Öfversigt af de förnämsta åtgärder inom förvaltningens alla grenar/Styrelseåtgärder 1835

←  Styrelseåtgärder 1834

Öfversigt af de förnämsta åtgärder inom förvaltningens alla grenar, ifrån år 1809 till och med 1838 av Peter Adam Wallmark Styrelseåtgärder 1835

Styrelseåtgärder 1836  →

II.
ÖFVERSIGT AF DE FÖRNÄMSTA ÅTGÄRDER INOM FÖRVALTNINGENS ALLA GRENAR UNDER LOPPET AF ÅR 1835.

Genom en med Stor-Britannien afslutad additionnel artikel till 1824 års Traktat om Slafhandelns afskaffande, blef överenskommit, att hvart och ett fartyg, som i kraft af nämde Traktat, anhålles och, såsom till slafhandel begagnadt eller utrustadt, kondemneras, skall genast efter sakfällandet sönderbrytas, och derefter de skilda delarne hvar för sig särskilt försäljas.

Efter inhämtade upplysningar om förhållandet med Svenska fartygs behandling i Hamburg och Bremen, samt beskaffenheten af dessa städers handelsgemenskap med Sverige, förklarade Kongl. Maj:t, att fartyg, tillhörande städerna Hamburgs och Bremens invånare, skola hädanefter, vid införsel och utförsel af varor, i afseende på tull och öfriga umgälder tillgodonjuta i Svenska hamnar samma förmåner och behandling som inhemska fartyg.

Då ett förslag blifvit framställdt att, gemensamt med England och flera andra Stater, vid Grekiska Konungarikets hufvudstad Athen anlägga en begrafningsplats för der aflidne Protestantiska trosbekännare, beviljade Kongl. Maj:t ett lämpligt bidrag från Sveriges sida till detta ändamål.

Sedan flere både andeliga och verdsliga män i hufvudstaden sammanträdt, till stiftande af ett Svenskt Missions-Sällskap för Protestantiska lärans utbredande bland hedningarna, blef det i sådant afseende upprättade förslag till stadgar för berörde sällskap, af Kongl. Maj:t gilladt och stadfästadt.

Som Fångvårds-Styrelsen, i dess, till följe af Kongl. Maj:ts befallning, afgifna första årsberättelse, rörande framgången och verkan af Religionsundervisningen för fångar å fästningarna och korrektions-inrättningarna, omförmält, att deribland funnos åtskilliga, som voro mycket okunniga i de enklaste Christendoms-stycken, blef, genom ett Kongl. Cirkulärbref till samtlige Consistorier och Landshöfdingar så väl som till Fångvårds-Styrelsen, förordnadt: 1:o att då någon fånge ej kan läsa innantill, eller befinnes eljest vanvårdad i Religionsundervisningen, skall sådant anmälas hos Fångvårds-Styrelsen, som derom underrättar Consistorium i det Stift, der undervisningen bordt vara bibringad, och hvilket, till beifran af den försummelse som ägt rum, samt till rättelse för framtiden, vidtager de åtgärder som finnas lämpliga; 2:o, att alla Fångpredikanter skola, vid hvarje års slut, ej allenast till Fångvårds-Styrelsen, utan äfven till vederbörande Consistorium, ingifva berättelser för det förflutna året angående fångarnes moraliska tillstånd i allmänhet, deras kunskap att läsa innantill, deras religions-kännedom, deras bivistande af allmänna gudstjensten, och hvad för öfrigt kan vara, i hänseende till deras moraliska forbättring, att andraga.

Genom ett annat Kongl. Cirkulärbref förordnades, att samtliga Konsistorierna hädanefter skola till Kongl. Maj:t ingifva, angående religionsvården samt allmänna undervisningen vid Folkskolor och Elementar-Läroverk, äfvensom vid Universiteterna, årliga berättelser, hvilka, såsom det redan sker för andra grenar af statsförvaltningen, borde i sammandrag för hela Riket genom trycket meddelas till allmänhetens kännedom; och, på det dessa berättelser måtte blifva i möjligaste måtto fullständiga och upplysande, anbefalldes Konsistorierna att inkomma med förslag, så väl till de ämnen hvilka borde upptagas, som till formulär för de uppgifter, hvilka lämpligen kunna i tabeller framställas.

På samma gång förordnades, att dylika årsberättelser hädanefter skola till Kongl. Maj:t ingifvas af samtlige Konungens Befallningshafvande angående allmänna fattigvårdens tillstånd och förvaltning; af Serafimer-Ordens Gillet angående Barnhusens och Hospitalernes tillstånd och förbättring; äfvensom af Sundhets-Kollegium och Serafimer Ordens-Gillet hvar för sig, angående helsotillståndet och den allmänna sjukvården i Riket; hvilka berättelser likaledes borde i sammandrag för hela Riket genom trycket meddelas till allmänhetens kännedom; och anbefalldes förbemälte Myndigheter att i afseende härpå inkomma med förslag till formulär, m. m.

Sedan Lappmarks Ecclesiastik-fondens indragning till Statsverket blifvit beslutad, och i följe deraf fondens kapital-tillgångar blifvit till Riksgälds-Kontoret aflemnade, förordnade Kongl. Maj:t, att Direktionen öfver Lappmarks Ecclesiastikverket skulle vid innevarande års slut upplösas.

Som fråga blifvit väckt om angelägenheten af förändringar och tillägg i den år 1817 utfärdade förordning angående Sockenstämmor och Kyrkoråd, anbefalldes samtlige Landshöfdingar och Konsistorier att, efter församlingarnas hörande, med yttranden i ämnet till Kongl. Maj:t inkomma, för att tjena till upplysning vid utarbetandet af förslag till en fullständig författning angående Sockenstämmor och Kyrkoråd, så väl i städerna som på landet.

Kongl. Maj:t som önskade öka de medel Svenska Akademien hittills ägt, för att bidraga till uppväxande snillens bildning, eller belöna de redan utbildade, anslag af Dess enskilta medel ett pris, svarande emot Akademiens fördubblade, att af henne årligen tillerkännas någon utmärkt förtjenst, eller någon lofvande förhoppning inom Svenska vitterheten; hvarjemte Kongl Maj:t särskilt för det näst ingående året utsatte pris, nära fyradubbelt emot Akademiens vanliga, för att framkalla ett värdigt fosterländskt offer åt tvenne bland Sveriges störste Konungar, Gustaf II Adolf och Carl X Gustaf.

Åtskillige vettenskapsidkare blefvo hugnade med understöd till utgifvande af nyttiga böcker.

En ny aflöningsstat och reglering af tjenstemanna-personalen inom Sundhets-Kollegium, blefvo af Kongl. Maj:t fastställda.

Till ytterligare förbättrande af allmänna helsovården, blefvo, i åtskilliga landsorter, nya Extra Provincial-läkare tillsatte, samt Provincial-läkare-distrikter reglerade.

Ett nytt Lasarett och Kurhus inrättades i Warberg.

Inrättningen af Wadstena Central-Hospital, hade redan flera år varit i verksamhet. Men bristen på ett annat Hospital, egentligen egnadt åt vården af vansinniga bland de mera bildande samhälls-klasserna, hade snart blifvit af erfarenheten uppdagad. Särskilt lägenhet att i detta syfte använda, hade derföre blifvit inköpt, utvidgad, inredd, samt med lämpliga planteringar försedd. Den blef nu färdig, att nästinstundande år kunna för allmänheten öppnas emot högre eller lägre års-afgift, men med lika vård och kost för alla. Denna nya inrättning rymmer omkring 100 platser för sjuka.

Äfven blef detta år det sista Central-Hospitalet eller det i Upsala färdigbyggt, för att likaledes under nästföljande års lopp, kunna öppnas för sin bestämmelse. Samfäldt med det gamla, iståndsatta Hospitalet, rymmer det omkring 150 sängar.

Hela Central-Hospitals-systemet jemte den särskilta inrättningen i Wadstena (se ofvan), erbjuder rum, värma, vård, kläder och föda åt mer än 800 sinnessvaga. Då dertill lägges de Special-Hospitaler, som på några ställen, helst i norra delen af riket, för afståndens skull bordt bibehållas, omfattar systemet omkring 1,100 sjuka, att på en gång kunna hysas, hvartill kommer ett icke obetydligt antal personer för kurativ och ekonomisk vård, för bevakning och betjening.

Förenämda, nu i det närmaste fulländade organisation har på Kongl. Maj:ts Befallning ägt rum, utan särskilta anslag, medelst successiva besparingar på de allmänna Hospitals-medel, som mångårigt stått under Serafimer-Ordens-Gillets förvaltning.

En ny Medicinal-taxa blef, med upphäfvande af de år 1834 stadgade Taxeförändringar, på Kongl. Maj:ts befallning utfärdad, att gälla från Oktober innevarande år.

Med anledning af Rikets Ständers tillkännagifna önskan, förordnade Kongl. Maj:t en Kommitté af tre lagkunnige män, åt hvilken uppdrogs att författa en lätt öfverskådlig framställning af de nya Civil- och Criminal-Lagförslagens plan samt allmänna grundsatser, med jemförelse mellan den gamla Lagens och de nya Lagförslagens skiljaktiga stadganden i de väsendtligaste delar, för att vid pröfningen af berörde Lagförslag tjena Rikets Ständer till ledning. Tillika anbefalldes samma Kommité att uppgöra förslag till Förmyndare-kamrars inrättande, så i städerna som på landet, samt att utarbeta förslag till en ny Fredlysnings-stadga för Kanaler och Slussverk.

Till den inre handelns och rörelsens befordran, blef en Lag för Inrikes vexlar af Kongl. Maj:t utfärdad.

Genom ett Kongl. Cirkulärbref förordnades, att det urgamla bruket af offentlig rättegång vid alla Underrätter skall vidmakthållas.

Sedan Bergs-Collegium till Kongl. Maj:t inkommit med en fullständig berättelse om förhållandet med Svenska Bergshandteringen i alla dess delar, förordnades, att denna berättelse skulle på Statens bekostnad af trycket utgifvas, för att lemna enskilta meningar tillfälle att yttra sig i de dit hörande ämnen.

Som en fri Tackjernshandel inom Riket ansågs vara bland de första villkoren för Svenska Jernhandteringens framskridande till en högre utveckling, blef en Kongl. Kungörelse utfärdad, hvarigenom stadgades, att handel med och förbrukning af Tackjern inom Riket hädanefter skall vara fullkomligt fri och oberoende, utan hinder af några genom äldre Författningar eller Bruksprivilegier och Resolutioner deri gjorda inskränkningar; hvarjemte Kongl. Maj:t förklarade, att hädanefter hvar och en må äga rättighet till upplags hållande af Tackjern, äfven utom våg, undantagandes i de Stapelstäder der Tackjernsvågar redan äro inrättade.

Till uppmuntran for jernhandteringen i Wester- och Norrbottens Län, bestämdes genom en Kongl. kungörelse, i följe af Rikets Ständers begäran, tjugo, trettio, ända till femtio frihets-år, efter omständigheterna, för de stångjerns- och ämnes-smiden, som inom berörde Län, efter år 1818, blifvit privilegierade, eller intill år 1860 privilegieras.

Den år 1833 åt alla innehafvare af stångjerns- och ämneshamrar i riket meddelade tillåtelse att, utan hinder af gällande smidesförfattningar, till innevarande års slut begagna hvilka nya smidesmethoder de ville, blef på Kongl. Maj:ts befallning förklarad att gälla tills vidare, eller intilldess, genom en utkommande allmän ny smidesförordning, blefve annorlunda stadgadt.

Äfven detta år fortfor jerntillverkningen att förkofras, så att, på särskilta bruksidkares ansökningar, ännu ytterligare beviljades nya smiden, till ett belopp af 9,150 Skeppund.

Ett Landtbruks-Institut inrättades vid Degeberg i Westergöthland, till danande af skickliga landthushållare; en plan för detta Institut blef af Kongl. Maj:t fastställd, och ett årligt anslag dertill beviljadt.

Genom ett Kongl. Cirkulärbref till samtliga Hof-Rätter, Kollegier och öfriga Styrelse-verk, samt Konungens Befallningshafvande, stadgades, till befordran af drift och verksamhet i ärendernas gång, att Stats-Sekreterarne, hvar för sig, skola hafva tillsyn öfver verkställigheten af Kongl. Maj:ts befallningar och öfver vederbörande Embetsverks åtgärder i de ämnen, som tillhöra de särskilta Statsexpeditionernas befattning; hvarjemte Landshöfdingarne ålades att, hvarje månad, hos vederbörande Stats-Sekreterare anmäla den verkställighet som skett af de under loppet af föregående månad meddelade Kongl. befallningar och beslut, eller ock hvad hinder deremot mött.

Genom ett annat Cirkulärbref förklarade Kongl. Maj:t, med upphäfvande af hvad hittills varit stadgadt i afseende på den vissa, högre embeten tillkommande rang, att de personer som hädanefter utnämnas till Presidenter i Rikets Hof-Rätter och Kollegier, till Chef för Förvaltningen af Sjö-Ärendena, äfvensom till Öfverståthållare, skola äga rang och värdighet lika med Generaler; vidare, att Hof-Kansleren, såsom varande ständig ledamot af Stats-Rådet, skall äga värdighet lika med Stats-Råder, och Stats-Sekreterarne lika med General-Löjtnanter, samt att Stats-Råderne alltid bland sina vederlikar skola äga främsta rummet.

Sedan det hittills varande aflöningssättet med sportler inom Konungens Kansli, blifvit från innevarande års början afskaffadt, och deremot förhöjda löneanslag beviljade, blefvo för samtliga Stats-Expeditionerna, äfvensom för Justitie-Revisions-Expeditionen, samt öfriga Kansliets afdelningar, nya aflöningsstater, med reglering af embets- och tjenstemanna personalen, af Kongl. Maj:t fastställda.

Äfvenledes blef för Kammar-Kollegium ny aflöningsstat, i sammanhang med tjenstemanna-personalens reglering, af Kongl. Maj:t fastställd.

För en i Örebro inrättad frivillig Brandkorps blef reglemente af Kongl Maj:t utfärdadt.

Förnyade underhållsstater för Korrektions-inrättningarna i hufvudstaden, samt aflönings- och underhållsstater för Korrektions-inrättningarna i Norrköping och Götheborg, blefvo af Kongl. Maj:t fastställda.

För Styrelsen öfver fängelser och arbetsinrättningar i Riket, hvars Ordförande erhöll titel af General-Direktör, utfärdades en instruktion, hvarigenom bestämdes så väl Styrelsens och dess tjenstemäns åligganden, som den bestraffningsrätt Styrelsen öfver korrektionister och fångar äger utöfva. Derjemte blefvo särskilta instruktioner för arbets- och korrektions-inrättningen på Långholmen, för arbets- och korrektions-inrättningen för qvinnor å Norrmalm, för Malmö fästnings- och korrektions-fängelse, för korrektions-inrättningen för qvinnor invid Götheborg, samt för arbets- och korrektions-inrättningen för qvinnor i Norrköping, af Kongl. Maj:t utfärdade.

Kungsholms fästning blef färdig från yttre sidan, och för dess fullbordan från landsidan återstodo blott bröstvärnet och betäckningen på Donjonen, den krenelerade muren omkring hamnen, och några mindre betydliga arbeten, som ansågos till det mesta kunna blifva verkställda under loppet af år 1836.

Sedan fullständigt förslag till Gevärs-faktoriernas förbättrade reglering blifvit, af en under H. K. H. Kronprinsens ordförande nedsatt Kommitté, till Kongl. Maj:t ingifvet, förordnades, att gevärs-tillverkningen vid Norrtelje faktori skall från och med år 1838 inskränkas till 500 stycken årligen, att Husqvarna skall framgent bibehållas vid 2,000 gevärs årliga tillverkning, samt att återstoden af de för arméns förbrukning erforderliga 5,000 gevär, eller 2,500 stycken skola årligen förfärdigas vid gevärsfaktoriet i Carl Gustafs stad, som till den ändan bör utvidgas och bringas till möjligaste fullkomlighet.

Som de stussare, hvarmed arméens skarpskyttar äro bevärade, funnits i afseende på konstruktionen olämpliga, blefvo försöks-stussare anskaffade, i afsigt att tillvägabringa en ny ändamålsenlig konstruktion.

Äfven blefvo, på Kongl. Maj:ts befallning, försök anställda, dels med slagkrutslås efter en af Öfverste-Löjtnant Whitelocke uppgifven modell, dels till jemförelse mellan olika konstruktioner å Infanterigevär.

Enligt H. K. H. Kronprinsens General-Fälttygmästarens förslag, gafs jemväl befallning om försöks anställande till utrönande af lämpligaste metoden att, medelst horisontel skjutning med bombkanoner framskaffa, antända och spränga ihåliga projektiler.

Till beredande af fullkomlig likhet inom Infanteriet i exercis, marsch, militär-gymnastik, bajonett-fäktning, m. m., blef i September en Instruktionsbataljon på Drottningholm sammandragen, bestående af en korporal eller pålitlig soldat från hvart kompani af Indelta Infanteri-Regementena, under befäl af en Subaltern-Officer och en Under-Officer från hvart Militär-Distrikt, tillika med 4 korporaler ur hvardera Gardes-Regementet, 2 Under-Officerare och 8 korporaler af Lifbevärings-Regementet, samt 4 Sjö-Artillerister från Carlskrona, för att gemensamt under trenne månaders tid uti förenämde delar undervisas, och sedan såsom Instruktörer inom sina kompanier användas.

För att likaledes tillvägabringa enhet i munderings-persedlarnes tillskäring och utseende, förordnade Kongl. Maj:t att åt hvar och en af de till tjenstgöring vid ofvanberörde Instruktions-bataljon beordrade korporaler och soldater af Indelta Regementena skulle förfärdigas en jacka eller frack och ett par långbyxor af kläde, hvilka persedlar borde vid hvart kompani såsom modeller förvaras.

Då kännedom af de för Österrikiska Ingeniör-, Sappör-, Minör-, Pionier- och Pontonier-Korpserne gällande Reglementen ansågs af vigt för Svenska arméen, lät Kongl. Maj:t i diplomatisk väg begära del af ifrågavarande Reglementen, hvilka blefvo med utmärkt beredvillighet af Österrikiska Krigs-Styrelsen utlemnade, till största delen handskrifne och försedda med 200 väl ritade plancher.

Till understöd för utgifvandet af en lärobok i Topografien, äfvensom till bestridande af tryckningskostnaden för en på Kongl. Maj:ts befallning utarbetad fullständig kurs i bajonett-fäktning och Militär-gymnastik, blefvo medel anvisade.

Åt en kunnig och skicklig Artilleri-Officer lemnades uppdrag att företaga en utländsk resa, förnämligast till Frankrike och Österrike, för att inhemta en noggrannare kännedom om främmande länders artillerier, och derefter föreslå de förbättringar i Svenska artilleriet, i afseende på organisation, materiel, m. m., som andra nationers erfarenhet visat vara ändamålsenliga.

Äfven blefvo tvenne Gevärs-tillverkare på Statens bekostnad utsände till särskilta främmande länder, med anvisningar och order att inhemta kännedom om de framsteg, som der blifvit gjorda i hvad med gevärstillverkningen äger sammanhang.

Sedan ett projekt till ny författning om truppers fortskaffning samt om persedel-transporter, blifvit på Kongl. Maj:ts befallning utarbetadt af en särskilt förordnad Kommitté, samt Landshöfdingar och Regements-Chefer deröfver hörde, anbefalltes Krigs-Kollegium, Förvaltningen af Sjöärenderna, Kammar-Kollegium och Stats-Kontoret, att inom 1836 års slut med fullständigt utlåtande öfver detta ämne till Kongl. Maj:t inkomma.

I anseende till olämpligheten att bibehålla de hittills i Armén brukliga trenne olika benämningar på första Officers-graden inom de särskilta vapnen, förordnade Kongl. Maj:t, att icke allenast de som hädanefter ingå såsom Officerare vid Kavalleriet och Infanteriet, utan ock alla nu i tjenst varande Kornetter och Fändrikar, skola kallas Under-Löjtnanter.

Då hvad som förut varit stadgadt angående prof på skicklighet och kunskaper, som borde föregå anmälan till första Officers-graden vid Kavalleri- och Infanteri-Regementena, i anseende till sin obestämdhet blifvit vid särskilta Regementen olika tillämpadt, och då Kongl. Maj:t fann angeläget att i detta afseende meddela bestämda föreskrifter, som motsvarade tidens högre kraf på bildning hos dem som egna sig åt militärståndet, blef, genom cirkulär till samtlige General-Befälhafvare i Militär-distrikterna, förordnadt: att ifrån 1836 års början ingen skulle kunna under fredstid anmälas till första Officersgraden vid Kavalleri- samt Infanteri- och Jägare-regementen och korpser, utan följande vilkor: 1:o att hafva uppnått 18 års ålder; 2:o att hafva undergått Student-examen och erhållit minst sex vittsord af "godkänd"; 3:o att hafva minst ett år varit Under-Officer; 4:o att hafva undergått godkänd examen i krigskonstens delar, artilleri, befästningskonst, taktik, topografi, samt aflagt prof å förvärfvad kunskap i kartritning, inför någon af de Examens-kommissioner, som till den ändan skola inrättas inom hvarje af arméns sex Militär-distrikter; från hvilka examina dock äro fritagne de som undergått Officers-examen vid Krigs-Akademien, eller vid den i hufvudstaden befintliga enskilta läroanstalt för Linie-Officerare; äfvensom den Under-Officer, hvilken under sex års verklig tjenstgöring såsom sådan gifvit utmärkt hedrande efterdömen, skall kunna, utan examens undergående, till Officer föreslås.

För att gifva större tjenstbarhet åt General-Staben, blefvo åtskilliga förändringar i densammas organisation af Kongl. Maj:t beslutna, såsom: att den General-Stabs-Officer, som erhållit Regements-Chefs, Öfverste-Löjtnants eller Förste Majors beställning på stat, med detsamma upphör att tillhöra General-Staben; att de Officerare, som hädanefter föreslås till inträde i General-Staben, endast erhålla förordnanden tills vidare; att tour-beräkning inom Armén och General-Staben alltid skall åtföljas; samt att äfven Löjtnanter i General-Staben kunna antagas.

För National-beväringen på Gottland, så väl som för Artilleriet och Tygstaten derstädes, blefvo förhöjda lönestater af Kongl. Maj:t fastställda. Derjemte blef, till större militär-kunskapers spridande bland Gottlands National-bevärings Officerare, den författning vidtagen, att en Officer från nämde Beväring alltid kommer att underhållas vid Artilleriets högre Läroverk på Marieberg, äfvensom befallning gafs om inrättande af ett särskilt Informationsverk på Gottland, der så väl Öfver- som Under-befäl må äga tillfälle att kostnadsfritt på stället inhemta de särskilta graderna af vid Artilleriet erforderliga kunskaper.

Som det hittills varande Brandvakts-kompaniet i Hufvudstaden funnits icke motsvara sin bestämmelse, blef detsamma upplöst, och i dess ställe en pålitligare, rörligare och fullkomligt disciplinerad militärtrupp organiserad, under benämning af Stockholms Stads Militär-korps, hvilken tills vidare skall besörja ej mindre nattvakts-patrulleringen i Hufvudstaden, än ock den tjenstgöring, som förut ålegat det på samma gång upplösta Stads-Militär-kompaniet.

Till förstärkande af Rikets Sjömakt, användes samma drift och verksamhet som de föregående åren. En Fregatt, en Korvett och tvenne ångfartyg blefvo nybyggda och färdiga. Dessutom blef ett Linieskepp forändradt till Fregatt.

Emedan bruket af jernkedjor, i stället för hamptåg, blifvit mer och mer antaget vid utländska Marinen, och äfven här i landet med framgång försökt, utfärdades ett Reglemente för besigtning af sådana jernankarkedjor, som för Flottans behof komma att hos Svenska Bruksägare beställas.

En Lysnings-apparat för Carlstens Fyrtorn blef från England införskrifven, att tjena till modell för dylika apparaters förfärdigande härstädes.

Som Kongl. Maj:t ansåg nyttigt att förenkla de förvaltande verkens hufvudböcker och räkenskaper i allmänhet, anbefalltes Stats-Kontoret att låta upprätta lämpliga formulärer för de särskilta förvaltande verkens hufvudböcker, förenande fullständighet, enkelhet och säker kontroll med så liten vidlyftighet som möjligt, och de sålunda föreslagna formulärer Kongl. Maj:ts pröfning underställa.

Då Postgången på Gottland hittills berott af mer eller mindre gynnande vind, så att bref mellan Stockholm och Wisby aldrig kunnat befordras på kortare tid än 7 dygn, blef, till ernående af en skyndsammare postkommunikation, den författning vidtagen, att postföringen mellan Gottland och fasta landet af Sverige hädanefter skall tvenne gånger under sju månaders tid, nemligen ifrån den 15 April till den 15 November, besörjas med ångfartyg, hvarigenom bref kunna på tre dygn framkomma.

Emedan åtskilliga jemkningar och förändringar i hvad hittills varit stadgadt rörande Ull-diskont-fondens och Ull-kontorets Förvaltning, funnits af omständigheterna påkallade, utfärdade Kongl. Maj:t ett förnyadt Reglemente för Ull-diskonten, äfvensom en förnyad kungörelse angående Ull-kontoret i Norrköping, att ifrån nästa års början tjena till efterrättelse, jemte en taxa å de afgifter, som vid Ullkontoret böra erläggas.

För att bereda allmännare kännedom af sättet för Stor-fiskets bedrifvande vid Engelska och Skottska kusterna samt i Nordsjön, blef, på Kongl. Maj:ts befallning, öfverenskommelse afslutad med en häruti kunnig person, hvilken emot ett årligt anslag af 1,000 R:dr Banko i 10 år, förband sig, ej allenast att utrusta och fortfarande använda till ifrågavarande fiske tvenne fartyg, inrättade på lika sätt och försedde med enahanda fiskredskap, som de Engelska och Holländska fartyg, hvilka till sådant ändamål begagnas, äfvensom att nyttja samma berednings- och saltningsmetod för den fångade fisken, utan ock att lemna tillfälle åt hvem som det åstundar, att af dessa inrättningar taga kännedom.

Då för den stigande befolkningen i Rikets norra provinser nya utvägar till bergning måst påtänkas, och i sådant afseende en oafbrutet lemnad undervisning i derstädes lämpliga och lönande binäringar ansetts behöflig, blef åt en utmärkt Technolog, som erbjudit sig att för sådant ändamål sig i Norrbotten bosätta, den befattning uppdragen, att enligt meddelad instruktion lemna allmogen kostnadsfri undervisning, så väl i ett ändamålsenligare bedrifvande af Saltpeter-handteringen, som i andra ämnen af nyssnämde beskaffenhet, hvarföre honom tillades ett årligt arfvode af 1,500 R:dr Banko, som Kongl. Maj:t af egna medel ökade till 2,000 R:dr Banko, oberäknadt att Kongl. Maj:t, innan samma person af Staten aflönades, hade tilldelt honom ett månadtligt understöd.

Åt en skicklig Mekanikus beviljades understöd till företagande af en resa till England, för att inhämta fullständig kännedom om de arbetsmetoder och maschinerier, som vid den finare Smides-manufakturen derstädes användas, hvarjemte medel anvisades för anskaffande från England af modeller å sådana smiden, som här i landet ej förut varit kända.

Emedan det gamla stadgandet om rättigheten för landtmän att i städerna försälja omalen eller malen Spanmål, blifvit olika tillämpadt, förklarades genom en Kongl. Kungörelse, att landtmän äga rättighet att uti samtliga Rikets Städer å allmänna försäljningsställen, äfvensom å farkoster och båtar i hamn, afyttra omalen spanmål och malt samt mjöl och gryn i så små partier som helst.

Som det hittills gällande Reglementet för Judiska Nationen befunnits innehålla åtskilliga för närvarande tids förhållanden mindre lämpliga stadganden, anbefalldes Kommerse-Kollegium att till Kongl. Maj:t inkomma med förslag till förnyadt Reglemente för de i Riket bosatta Judar.

Till lättnad för Utrikes Handeln, blef genom tvenne särskilta Kongl. Kungörelser förordnadt, att konvojafgiften för alla utgående artiklar skall hädanefter upphöra, samt att konvoj-afgiften för inkommande varor skall ifrån 1836 års början erläggas med tio procent af tullafgiften, och benämnas: afgift till handels- och sjöfarts-fonden; hvarvid stadgades, att det blifvande öfverskottet å den sålunda uppkommande fond skall afsättas, för att till Svenska handelns och sjöfartens utvidgande och befrämjande användas. I sammanhang härmed blef Konvoj-Kommissariatet anbefaldt, att till Kongl. Maj:t afgifva yttrande, huruvida samma Verk skulle numera kunna indragas, och dess befattning till Kommerse-Kollegium öfverflyttas.

En ny Taxa för tullafgifterna å inkommande och utgående varor, en ny Seglations-Ordning, en förnyad Stadga om inrikes tullförpassning och tullbevakning, en ny Nederlags-Förordning, samt en förnyad Förordning till förekommande af oloflig införsel eller utförsel af varor, blefvo af Kongl. Maj:t utfärdade.

I anseende till angelägenheten att vidmakthålla sträng ordning och lydnad inom den i Rikets södra och vestra provinser organiserade Tullbevakning vid kusterna, förordnade Kongl. Maj:t, att denna redan beväpnade och med uniform försedda bevakningspersonal, bestående af Kust-Chefer, Kust-Sergeanter, och Kust-Vakter, skall såsom en militärtrupp, med namn af Kustbevaknings-korps, ställas under krigslagarna och aflägga krigsmanna-ed.

En ny Taxa och nytt Reglemente för segelfarten på Hjelmare kanal blefvo af Kongl. Maj:t fastställda, att gälla i fem års tid.

Som de till förbättrande af segelfarten på Götha Elf nödiga åtgärder ännu ej kunnat bringas till fullbordan, blef Stor-Amirals-Embetets Tredje Afdelning anbefalld att föranstalta en fullständig officiell undersökning om verkställbarheten af en föreslagen ny kanal, icke fullt tre mil lång, mellan Wenern och Nordsjön förbi Uddevalla, samt att med berättelse och kostnadsförslag deröfver till Kongl. Maj:t inkomma.

Till upphjelpande af segelfarten på Clara Elf, äfvensom till en slussbyggnad vid Seffle i Byelfven, samt till upprensning af Indals-elfven, Stångån, m. fl., blefvo betydliga anslag af Kongl. Maj:t beviljade.

För att lemna allmänheten en åskådlig öfversigt af de på hydrotechnisk väg öppnade kanalernas inbördes sammanhang och förbindelse med de naturliga farlederna, blefvo medel anvisade till utgifvande af en Generalkarta öfver vattendragen och vattenkommunikationerna i södra delen af Sverige, på hvilken karta skulle särskilt utmärkas: 1:o redan farbara vatten, 2:o till öppnande föreslagna farleder, och 3:o alla öfriga vattendrag.

Den år 1825 påbegynta Kårbölevägen, denna både i militäriskt och ekonomiskt hänseende nyttiga väganläggning, som öppnar en direkt kommunikation mellan Dalarne och Jemtland, blef fullbordad.

Sedan Direktionen för den till Bruksägares förmån inrättade Hypotheks-kassa anhållit om Kongl. Maj:ts stadfästelse af åtskilliga föreslagna forändringar i det år 1833 fastställda Reglemente för samma Kassa, äfvensom af delägarnes vid allmän bolagsstämma fattade beslut att, i anseende till bristen på tillräckliga låne-kapitaler, upptaga ett större amortissements-lån inom eller utom Riket, förklarade Kongl. Maj:t Sitt gillande af sistnämde beslut, såsom ledande till väsendtliga fördelar, ej mindre för delägarne, än ock i allmänhet för penningerörelsen i landet, till följe hvaraf ett förnyadt Reglemente för Bruksägares Hypotheks-kassa blef af Kongl. Maj:t utfärdadt.

För en af Stora Kopparbergs Bergslag jemte ett större antal Bruks- och Näringsidkare i Länet stiftad enskilt Bankinrättning, under namn af Stora Kopparbergs Läns och Bergslags enskilta Bank, blef oktroj på tio års tid af Kongl. Maj:t beviljad samt Bolagsreglor och Utlånings-Reglemente fastställda.^[1]

---

1. Öfversigten af styrelse- och förvaltnings-åtgärderne under jemt ett fjerdedels sekel, är härmed fulländad. Hvad särskilt beträffar det hela deraf, får man till lättnad för dem, som vilja samla dessa anteckningar, såsom af nytta för forskaren samt af intresse för häfdatecknaren, erinra, att en Kronologisk Öfversigt af Styrelse-åtgärderna från och med 1811 till och med 1833 finnes införd i Stats-Tidningen för 1836: N:o 152, 154, 157, 159, 165, 160, 175, 178, 181, 190, 201, 204, 210, 213, 217, 218, äfvensom att den här aftryckta Öfversigten af 1834, 1835 och 1836 års Styrelse-åtgärder likaledes finnes intagen i Stats-Tidningen för sistnämde år, N:o 228, 229, 241 och 246.