Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/78

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
147 [BAT–BAU]148
Bathybius—Baumanns-grottan

Senegambien, vid Gambias mynn. 8,807 inv., 2) st. i Nya Sydwales 9,227 inv. Guldgrufvor.

bathȳbius, seg slemmassa på hafsbottnen, troddes bestå af org. väsen.

Bathyll'us, se Batyllos.

batist', fr., finaste linneväfn., fabr. i n. Frankr. o. Belg. Bomulls-b., se kambrik.

batomēter, gr., sjö., instrum. f. mätn. af större hafsdjup.

batong', fr., käpp, kommandostaf, taktpinne.

batrak'ier, se groddjur.

batrakomyomakīa, »grodornas o. råttornas krig», kom. epos fr. 5:e årh. f. K., parodi på Iliaden.

Batsēba, hustru t. Uria o., eft. hans undanrödj., t. kon. David, Salomos mor.

battemang', fr., fäktk., slag mot motståndarens vapen f. att föra det ur linjen; dansk., fötternas hastiga korsande und. luftspr.

Battenberg, st. i preuss. reger.-områd. Wiesbaden, v. Eder. 1,000 inv. Slott.

Battenberg, se Alexander 8.

batterī, fr., 1) kr., fältartilleriets takt. enhet; förskansningar t. skydd f. pjäser o. ammunition, ss. demontermörsare-b.; 2) sjö., de vid sidorna af ett krigsfartygs däck l. mellandäck uppställda kanon.; 3) fys., ett antal laddflaskor (elektriskt b.) l. galvan. staplar (galvan. b.), förenade m. haa.

Batteux (-tȫ), Charl., fr. estet., f. 1713, d. 80 Paris. Skr.: Cours de belles-lettres (65) m. m. Uppställde naturhärmn. ss. konstprincip.

Batthyanyi (batt'janji), 1) Karl, furste, f. 1697, fältmarsk. und. prins Eugen, segr. 45 v. Pfaffenhofen, d. 72. — 2) Ludw., gref., f. 1809 Pressb., minist.-pres. 48, skjuten 49, högtidl. bisatt 72.

Battōni, Pomp. Girol., it. mål., f. 1708 Lucca, d. 87 Rom. Botfärd. Magdalena i Dresd.

battūta, se a battuta.

Batūm, st. i ry. Armenien. 28,512 inv. Frihamn v. Svarta haf.

Ba'tyllos, Bathyllus, från Alexandria, en af Mæcenas frigif. slaf, grund, af rom. pantomimik, ss. själfst. konst.

Baucis, se Baukis.

Bauck, Vilh., sv. musikskriftst., komp., f. 1808 Gbg, d. 77 Sthm, prof. v. Mus. akad. Skr.: Handb. i musik. hist. (62, ny uppl. 67), m. m.

Baudiss'in, 1) Wolf v., gref., f. 1789 Rantzau, d. 78 Dresd., öfvers. en mängd eng., fr. o. it. dramer. — Hans bror 2) Otto Friedr. Magn. v., gref., f. 1792 Rantzau, d. 65 Teplitz ss. slesv.-holst. gen.

Baudry (bådrī), P. Jacq. Aimé, fr. mål., f. 1828 La Roche sur Yon, d. 86 Paris.

Bauer, 1) Andr. Friedr., f. 1783 Stuttgart, d. 60, jämte König konstr. o. förbättr. snällpress. — 2) Bruno, ty. filos. o. krit., f. 1809, d. 82. Skr.: Kritik der Evangelien (50/52) m. m. — 3) Wilh., ty. ingenjör, f. 1822 Dillingen, d. 75 Münch., konstr. undervattensbåt, dykarappar. m. m. — 4) Karoline, ty. skådesp., f. 1807 Heidlbg, d. 77, g. m. prins Leop. af Kobg 29 o. m. gref. Broël Plater 44. »Lustspelets drottn.» Skr.: Aus d. Bühnenleb. (71), m. m. — 5) Klara, ty. rom.-förf. (pseud. Karl Detlef), f. 1836 Swinemünde, d. 76 Breslau. Fl. af hennes skr. öfvers. på sv.

Bauernfeld, Edw. v., österr. dram., f. 1802 Wien, d. där 90. Fl. af hans lustsp. gifna i Sverige, har äfv. förf. dikter m. m.

bauernfänger, ty., »bondfångare», en som lurar enfaldigt folk.

Bauhin (båäng'), Kaspar, schweiz. bot., f. 1560 Basel, d. 24 där ss. prof.; hans bot. verk d. bästa före Linné.

Bāukis, Baucis, gr., se Filemon.

Baumann, se Jerichau-B.

Baumanns-grottan, märkl. droppstensgrotta i Harz, v. Bode.