Öfversigt af de förnämsta åtgärder inom förvaltningens alla grenar/Styrelseåtgärder 1836
| ← Styrelseåtgärder 1835 |
|
Styrelseåtgärder 1837 → |
III.
ÖFVERSIGT AF DE FÖRNÄMSTA
ÅTGÄRDER INOM FÖRVALTNINGENS ALLA
GRENAR UNDER LOPPET AF ÅR 1836.
För att på det kraftigaste sätt hämma den förhatliga Slafhandeln, blef en traktat med Frankrike afslutad, hvarigenom ömsesidig rättighet till visitation å den ena och andra nationens handelsfartyg i vissa farvatten medgafs.
Genom utvexlad Ministeriel förklaring, blef med Stor-Hertigdömet Holstein-Oldenburg öfverenskommelse afslutad om fullkomlig reciprocitet för begge ländernas handelsfartyg, så att Svenska fartyg i Oldenburgska hamnar, äfvensom Oldenburgska fartyg i Svenska hamnar, skola, i afseende på tull och öfriga umgälder, behandlas lika med inhemska, och jemväl tillgodonjuta samma förmåner vid införsel eller utförsel af varor; dock under iakttagande af hvad stadgadt är angående främmande fartyg, som införa andra än sitt eget lands produkter.
I anseende dertill, att vid sista Riksdag anmärkningar inom Preste-Ståndet blifvit framställda emot den på Läroverks-Kommittéens förslag år 1831 vidtagna författning till Prestbildningens förbättrande, samt, på Preste-Ståndets hos Kongl. Maj:t gjorda anhållan om Stifts-styrelsernas hörande i denna fråga, blef, genom Cirkulär till samtliga Stifts-Konsistorierna, dem anbefaldt, att med yttranden till Kongl. Maj:t inkomma: 1:o hvad verkningar berörde författning haft, ej mindre på tillgången af Prester inom hvarje Stift, än på deras kunskaper och skicklighet; 2:o om några förändringar i samma författning anses behöfliga och syftesenliga; 3:o om några undantag från de allmänna stadgarna om genomgående af föreskrifven lärokurs inför Theologisk Fakultet, böra äga rum; 4:o om några förändringar böra vidtagas i afseende på Pastoral-examen. Och förklarade Kongl. Maj:t 1831 års föreskrifter om Prestbildningen emellertid komma att fortfarande lända till efterrättelse.
Professor Hedenborgs, under dess resor i Orienten och Afrika, gjorda sällsynta och rika samlingar blefvo på Kongl. Maj:ts befallning, för Rikets Zoologiska Museum inköpta.
Då numera Central-Hospitalet i Upsala blifvit så utvidgadt, att Hospitalshjon från angränsande Län kände der inrymmas, och följaktligen en mera jemn och oafbruten tillsyn än förut ansågs vid denna inrättning erforderlig, förordnade Kongl. Maj:t en Direktion under Landshöfdingens Ordförandeskap, att hafva den närmare tillsynen öfver berörde Hospital och dess förvaltning, hvarjemte en särskilt Instruktion för samma Direktion utfärdades.
Sedan ett förslag till ny Sjölag, utarbetadt af de dertill förordnade Kommitterade, blifvit till Kongl. Maj:t öfverlemnadt, anbefalldes samtlige Hof-Rätterna, Sjöförsäkrings-Öfver-Rätten och Kommerse-Kollegium, sistnämda Verk efter Magistraternas i Rikets större stapelstäder samt Handels-Societeternas och Skeppsrederiernas hörande, att med utlåtande öfver detta lagförslag till Kongl. Maj:t inkomma. Och som det ansågs vara af vigt, att före den slutliga pröfningen af en lag, hvaruti ett så betydligt antal medborgares rättsförhållanden bestämmas, densamma först lemnades till allmänhetens kännedom, på det de anmärkningar, som tilläfventyrs kunde af sakkunnige personer framställas, jemväl måtte komma under öfvervägande, förordnade Kongl. Maj:t, att ifrågavarande lagförslag skulle, genom Kommitterades försorg, till trycket befordras och i Bokhandeln hållas allmänheten tillhanda, hvarefter Justitie-Kansleren skulle, genom annons i Stats-Tidningen, tillkännagifva, att hvar och en ägde vid förslaget göra anmärkningar och desamma, inom 1837 års slut, till Justitie-Kanslern insända.
Genom en Kongl. Kungörelse förordnades, att Post-Rätter samt blandade Post- och Rådhus-Rätter, äfvensom Kansli-rättens domsrätt i hvad postväsendet angår, skola upphöra, och hädanefter alla mål, rörande postväsendet, af allmänna domstolar behandlas.
Som, enligt inhemtade upplysningar, 1827 års Skiftesstadga funnits för Stora Kopparbergs Län, äfvensom för Gefleborgs Län, icke vara till alla delar tillämplig, förordnade Kongl. Maj:t, i afseende på dessa begge Län, att de derstädes redan verkställde Sockne- eller Byalags-skiften icke må, genom nytt laga skifte, rubbas, utan att delägarne derom enhälligt öfverenskomma; och hvad särskilt Öster- och Vester-Dalarne beträffar, att berörde Skiftesstadga icke skall der gälla, hvarken för redan verkställde eller hädanefter skeende storskiften.
I anseende till den inträffande svåra konjunkturen for Svenska Aluntillverkningen, beviljade Kongl. Maj:t, från och med det förflutna året 1835 och tills vidare, en sådan lindring i den Alunverken åliggande tiondeskatt, att blott en half eller en procent af tillverkningens belopp skall, såsom beskattning, till Kronan utgöras, då medelpriset å Alun icke uppgår till en bestämd summa, men att, så snart det stiger deröfver, full afrad af hvar trettionde tunna skall, likasom förut, erläggas.
Till följe af de upplysningar, som erhållits genom den år 1833 anbefallda och numera fulländade Bergs-Kommissions-förrättningen, beviljade Kongl. Maj:t fri och oinskränkt Tackjerns-tillverkningsrätt för Hytte och Masugns-ägare inom de Bergslager, der hittills inskränkning i tackjernsblåsningen varit, genom äldre författningar, föreskrifven.
Sedan hästafveln i Skåne tagit en så förmånlig riktning, att det betydliga antal sqvadronshingstar, som der underhållas, och hvilkas remontering tillförene skedde från Flyinge, numera kunna till det mesta remonteras från de många i denna provins med betydlig kostnad anlagda enskilta Stuterier; och då således det gagn, som genom Kronans Stuterier kan åstadkommas, hufvudsakligen består i den mängd landtbeskällare af god och ren ras, som under betäckningstiden derifrån utsändas; så förordnade Kongl. Maj:t, att Flyinge Stuteri skulle förändras till en hingstdepôt med omkring 40 beskällare, till hvilkas remontering hvarje höst 10 unghingstar skulle från Ottenby Stuteri aflemnas eller annorstädes uppköpas, hvaremot de vid Flyinge nu befintliga ston skulle förflyttas till Ottenby. Och blef en af Stuteri-Öfver-Styrelsen upprättad plan till denna förändrade organisation af Kongl. Maj:t fastställd.
Genom aflåtna skrifvelser till Krigs-Kollegium, Förvaltningen af Sjö-Ärendena, Kammar-Kollegium, Stats-Kontoret, Bergs-Kollegium, Kommerse-Kollegium och Kammar-Rätten, förordnade Kongl. Maj:t hvad som är att iakttaga vid behandling af sådana ärender, som af tvenne eller flera Kollegier skola gemensamt handläggas och afgöras.
I sammanhang med öfriga åtgärder till införande af en förbättrad Skogs- och Jagtvård i Riket, fastställdes en ny reglering af Skogs- och Jägeri-Staten, till följe hvaraf densamma skall utgöras af dels förvaltande och befallande, dels bevakande och verkställande personal, den förra med fullständig både theoretisk och praktisk kännedom i Skogs- och Jagtväsendet, den senare med egentligen praktisk öfning. Tillika blef en Interims-aflöningsstat för ifrågavarande personal af Kongl. Maj:t fastställd.
Sölvitsborgs stad, som hittills lydt under Rådhus-Rätten i Carlshamn, fick en egen Styrelse, bestående af en Borgmästare och tvenne Bisittare, hvilken skall äga upptaga och afgöra alla mål, som efter lag tillhöra Magistrats eller Rådhus-Rätts handläggning.
Philipstad, hvarest hittills varit Justitiariat och Stads-Rätt, erhöll i stället Magistrat och Rådhus-Rätt, i följe hvaraf Justitiarien derstädes hädanefter kommer att kallas Borgmästare och Stads-Rättens Ledamöter Rådmän.
Sedan den af Kongl. Maj:t anbefallda utvidgningen och förbättringen af Carl Gustafs Stads Gevärs-faktori tagit sin början, blef den år 1824 tillförordnade Direktionen öfver detta Gevärs-faktori upplöst, och öfverstyrelsen deraf uppdrogs åt Krigs-Kollegii Artilleri-afdelning.
Då vid Svenska Artilleriet, likasom vid de flesta utländska, hittills varit brukligt att till fältpjeser begagna ylletygs och till fästningspjeser papperskarduser, men Kongl. Maj:t ansåg dessa senare, ehuru mindre dyra, likväl böra afskaffas, såsom farligare för servisen i anseende till vådan af skottens antändning under införandet, genom dold eld i kanonen, så förordnades, att hädanefter endast ylletygskarduser, sydda med starkt ullgarn, eller kamelgarn, aldrig med linne- eller bomullstrå, skola användas så väl under exercis, som vid saluteringar från fästningarna. Af samma anledning förordnade Kongl. Maj:t, att jemväl vid Flottan skola hädanefter, både under salut och exercis, endast yllekarduser användas.
En Artilleri-Officer beordrades att afresa till Frankrike, för att öfvervara de i Augusti månad detta år der anställda försök till utrönande af den olika uthålligheten hos kanoner af enahanda konstruktion, tillverkade af Svenskt, af Fransyskt och af Engelskt jern, samt inhämta åskådlig kännedom af alla de vetenskapliga resultater, som dervid kunna framställa sig.
En ny ändamålsenligare Soldat-instruktion blef, på Kongl. Maj:ts befallning, utarbetad och till trycket befordrad, för att inom armén utdelas.
Ett nytt genom H. K. H. Kronprinsens försorg omarbetadt Salut-reglemente blef af Kongl. Maj:t faststäldt, innehållande så väl föreskrifter om de flaggor och befälstecken, samt de saluter, som vid särskilta tillfällen böra på Rikets örlogsfartyg användas, som ock angående saluter från Rikets fästningar. (Ett lika beskaffadt Salut-reglemente blef på samma gång för Norrige utfärdadt.)
Som en förändring i de hittills gällande författningar rörande Militie-boställen funnits af behofvet påkallad, blef en efter närvarande tid och omständigheter lämpad ny Militie-Boställs-Ordning af Kongl. Maj:t utfärdad.
Sedan genom de år 1834 anställda försök till jemförande af den gamla Svenska eller Edelcrantzka och den nyare Engelska telegrafien blifvit utrönt, att den förstnämda kommer att säkrast uppfylla det nävarande behofvet af denna inrättning, i följe hvaraf Chefen för Topografiska Korpsen uppgjort plan till ett fullständigt telegrafsystem för Sverige, blefvo, på Kongl. Maj:ts befallning, till en början tvenne telegraf-linier anlagda, nämligen en från Stockholm till Dalarö och Sandhamn, och en annan från Stockholm till Waxholm, såsom varande båda icke allenast af största vigt för Rikets säkerhet, utan äfven för handeln och sjöfarten af väsendtlig nytta. Derjemte beslöts, att en tredje telegraf-linie, från Stockholm öfver Furusund och Arholma till Grisslehamn och Gefle, skulle, så fort omständigheterna medgåfvo, till verkställighet befordras.
Då inom Riket föga kunde påräknas den skicklighet i kartgravering, som erfordrades för det nya Kartverk, hvilket Topografiska Korpsen blifvit anbefalld att utgifva, anslogs nödiga medel för att från utrikes ort anskaffa en skicklig Kartgravör, som skulle anställas vid Topografiska Korpsen, med förbindelse tillika att undervisa och inöfva elever.
Ett på Kongl. Maj:ts befallning utarbetadt förslag till nytt Reglemente för Styrelsen och Ekonomien vid Flottan, lämpadt för dess alla stationer, och i afseende på en förenklad och redig räkenskaps-method samt nödig kontroll och säkerhet uppfyllande det dermed åsyftade ändamål, blef af Kongl. Maj:t fastställdt att från och med år 1837 tjena till efterrättelse.
Som den å Götha Kanal, äfvensom på sjöarne Wenern och Wettern, samt på Götha elf, anställde Lotspersonal, hvilken tillsättes och underhålles af de särskilta Direktioner, som hafva styrelsen öfver dessa farleder, hittills icke varit underkastad enahanda ansvar och tillsyn som Lotsarne på Rikets yttre kust, men det ansågs nödvändigt att åt de här trafikerande bereda samma biträde och säkerhet som på yttre kusten är att påräkna, så förordnade Kongl. Maj:t en särskilt Distrikts-Chef att hafva tillsynen öfver Lots- och Båk-väsendet å berörde farvatten, och blef, i öfverensstämmelse härmed, en Instruktion för honom utfärdad. Tillika uppdrogs åt denne Distrikts-Chef att verkställa en fullständig hydrografisk mätning och pliktning öfver sjön Wenern, såsom för den tilltagande seglationen derstädes nyttig och angelägen.
Till Fyr- och Båk-inrättningens förbättrande i Riket, blefvo flera vigtiga åtgärder vidtagna, och medel anslogos till uppförande af fyra stycken nya Fyrar på särskilta punkter af kusten, äfvensom till reparation och förändring af åtskilliga andra.
Till utvidgande af den, genom enskilt frikostighet för längre tid tillbaka stiftade, Chalmerska slöjdeskolan i Götheborg, så, att den kunde motsvara en Technologisk läroanstallt i denna del af Riket, beviljades ett betydligt årligt anslag af allmänna medel, och skolans nya organisation blef af Kongl. Maj:t fastställd.
Genom den inhemska näringsflitens uppmuntran hade fortfarande tillvext derutinnan ägt rum. Icke allenast den egentliga fabriksrörelsen hade, förmedelst beviljade låne-understöd, och i följe af vidtagna författningar till särskilta näringars upphjelpande, vunnit en sådan utveckling och förkofran, att värdet af samtliga i Riket åstadkomna manufaktur-tillverknlngar, som år 1828 utgjorde 7,915,089 R:dr, och år 1832 steg till 10,159,396 R:dr, uppgick innevarande år ända till 12,618,889 R:dr; utan äfven de såkallade husslöjderna, i synnerhet den förnämsta deribland, väfveri-näringen; hade så tilltagit, att t. ex. från Elfsborgs Län blefvo detta år förpassade väfnader af alla slag till ett sammanräknadt belopp af 5,178,043 alnar, utom 639,495 dukar, 1,787,726 alnar band o. s. v.
Till uppmuntran för linodlingen och den finare linneväfnaden inom stora Kopparbergs Län, blefvo premier fastställde att årligen utdelas.
Åt ett i hufvudstaden stiftadt Sällskap för silkesodlingens befordrande i Riket och dess möjliga utveckling till en allmännare inhemsk industri, beviljades för vissa år understöd af allmänna medel.
Som till laxfiskets upphjelpande ansågs nödigt, att vid utarrendering af kronans laxfisken i kontrakterna noga bestämdes de tider och sätt för fiskens fångande, som vore minst menliga för ynglets tillvext, men fullständiga upplysningar för sådant ändamål ännu saknades, blef på Kongl. Maj:ts befallning åt Landshövdingarna i alla de Län, der laxfiske idkas, uppdraget, att vid Häradsrätterna höra, ej mindre arrendatorerna af kronans laxfisken, än ägare och innehafvare af enskilta fiskerättigheter, och andra sakkunniga personer, angående den för hvarje särskilt ort lämpligaste tidrymden under hvilken fisket borde vara förbjudit, äfvensom angående beskaffenheten af de fiskredskap och fiskesätt, som borde få begagnas, m. fl. till laxynglets fredande nödiga åtgärder, samt att derefter tillvägabringa föreningar om lämpliga viten för öfverträdelser i dessa fall, men derest sådana föreningar icke kunde åstadkommas eller icke befunnes ändamålsenliga, att då sjelfva, på grund af de upplysningar som kunnat inhämtas, föreskrifva till fiskedelägarnas efterrättelse hvad som syntes lämpligast och nyttigast; börande likväl de beslut, som på en eller annan väg blefve fattade, Kammar-Kollegii pröfning underställas.
En köping blef anlagd vid Lysekihl i Bohus-Län, och ett reglemente för densamma utfärdadt.
Emedan Kommunikationen emellan Mälaren och Saltsjön genom Södersluss ansågs vara af stor vigt, icke blott för Stockholms stad, utan ock för inre handelsrörelsen i allmänhet, förordnades att, i stället för den gamla slussen, hvars brukbarhet ej längre kunde påräknas, en ny slussbyggnad efter förbättrad plan och utvidgade dimensioner skulle derstädes uppföras, hvartill Kongl. Maj:t såsom bidrag af Handels- och Sjöfarts-fonden beviljade ett årligt anslag af 20,000 R:dr i 10 års tid, ifrån och med nästa år till och med år 1846.
Nytt reglemente och taxa för segelfartens begagnande i Upsala å, äfvensom reglemente och taxa för segelfarten i Enköpings å, blefvo af Kongl. Maj:t fastställda.
Då numera, genom åkerbrukets förkofran, den inhemska spanmåls-produktionen äfven i vanliga år motsvarar landets behof och ofta lemnar tillgång till export, förordnade Kongl. Maj:t, på Borgare-Ståndets derom gjorda anhållan, att den sedan längre tid tillbaka de Handlande i Rikets städer ålagda skyldighet, att vara försedde med spanmålsförråd till afsalu, må till sin kraft och verkan tills vidare hvila.
I afseende på tillsättandet af lediga Konsulstjenster, förordnade Kongl. Maj:t, att sedan Handels-Societeterna i Sverige blifvit hörda öfver inkomna ansökningar till så beskaffade tjenster, äfven Norrska Handels-Societeternas yttrande deröfver skall infordras genom Norrska Regeringen, som äger att särskilt förslag i afseende derpå upprätta, hvarefter frågan om sådana tjensters tillsättande skall i sammansatt Svenskt och Norrskt Stats-Råd till afgörande förekomma.
Sedan ett större antal Jordägare i Skåne öfverenskommit att, till frivilligt begagnande af Jordägare inom provinsen, stifta en Hypotheks-förening, för att verka såsom medlare emellan långifvare och låntagare, blef det för ifrågavarande Hypotheks-förening upprättade Reglemente af Kongl. Maj:t faststäldt, med tillägg, att den summa, som föreningen utomlands upplånar, icke för det närvarande får öfverstiga 3 millioner R:dr Hamb. B:ko.