

intress'e, lat., deltagande; fördel, ränta. -konto, hand., konto för räntan i hufvudboken.

[ 415 ]intresse|ra, väcka deltagande, underhålla. -räkning, ränteräkning.

intrīg, fr., anslag; pl. ränker; handlingens inveckling i ett drama. -ant, ränkfull; ränksmidare. -ēra, stämpla, smida ränker.

intrikāt, lat., invecklad, intrasslad; kinkig, ränkfull.

introducēra, lat., införa.

introduktion, lat., införande, intagande; tonk., förspel; intagande på riddarhuset.

intro'itus, lat., ingång, inledning.

intuit|ion, lat., åskådning, omedelbar uppfattning. -īv, omedelbart iakttagande.

Inula L., Alant, Compositæ. I. Helenium L., i Europa och främre Asien, lämnar den officinella ålandsroten.

in usu, lat., i bruk.

invalīd, lat., orkeslös person, soldat, s. blifvit odugl. till krigstjänst.

invariābel, lat., oföränderlig.

invasion, lat., fientl. infall.

invektīv, fr., smädelse.

inventārium, lat., lösegendom, förteckn. däröfver.

invent|ēra, lat., uppfinna, upprätta inventarium. -ion, uppfinning. -iös (-schös), uppfinningsrik.

Inverary (-rä'ri), hst. i skott, grefsk. Argyll, 674 inv. Sillfiske.

Inverness', grefsk. i n. v. Skottld, 10,588 kv.km., 90,152 inv. Hst. I. vid Moray Firth, 21,193 inv.

inversion, lat., omvändning, omflyttning.

invertēra, lat., omflytta, omvända, omställa.

invertebrāta, lat., ryggradslösa djur.

investigēra, lat., utforska.

investitūr, lat., insättn. i ämb. Striden om biskopars i., den s. k. i.-striden, börjades af Gregorius VII mot Henr. IV o. slutade först gm konkordatet i Worms 1122 därmed, att kejsaren skulle öfverlämna spiran, påfven ringen och stafven.

in vīno vēritas, lat., »i vinet sanningen», vinet gör människan uppriktig.

inviolābel, lat., okränkbar.

invisībel, lat., osynlig.

invisning = anvisning (se d. o.).

invīt, uppmaning, vink. -ation, inbjudning. -ēra, inbjuda.

invokation, lat., åkallan.

involution, lat., inveckling. Involvera, inveckla, inbegripa.

inälfsmaskar, se intestinalmaskar.

Iō, gr. myt., Inakos' dotter, älskades af Zeus, förvandlades af Hera till en ko, s. bevakades af Hero; sed. I. återfått mänskl. gestalt, kom hon till Egypten.

Iokas'te, gr. myt., Oidipus' mor o. maka, hängde sig, när hon upptäckte, att han var hennes son.

Iolkos, g. geogr., st. i Tessalien.

Iōn, Apollons o. Kreusas son, joniernas stamfar.

Iona (aj'ona), ö bland Hebriderna, 87 kv.km., 250 inv.

iōner, gr., fys., elektrolytens beståndsdelar.

iota, gr., namn på bokst. i; ngt obetydligt.

Iowa (ajova; förk. Ia.), n.-amer. fristat mel. Missouri o. Mississippi, 145,099 kv.km., 2,231,853 inv. Näring: åkerbruk, bergsbruk. Hst.: Des Moines.

ipecacuanha (-anja), se kräkrot.

ipso facto, i o. gm sig själf.

Ip'sos, g. geogr., st. i M. Asien. Sl. 301 f. K.

Ipswich (ip'sitsch), eng. st. i Suffolk vid Orwell, 69,805 inv.

Iquique (ikīke), st. i Peru vid Stilla hafvet, 42,788 inv. Jordbäfn.

irāde, befalln. utfärdad af turk. sultanen.

Irāk Arabi, landsk. i asiat. Turkiet vid Eufrat o. Tigris. St. Bagdad, Basra.

Irān, högland i Asien, omfattar pers. prov. Afganistan o. Belutschistan.

Irava'di, fl. i Birma, uppr. på Tibet, bildar delta, utf. i Martabanviken, 1,450 km. l. Omr.: 410,000 kv.km.

Ireland (ajr'-), se Irland.

Irenæus, kyrkofader, fr. M. Asien, [ 416 ]177 bisk. af Lyon o. Vienne, d. 202.

Irēne, 1) se Eirene. — 2) Bysant. kejs. fr. Athen, 769 gift m. kejs. Leo IV, s. hon förgiftade 80, reg. för sin son Konstantin VI, 91 undanträngd af honom, störtade o. bländade honom 93, själf störtad o. bländad 02, d. 03.

iridektomī, gr., kir. operat., hvarigm ett stycke af ögats iris utskäres.

irīdium, metall af platinagruppen.

Iris, gr. myt., regnbågens gudinna o. gudarnes budbärarinna.

iris, anat., regnbågshinnan i ögat.

iris L., svärdslilja, Irideæ. Några arter lämna den officinella violroten. Hos oss är bäckliljan, I. pseudacorus, allmän.

irītis, regnbågshinneinflammation i ögat.

Irkutsk', sibir. st. vid Irkut o. Angara, 49,106 inv. Bisk.

Irland, eng. Ireland, m. Stor-Britannien förenadt kon.-rike, den västliga af de båda stora brit. öarna, 83,792 kv.km., 4,388,107 inv. Vid kusten berg, is. i väster; i det inre slätt. Floder: Shannon, Baudon, Lee, Boyne. Sjöar: Neagh, Erne, Killarney. Prod.: stenkol, järn, bly, koppar, silfver, potatis, hafre, lin, hampa, boskap, får, hästar, svin, fisk. Polit. indeln.: 4 prov.: Ulster, Leinster, Connaught, Munster. Hst.: Dublin. Öfr. städer: Belfast, Cork, Londonderry, Sligo, Galway, Limerick, Waterford, Armagh. Hist.: ursprl. I. und. egna kgr, 1172 eröfr. af England. Senare uppror mot Engld, 1801 union m. Engld, hvarigm I. fick rätt att skicka deputerade till brit. parlamentet. I början af 80-talet feniska uppror o. agrariska mord. 03 antogs en jordlag, som skulle tillförsäkra irerna landets jord. Det oaktadt homerule-partiet (det irl. nationalpartiet) oroligt. Vicekon. Lord Aberdeen (1909).

Irländska sjön, del af Atlanten mel. England o. Irland.

Irmin, forngerman. gud. De åt honom helgade I.-pelarna förstördes af Karl d. st. 772.

irokēser, n.-amer. indianstam, ännu i Canada (omkr. 16,000).

iron|ī, gr., förställdt tal, i det man med låtsadt allvar säger motsatsen till hvad man vill framhålla ss. det rätta. -isk, spefull, hånande.

irradiation, lat., utstrålning; optisk villa, hvarvid ljusa kroppar på mörk grund synas större än de äro o. omvändt.

irrationell', lat., förnuftsvidrig; mat., s. ej kan uttryckas gm helt tal l. bråk utan blott approximativt.

Irreden'ta, it., sed. 1878 förening i Italien till införlifvande af it. folk und. främmande välde med Italien. Dess medlemmar irredentister.

irreguljär fr., oregelbunden.

irreligiositēt, lat., gudlöshet.

irreparābel, lat., oersättlig.

irrigātor, lat., apparat till insprutn. af vatten i sår; sköljningsapp.

irrit|antia, läk., retande medel. -ation, retning; uppretadt tillstånd. -era, förarga, uppreta.

Irtysch, bifl. till Ob t. h., 3,712 km. 1.

Irūn, sp. st. vid Bidassoa. 9,912 inv. Hamn.

Irving (örving), 1) Washington, n.-amer. förf., f. 1783 N. York, d. 59 Sunnyside. Skr. nov. (Sketchbook, Alhambra m. fl.) och hist. arb. Life of Columbus, Life of Washington m. fl.). — 2) Edw., stift, af irvingianerna (se d. o.), f. 1792 Skottld, d. 34. — 3) Sir Henry Brodribb, eng. skådesp., f. 38 Keinton, ägare af Lyceum-teatern i London, ypperlig karaktärsskådesp., d. 05 Bradford.

irvingiāner (ör-), sekt, stift. 1831 af Edw. Irving, vill införa apostol. inrättn., väntar på Kristi återkomst, öfvar gudstjänst med katolsk ståt.

is uppstår af vatten vid en temp. und. 0° C. Användes till [ 417 ]konservering af födoämnen, som kylande medel (i ölbryggerier, kirurgien, medicinen), framställes artificiellt gm ismaskiner, s. alstra köld gm afdunstn. af eter, flytande ammoniak o. s. v. eller gm kall, komprimerad lufts utvidgning.

Isaak, se Isak.

Isabeau (-bå), fr. drottn., dott. af hert. Stefan af Baiern, f. 1371, 85 Karl VI:s gemål, Karl VII:s mor, d. 35.

Isabella, 1) I. I, drottn. af Kastilien, f. 1451, 69 gift m. Ferdinand d. katol. af Aragonien, reg. 74, eröfr. Granada 92 o. understödde Colombo, införde inkvisitionen, d. 04 Medina del Campo. — 2) I. II, sp. drottn., f. 1830, dot. af Ferd. VII o. Maria Kristina af Neapel, erkänd s. drottn. 33, förklarad myndig 43, gift 46 m. sin kusin Frans, gynnade först de liberale, sed. reaktionär, därför fördrifven 68, abdik. 70, d. 04 Paris.

isabellfärgad, en brunaktigt hvitgul färg.

Isæus, Per Magn. Reinh., arkit., f. 1841 Veckholm, Uppl., 82 prof. vid Tekn. högsk., d. Sthm 90. Uppgjorde ritn. till Norstedtska tryckeriets byggnad, badhuset vid Stureplan m. m.

Isaios (-aj'-), lat. Isæus, gr. talare, Athen, f. i Kalkis, d. 356 f. K. 11 för d. attiska privaträtten viktiga tal bevarade.

Isak (Isaak), Abrahams o. Saras son, Jakobs fader.

Isala, by i Svärdsjö socken, Dalarna. Gust. Vasa räddades där fr. danskarne gm Sven Elfssons hustrus rådighet.

Isar, bifl. till Donau t. h., uppr. i Tyrolen, utf. vid Isargmünd, 295 km. l.

Isaskar, hebr. stam, utan betydelse.

Isaurien (-au'-), g. geogr., landsk. i M. Asien vid Taurus.

isbjörnen, Ursus maritimus L., af rofdjurens ordn., 2,5 m. l., vid kusterna af N. ishafvet. Köttet ätbart, skinnet till mattor o. d.

isbrä, se glaciär.

Ischia (is'kia), it. ö i Neapels golf, 46 kv.km., 26,891 inv. Topp Epomeo. Hst. I. vid ostkusten, 7,210 inv. Hamn, badort, vin. 1883 jordbäfn.

ischias, gr., höftvärk, svåra o. ihållande smärtor längs höftnerven från höftleden till fotsulan. Orsaker: stark förkylning, tryck på höftnerven, vid hjärn- o. ryggmärgssjukdomar.

Ischl, st. i Öfre Österr. vid I. o. Traun, 9,646 inv.

Isefjord, skjuter fr. Kattegatt långt in i n. Själland.

Isegrim, vargen i d. forntyska sagan.

Isēo, it, Lago d'Iseo, alpsjö i Lombardiet, gmfluten af Oglio, 62 kv.km.

Isère (isär), bifl. till Rhône t. v., uppr. på Mt Iseran, 290 km. l.

Iserlohn, st. i Westfalen Ad Baar, 27,265 inv. Fabr.

Isidōrus, bisk. af Sevilla, d. 636. Rörande de (af I. ej förf.) pseudoisidoriska dekretalen (sed. o.).

Isis, egypt. myt., gudinna, den fruktbara jordens princip, Osiris' gemål, tempel i Sais.

Isla, José Franc, de, sp. förf., f. 1703 Vidanes, d. 81 Bologna. Skr. satir. rom. Historia del Fray Gerundio etc. m. m.

islām, arab., mohammed. religionen, hvars läror smnfattas i koranen, utgår fr. antagandet, att Mohammed är den störste af alla profeter, för öfr. efterbildn. af juden- o. kristendomen. Omskärelse föreskrifven, förtäring af svinkött o. vin förbjuden, månggifte tillåtet. Utbreddes m. våld i främre Asien och n. Afrika i 7:e årh. Omkr. 245 mill. bekännare, äfven i Indien o. på ostind. öarna.

Island, dan. ö. i n. Atlanten, 103,000 kv.km., omkr. 82,000 inv. Vid kusterna talr. fjordar. I det inre otaliga bergskäglor (jöklar), af hka Önæfa är högst (1,958 m.); mnga [ 418 ]verksamma l. utslocknade vulkaner (ex. Krafla i n., Hekla i s.), talrika heta källor (ex. Geysir) o. fiskrika floder. Öklimat. Näringar: boskapsskötsel, fiske. Export af saltad fisk, ull, fjäder, tran, hästar. Kristend. införd omkr. 1,000, reformat. 1551. Indeln. i 4 amt. Hst.: Reykjavik. Öfr. städer: Isafjördur o. Akureyri. Hist.: I. upptäcktes omkr. 850 af norrmannen Nadodd. Sed. 874 invandrade talrika missnöjda norrmän, bildade en stat m. aristokrat.-republ. författn. 1381 föll I. jämte Norge till Danm., s. 1874 gaf ön en frisinnad konstitutionell författn., i hvars ställe trädde en ny förf. 04, hvarigm I. fick egen ansvarig minister. (Lagstiftande församling alltinget med 30 medlemmar).

islandslaf, se Cetraria.

Isle de France (īl dö' frangs), se Ile de France.

isländska språket o. litteraturen. Isl. språk., ss. det nu talas, är väsentl. detsma s. talades i det öfriga norden ännu in i 12:e årh. — Isl. lit. under medeltiden räknas till fornnord. lit. Efter en lång hvila vaknade det andliga lifvet på nytt i 17:e o. 18:e årh. Island har sedan att uppvisa en hel rad af skalder o. vetenskapsmän. Skalder: Hallgrim Pétursson (d. 1674), Eggert Olafsson (d. 1768), Sveinbjörn Egilsson (d. 1852), Jón Thorkelsson, Benedikt Gröndal; häfdateckn.: Thormod Torfason (d. 1719), Arne Magnusson (d. 1730), Finnur Jónsson (d. 1789), Jón Sigurdsson; jurister: P. Vidalin (d. 1727), Jón Erichsen (d. 1787), Jón Sigurdsson; språkforsk.: Sveinbjörn Egilsson (d. 52), Konrad Gislason, Vigfusson m. fl.

Ismaēl, Abrahams o. Hagars son, arabernas mytiske stamfader.

Ismāil, ry. st. i Bessarabien vid Kilia. 33,607 inv.

Ismaīlia, st. i Egypt. vid Suezkanalen, 7,000 inv.

Ismaīl pascha, vicekon. af Egypt., Ibrahim paschas 2:e son, f. 1830, reg. sed. 63, 67 kediv, eröfr. Darfur o. Kordofan, 76 olyckl. kr. mot Abessinien, 79 afsatt för olydnad, d. 95.

iso|bārer, gr., linjer på kartan, s. smnbinda orter m. lika barom.-stånd. -dynāmer, linjer på kartan, s. smnbinda orter m. lika magnet, intensitet. -klīner, linjer på kartan, s. förena orter m. lika magnet. inklination.

Isokrātes, gr., vältalare, f. 436 f. K. Athen, d. 338 Kaironeia gm själfmord. 21 tal (bl. a. det »pannegyriska») bevarade.

iso|kromātisk, m. lika färg. -krōnisk, lika långvarig.

I' sola bella o. I. madre, se Borromeiska öarna.

Isolāni, Joh. Ludw., gref., österr. gen., f. 1586, 34 kroaternas öfverbefälh., förrådde Wallenstein, d. 40 Wien.

isolēra, lat., afsöndra; omgifva en kropp med en elektr. oledare, isolātor.

iso|mēriska, gr., kallas de kroppar, s. med samma kem. smnsättn. ha olika egensk. -mor'fa, kallas de kroppar, s. kristallisera i samma form. -termer, linjer på kartan, s. smnbinda orter m. lika medeltemperatur.

Ispahān, arab. Isfahan, Persiens forna hst. vid Sajende-Rud, 70,000 inv.

Israēl, binamn på patriark. Jakob, senare namn på hans ättlingar, israeliter, o. det hebr. tiostamsriket.

Issos, g. geogr., kustst. i Kilikien, sl. 333 f. K.

Istam'bul l. Stambul, turk. namn på Konstantinopel.

Isted, by i Slesvig-Holstein, slag 25/7 1850.

Ister, g. geogr., Donau.

istiden l. glacialperioden, tidrymd under diluvialtiden, under hkn stora delar af fastlandet [ 419 ]betäcktes af mäktiga islager. Flyttblockens period.

Istmos, gr., näs, is. det vid Korint.

Ist'rien, österr. markgrefsk. vid Adriat. h., 4,954 kv.km., 345,050 inv. Bergig halfö. Näringar: fiske, silkesodl. Polit. indeln.: 6 distrikt. St. Pola, f. d. hst.

I'taka, nu Tiaki, gr.-jon. ö, 93 kv.km., 11,404 inv. Hst. Vaty, Hufvudprod. vin.

itakolumīt, min., hufvudstenarten vid Itakolumi i Brasil., liknar sandsten, består af kvartskorn förenade gm talk l. klorit.

Italien, Italia, kon.-rike, den mellersta af de 3 syd.-europ. halföarna, 286,682 kv.km., 33,5 milj. inv. Skiljes i norr gm alperna fr. Mel-Europa. Berg: Alp., Apennin. Toppar: Cimona, Castria, Vettore, Gran Sasso, Volure, Gargano, Vesuvius, Etna. Floder: Po, Ticino, Adda, Oglio, Adige, Brenta, Piave, Tagliamento, Trebbia, Arno, Tiber, Garigliano, Ofanto, Pescara. Sjöar: Lago maggiore, Lago di Como, Iseo, Garda, Bolsena, Fucino. Öar: Elba, Sardinien, Sicilien, Lipariska, Egadiska ö., Pantellaria, Ustica, Ischia, Capri, Giglio. Vikar: Genua, Neapel, Salerno, Policastro, Squillace, Taranto, Manfredonia, Venezia, Cagliari, Oristano. Prod.: silke, olja, vin, sydfrukter, svafvel, marmor, glasvaror, korallarb., stråflätn.-varor, konstsaker. Hufvudnär.: landtbruk. Relig.: rom.-katolsk. Polit. indeln.: 16 landskap o. 69 prov. Hst.: Rom. Öfr. städer: Neapel, Milano, Turin, Palermo, Genua, Florens, Venezia, Messina, Bologna, Catania, Livorno, Ferrara, Padua, Verona, Lucca, Alessandria, Brescia, Bari, Modena, Pisa, Ancona, Parma, Bergamo, Vicenza, Reggio, Cagliari, Acireale, Trapani, Piacenza, Taranto, Barletta, Castellamare, Cremona, Salerno, Pavia, Vercelli, Mantua, Como, Bisceglie m. fl. J.: 16,726 km., T. 49,921 km. Telef.: 144 mill. samtal. Armé: 3,401,000 man. Flotta: 298 skepp m. 1,973 kanoner och 97,173 man. Hist.: I. i forntiden medelpktn för det rom. väldet, senare eröfr. af german, folk, s. där grundade flere riken, ex. östgoter och longobarder. Karl d. st. förenade öfre Italien m. frank. riket; det öfriga landet sönderföll i flera smärre stater. Under ty. kejs. Otto I förenades äfven mellersta I. m. Tyskld. Nedre I. inkräktades af arab. och grek. Under Otto II, III o. Henr. II utvidgades o. befästes ty. väldet i I. Und. 10:e o. 11:e årh. upprättades Normand, riket i nedre I.; grekerna fördrefvos. 1130 förenades samtl. normand. stater i nedre I. und. Roger I, s. kallade sig kon. af Sicilien. 1190 föll normand. riket gm giftermål till Tyskld. l 12:e årh. bildades kyrkostaten af påfvarne. Senare uppstodo på halfön 4 större stater: Neapel, Milano, Florens, Venezia. Inre strider. 1736 blef infanten Karl af Spanien kon. af Neapel o. Sicil. Österr. väldet utbreddes i öfre I., hertigd. Toscana, Parma, Modena, Piacenza uppstodo. I slutet af 18:e årh. förvandlades de ital. staterna till republ.: cisalpinska, romerska, liguriska, parthenopeiska republ. 1802 blef cisalpin. republ. und. Napol. ss. konsul ital. republ., 05 blef denna republ. und. Napol. ss. kejsare kon.-rike. 05 förenades Venezia, Istrien o. Dalmatien m. ital. kon.-riket; senare tillkommo Guastalla, Ligurien, Parma, Piacenza. 06 upprättades kon.-riket Neapel und. fr. öfverhöghet, gm freden i Wien kom s. Tyrolen till ital. kon.-riket, und. det Istrien o. Dalmat, smnslogos m. kon.-riket Illyrien. 14 föll det fr. väldet uti I. Österr. grep Lombardiet, Venezia och Genua tillföllo kon-riket Sardidinien. Kyrkostaten återställdes. 49 Viktor Emanuel II kon. af [ 420 ]Sardinien. 59 strid mel. Österr. o. Sardinien, s. understöddes af Frankr. 10/11 freden i Zürich, hvarigm Österr. förlorade Lombardiet. 18/3 60 annekterade Sardinien Parma o. Modena, 22/3 tillkom äfven Toscana. 60 stred Garibaldi mot kon.-riket Neapel. 61 eröfr. Vikt. Emanuel Neapel. 66 I. med Preuss. mot Österr. 67 besattes Rom af fransm. 20/9 70 intågade Vikt. Em. i Rom, s. då blef I:s hst. Vikt. Em. d. 9/1 78; honom följde hans son Umberto, s. mördades 1900, efter honom Vikt. Em. III. 87 konflikt med Abessinien, bilagd 89.

italienska kronorden, stift, af Viktor Emanuel II 1868. 5 kl.

Italienska republiken, se Cisalpinska republiken.

Italienska språket o. litteraturen. Spr. utvecklade sig ur de lat. munarter, s. det vanl. folket talade o. framträder först i 12:e årh. i lit. — Ital. lit. 4 perioder. 1) I denna, s. räckte till slutet af 12:e årh., framstår Dante Alighieri, s. skapade det poet. spr. (Divina commedia). Dit höra äfven Boccaccio (Decamerone), prosastilens fader, och Petrarca. 2) Und. 15:e o. 16:e årh., blomstr.-tiden (Cinquecento), omhändertogo talr. akademiker lyrikens vård, i epos glänsa Ariosto, Tasso; i dramat utveckla sig Commedia erudita (konstlustspelet) o. C. del arte (folklustspelet) o. s. v. 3) Und. 17:e o. 18:e årh. förföll lit. und. franskt inflytande. I dramat framstodo komediförf. Goldono o. Gozzi, tragediförf. V. Alfieri, i nov. Ugo Foscolo, i lyriken Giamb. Marini m. fl. 4) 19:e årh. utmärkte sig för en sträfvan efter nationell enhet. Lyrik: Manzoni, Leopardi, Giusti, Ferrari, Rossi, d'Annunzio etc. Dram.: Pellico, Niccolini; nov.: De Amicis, Giacosa, Mantovani.

itālisk, till skillnad från italiensk, allt, s. rör Italiens forntid.

i'tem, lat., vidare, därjämte.

iter|ation, lat., upprepande, återfall (i brott).-ativum, verb, uttryckande att ngt ofta upprepas. — -era, upprepa.

itinerārium, hos romarne handbok för resa fr. en ort till en annan m. förteckning på stationerna.

Itōme, g. geogr., befästning i Messenien.

Ito, Hirobumi, furste, jap. statsm., f. 1841, 78 inr.-min., 01 min.-pres., 05 gen.-resid. i Korea. Mörd. 09.

Iturbīde, Aug. de, mexic. kejs., f. 1784 Valladolid (Mex.), 21 span. öfverbefälh. m. revolut., 22 kejs., 23 störtad, 24 skjuten i Padilla.

Ivān (Johan), ry. furstar. 1) I. I, storfurste af Moskva 1328/40. — 2) I. II, storf. af Moskva 1353/59. Båda und. mongol. öfvervälde. — 3) I. III (I) d. st., Vasiljevitsch, tsar, f. 1440, reg. 62, förenade de ry. furstend., befriade landet 80 fr. mongolerna, d. 03. — 4) I. IV (II) Vasiljevitsch, f. 1530, tsar 33, eröfr. 52 Kasan, 54 Astrakan, grym, d. 84. 5) I. V (III), Peter d. stores halfbror, f. 1666, tsar 82, svagsint, d. 96. — 6) I. VI (IV), son af hert. Anton Ulr. af Braunschweig o. storfurstinnan Anna, f. 1740, redan 41 undanträngd o. fängslad, strypt 64 i fängelset.

Ivāngorod, fästn. i Ingermanland, flere gngr eröfr. af svenskarne, afträdd till dem 1617.

Ivar Blå, pseud. för V. A. Bergstrand.

Ivar Vidfamne, fornnord. kon., utbredde fr. Skåne sin makt öfver Sverige, Östersjöland, o. de dan. öarna. Omkom på ett tåg mot Ryssld.

I'viza, den största af de pityusiska öarna, 597 kv.km., 23,556 inv.

Ivrēa, it. st. vid Dora Baltea. 11,528 inv.

Ixīon, gr. myt., kon. i Tessalien, för sin kärlek till Hera nedstörtad i underjorden o. fäst vid ett eldhjul.