Hoppa till innehållet

Öfversigt af de förnämsta åtgärder inom förvaltningens alla grenar/Styrelseåtgärder 1838

Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  Styrelseåtgärder 1837
Öfversigt af de förnämsta åtgärder inom förvaltningens alla grenar,
ifrån år 1809 till och med 1838
av Peter Adam Wallmark

Styrelseåtgärder 1838


[ 523 ]

V.
ÖFVERSIGT AF DE FÖRNÄMSTA ÅTGÄRDER INOM FÖRVALTNINGENS ALLA GRENAR UNDER LOPPET AF ÅR 1838.

Med Ryssland afslutades en Handels-, Sjöfarts- och Vänskaps-Traktat, hvarigenom den i föregående Konventioner stadgade ömsesidiga handelsfrihet för båda Makternas undersåter bestämdes att vara gällande i tio års tid, räknadt ifrån den 1 Sept. detta år, och äfven framgent, till dess från endera sidan Traktaten förklaras upphöra. Hvad särskilt handeln med Finland vidkommer, blef för några vissa artiklar nedsättning i tullafgifterna bibehållen till 1844 års slut, hvarefter intet undantag till förmån för denna handel kommer att äga rum.

Genom träffad öfverenskommelse, blef Jus detractus mellan Sverge och Belgien ömsesidigt upphäfd.




Sedan, dels genom Kongl. Maj:ts enskilta frikostighet, dels genom anslag af statsmedel, dels äfven genom privata insamlingar, medel erhållits till Riddarholmskyrkans iståndsättande efter den genom åskeld år 1835 densamma öfvergångna brand, [ 524 ]befallde Kongl Maj:t arbetets företagande innevarande år, i öfverensstämmelse med en af Riks-Marskalken uppgifven plan, hvarjemte en särskilt Byggnads-Direktion förordnades att öfver verkställigheten hafva inseende.

Genom ett Kongl. Cirkulärbref till Consistorierna i Riket, meddelades närmare föreskrifter i afseende på hvad tillförene blifvit stadgadt för att förekomma samtidigt sökande af flera Klockare- eller Organist-beställningar.

En särskilt Instruktion för Redaktören af Svensk Författnings-samling blef af Kongl. Maj:t utfärdad, hvarvid åt honom uppdrogs jemväl den befattning med Författnings-samlingens utdelande och afsändning till vederbörande Embetsmyndigheter, hvilken förut varit Riks-Arkivet ålagd.

Som Arsenik-förgiftningar, enligt hvad vid domstolarne hållna ransakningar utvisat, under de senare åren i betydlig mån tilltagit, förordnade Kongl. Maj:t, att den år 1827 utfärdade författning, om skärpt ansvar för olofligt innehafvande af arsenik, skulle framgent en gång om året från predikstolarne i Rikets kyrkor kungöras; äfvensom Justitie-Kansleren anbefalldes att erinra samtlige Lands- och Stadsfiskaler, att hafva noggrann tillsyn öfver efterlefnaden af berörde författning, samt öfverträdelser deraf i laga ordning beifra.

Emedan det vid hufvudstaden belägna Danviks [ 525 ]Hospital för vansinniga, hvilket hittills stått under förvaltning af en särskilt Direktion, ansågs icke uppfylla den bestämmelse, som med införandet af ett förbättradt system för dylika inrättningar varit åsyftad, blef af Kongl. Maj:t en Kommitté nedsatt, för att yttra sig, om något hinder mötte för att återställa Danviks Hospital under den gemensamma öfverstyrelsen af Serafimer-Ordens-Gillet, och i annat fall anställa undersökning, huruvida lokalen vid detta Hospital medgifver sådana anstalters vidtagande, som enligt nyare erfarenhet äro för svagsintes curativa behandling nödvändiga.

För att uppgöra förslag till förbättrade Fattigvårdsanstalter och afgifva berättelse om alla dermed gemenskap ägande ämnen, blef en Kommitté af Kongl. Maj:t förordnad att vid nästa års början sammanträda, bestående af tvenne afdelningar, den ena för Riket i allmänhet, den andra för Hufvudstaden särskilt, den förra sammansatt af embetsmän och andra insigtsfulla personer från särskilta landsorter, den senare räknande bland sina ledamöter en från hvarje territorialförsamling i hufvudstaden genom val utsedd deputerad.



Sedan den nya Lag-Kommittéen fulländat en del af de framställningar rörande de nya Civil- och Criminal-lagförslagen samt de jemförelser mellan dessa förslag och den gamla lagen, som Kommittéen [ 526 ]fått uppdrag att utarbeta, förordnade Kongl. Maj:t att nämnde arbeten skulle på allmän bekostnad till trycket befordras.

Då ingen allmän Instruktion för arbetsordningen inom Hofrätterne hittills blifvit utgifven, men en sådan likväl ansågs af behofvet påkallad, enär parters rätt och säkerhet samt deras billiga anspråk på skyndsam handläggning af deras rättegångar i väsendtlig mån bero på den arbetsordning, som innom Hofrätterne iakttages, äfvensom angeläget syntes vara, att uti alla Hofrätterne i detta hänseende på enahanda sätt må tillgå; blef, på Justitie-Kanslerens hemställan, Presidenterne i Rikets Hofrätter anbefaldt att hvar och en för sig, efter inhämtande af den Hofrätts utlåtande, hvars ordförande han är, upprätta och till Kongl. Maj:ts pröfning öfverlemna förslag till arbetsordning för samma Hofrätt.



Sedan de år 1833 i samtliga Rikets Län, med undantag af Dalarne, tillsatte Kommittéer inkommit med upplysningar och yttranden angående verkningarne af 1827 års Författning om hemmansklyfning och jords afsöndring från hemman, blef en särskilt Kommitté af Kongl. Maj:t förordnad, att, efter granskning af dessa utlåtanden och öfriga hithörande handlingar, utarbeta förslag till de ändringar, förklaringar och tillägg i Kongl. Förordningen af år 1827, som af de sålunda erhållna [ 527 ]upplysningar eller i öfrigt befintliga förhållanden kunde föranledas.

I ändamål att bereda utkomst för den tilltagande befolkningen i Dalarne, medelst jordbrukets utvidgande och förbättrande, blefvo undersökningar anbefallda att på allmän bekostnad företagas, angående lämpligaste sättet att tillvägabringa de betydliga inom skogarne i nämnde Län befintliga odlingslägenheters upptagande.

Sedan Bergs-Collegium, till följe af meddelad föreskrift, inkommit med förnyadt förslag till Förordning angående stångjernssmidet och den gröfre jernförädlingen i Riket, blef en Kongl. Kungörelse utfärdad, hvarigenom, med hänskjutande till Rikets Ständer af frågan om förändrad beskattning å denna näringsgren, stadgades vissa förändringar i grunderna för smidesrätten, bestående hufvudsakligen deruti: att anläggning af nya stångjerns- och jernförädlingsverk kommer att, så väl inom som utom Bergslag, anses tillåten, då det styrkes att tillräckligt skogs- eller kolfång finnes att tillgå, hvarvid till grund för årliga tillverkningsbeloppets bestämmande kommer att antagas en beräkning af 18 tunnor kol för hvarje skeppund stång- eller ämnesjern, i stället för den förut antagna beräkningsgrund af 24 tunnor för skeppundet; äfvensom att tillökning i redan privilegierade smiden är på samma villkor tillåten; samt att hvar och en [ 528 ]jernverks-ägare är berättigad att begagna den smidesmethod han för sig tjenligast anser.

Redan före kungörelsen om denna utvidgade smidesfrihet, hade jerntillverkningen i Riket vunnit en högst betydlig tillväxt. På särskilta derom gjorda ansökningar, hade, under detta och de begge föregående åren, Kongl. Maj:t beviljat dels anläggning af nya stångjerns- och jernförädlingsverk, dels årlig tillökning i redan privilegierade smiden, till ett sammanräknadt belopp af mer än 62,000 skeppund (i värde öfverstigande En million R:dr Banko); hvarförutan åt några Bruksidkare privilegium å Valsverks anläggning blifvit beviljadt.

Då, i sammanhang med smidesfrihetens utvidgande, fråga blifvit väckt om förändring af hittills gällande författningar rörande kolhandeln i Riket, och Kongl. Maj:t ansett det vara af vigt, att fullständiga upplysningar inhämtas, ej mindre om de olika förhållanden, som i afseende på kolhandeln samt bergverkens och brukens förseende med kol nu äga rum, och hvarpå de sig grunda, än äfven huruvida de förbindelser uppfyllas, som Bergslagerne emot de dem förunte friheter åligga; förordnades, att undersökningar skola i sådant afseende verkställas genom Landshöfdingarne, som, hvar i sitt Län, jemte Bergmästaren i Distriktet, utsätta sammanträden, hvartill kallas, ej mindre bruks- och [ 529 ]bergverks-innehafvare, än skogshemmansägare och den kolande allmogen, hvarefter fullständigt utlåtande bör för hvarje Bergslag och koldistrikt afgifvas, om de sannolika närmaste följderna af kolhandelns frigifvande; och skulle, sedan berättelserna härom blifvit till Bergs-Collegium ingifna, detta Collegium med eget utlåtande till Kongl. Maj:t inkomma, öfver hvad i anledning deraf bör och lagenligt kan åtgöras.

En ny väg från Bohuslän till Norrska gränsen, med undvikande af de besvärliga Högdals och Svinesunds backarne, blef, på Kongl. Maj:ts befallning, anlagd.

Ny fullständig Instruktion för Kammar-Collegium blef af Kongl. Maj:t utfärdad, hvarjemte särskilta föreskrifter meddelades i afseende på behandlingen af sådana mål, hvarmed Kammar-Collegium hädanefter, dels alldeles icke, dels gemensamt med andra Embetsverk, kommer att taga befattning. I sammanhang härmed beslöt Kongl. Maj:t att sjelf hädanefter tillsätta Häradsskrifvare-beställningar, i samma ordning som för Kronofogdars tillsättande förut blifvit stadgadt.

En allmän Instruktion för Skogs- och Jägeri-Staten i Riket blef af Kongl. Maj:t utfärdad, hvarjemte förordnades, att de föreskrifter i samma Instruktion, som afvika från 1805 års Skogsordning, [ 530 ]skola af alla vederbörande iakttagas. Och emedan numera alla Kronoparker, utom en enda, äfvensom större delen af Allmänningar, blifvit reglerade, samt en förbättrad skogshushållning införd, anbefalldes Kammar-Collegium att utarbeta förslag till en ny Skogsordning.

För Chefen, äfvensom för Stall-Bokhållaren, vid Flyinge Hingst-depot, blefvo Instruktioner af Kongl. Maj:t utfärdade.

För att befordra rättegångs-ärenders skyndsammare afgörande i de mindre bebodda Lappmarkerne, blef Norrbottens vidsträckta Domsaga fördelt i tvenne, neml. norra och södra Domsagan.

I anseende till de olägenheter, som i synnerhet för brottmåls-lagskipningen i hufvudstaden funnits uppkomma genom målens fördelning på särskilta Underdomstolar, förordnade Kongl. Maj:t, att Stockholms fyra Kämnärs-Rätter skola, med upphörande af deras territorial-jurisdictioner, förenas till en enda för hela hufvudstaden, under namn af Stockholms KämnärsRätt, hvilken skall hafva sitt säte på Rådhuset och der arbeta på så många Divisioner, som för ärendernas obehindrade gång kan finnas nödigt.

För att bereda mera enkelhet åt handhafvandet af de särskilta rörande polisen i hufvudstaden utkomne och ännu gällande författningar, anbefalldes Öfver-Ståthållaren att en allmän granskning deraf företaga, och med förslag till de ändringar eller [ 531 ]tillägg, som kunde finnas vara af behofvet påkallade, till Kongl. Maj:t inkomma.

Då en bedröflig erfarenhet vittnade om det stora antal minderåriga gossar, som årligen inför hufvudstadens domstolar för brott och vanarter tilltalas, och intet medel ansågs tjänligare att motverka detta tilltagande förderf, än inrättandet af en särskilt förbättringsanstalt för villseförd ungdom, der den vore skild från allt umgänge med äldre brottslingar, blef, till underhållandet af en sådan stiftelse, ett årligt anslag bestämdt.

I afseende på en tillämnad förbättring af Läns- och Kronofängelserna i Riket, anbefalldes samtlige Landshöfdingarne, att med berättelser, hvar för sitt Län, inkomma, rörande fängelsernas beskaffenhet samt utvägarne att genom tillbyggnad eller nybyggnad bereda tillfälle till fångarnes förvarande i enskilta rum eller celler.

Derjemte blefvo, genom ett Kongl. Cirkulärbref, samtlige Landshöfdingarne anbefallde att låta undersöka Häradsfängelsernas beskaffenhet, och derest de icke voro i öfverenstämmelse med lag och författningar inrättade, ofördröjligen vidtaga åtgärder till de befintliga olägenheternas afhjelpande i laglig ordning, samt derefter inkomma med berättelse om hvad så väl i ena som andra afseendet blifvit tillgjordt.




[ 532 ]Som Kongl. Maj:t ansåg oumgängligen nödigt att ju förr ju hellre vidtaga åtgärder till hufvudstadens försvar åt sjösidan, blefvo 500,000 R:dr af mindre kreditivet lyftade, för att under detta och nästföljande år användas, dels till försvarsanstalter å Stockholms avenuer åt sjösidan, medelst försänkningar i Oxdjupet och Pålsundet, en donjonbyggnad å Waxholm, samt en tornbyggnad å Rindö kulle, dels till anskaffande af bestyckningspjeser och projectiler för Waxholms fästning med detacherade verk. Derjemte beslöts, att de i Kodjupet förut varande försänkningarne, såsom för försvaret öfverflödiga, samt hinderliga för segelfarten, skulle borttagas, och Stor-Amirals-Embetets Tredje Afdelning anbefalldes att med förslag till verkställigheten deraf inkomma.

På samma gång blefvo till fortsättning af fästningsarbetena å Carlsten, samt till uppförande derstädes af ett boningshus med bombfria hvalf för befälet, 60,500 R:dr anslagne, hvilka till största delen skulle tagas af de genom gamla odugliga projectilers försäljning influtna medel. För att försäkra kommunikationen mellan Carlstens fästning och fasta landet, beslöts att öppna en kanal genom Albrechtssund, hvars dimensioner borde göras så stora, att den blefve tjenlig så väl för bevärade som transport- och handelsfartyg.

Kungsholms fästning, hvars nybyggnad år 1821 [ 533 ]blifvit företagen, och hvars utförande fästat kännares uppmärksamhet såsom vittnande om utmärkt skicklighet och sorgfällighet, blef detta år i det närmaste fullbordad, och till en stor del äfven bestyckad. Fästningen, så väl som dess begge Reduiter, voro vid årets utgång fullkomligen slutne, samt fronterna mot sjösidan och stora inloppet till Carlskrona fullt bestyckade med 216 kanoner af gröfre pundigtal. Å det gent emot liggande Sjökastellet Drottningskär, som tillika med Kungsholm försvarar stora inloppet, hade nödige reparationer blifvit verkställde. För att gifva fullständighet åt försvaret för Carlskronas hamn, återstod likväl ännu de andra inloppens bättre befästning, hvartill Rikets Ständer lära så mycket hellre anvisa medel, som Carlskrona tjenar till betäckning för en del af södra Sverge, och stora Flottan kan derifrån när som helst vara beredd till Gottlands eller till Skånes försvar.

Jemväl Carlsborgs fästning var, under de tjugu år som förflutit sedan dess grundläggning, så långt framskriden, att den ansågs kunna i nödfall bilda ett kraftigt försvar.

Då i Frankrike anställda pålitliga försök bevisat den stora nyttan af så kallad Mastic de Seyssel, i anseende till dess lätthet, utmärkta hårdhet och vattentäthet, befallde Kongl. Maj:t, att 60,000 kilogrammer, svarande mot 405 Svenska skeppund, [ 534 ]preparerad Mastic skulle från Frankrike införskrifvas, för att begagnas, i stället för cement och huggen stenbeklädnad, till hvalfbetäckningar å Carlstens, Waxholms och Kungsholms fästningar.

Som den emellan Stockholm och Dalarö befintliga Telegraf-liniens utsträckande till de yttre skären ansågs i flera afseenden angeläget, blef, på Kongl. Maj:ts befallning, en ny Telegraf-linie, i fortsättning af den till Dalarö, anlagd öfver hamnen vid Elfsnabben till Landsorts båk. Tillika förordnades, att i alla de riktningar från hufvudstaden till Rikets kuster och gränser, der Telegraf-linier kunna under ett krig blifva nödvändiga, skulle lokala undersökningar företagas för att i förhand bestämma läget och antalet af erforderliga Telegrafstationer m. fl. dithörande omständigheter.

Äfvenledes blef den gamla bristfälliga Telegraf-linien mellan Nya Varfvet vid Göteborg och Carlstens fästning satt i fullkomligt stånd, och befallning gafs om dess utsträckande å ena sidan till Göteborgs stad, å andra sidan till Winga båk, såsom den ytterst i skärgården belägna inloppsstation.

Ett nytt Reglemente för Telegraf-inrättningen i Riket blef af Kongl. Maj:t utfärdadt, hvarigenom bestämdes så väl Telegraf-Corpsens sammansättning och de tjensteåligganden hvarje grad har att iakttaga, som äfven sättet för Telegraf-liniers [ 535 ]anläggande och begagnande, signal-tabellernas inrättning, materielens vård m. m. Särskilt blef genom ett Kongl. Cirkulärbref föreskrifvet, att Telegrafister, så väl ordinarie, som extraordinarie, skola tillgodonjuta alla de fri- och rättigheter, som manskapet vid Garnisons-Regementena tillkomma.

Ett af enskilt person till Telegraf-inrättningen under full äganderätt upplåtet och föräradt nybygdt stenhus i hufvudstaden blef, såsom för ändamålet särdeles väl beläget, till Telegrafbyggnad inredt, och telegraferingen dit förflyttad.

På det arméen efterhand måtte blifva försedd med gevär, afpassade för målskjutning, förordnade Kongl. Maj:t, att alla nya gevär, som hädanefter vid faktorierna tillverkas, skola förses med högre sigten, enligt nu fastställd modell, smidda tillsammans med svansskrufven, samt att alla i förråderna eller inom arméen befintlige till krigsbruk användbara gevär skola, så fort medhinnas kan, förses med dylika löst å svansskrufven fästade sigten.

Då den senast fastställda modell till sablar för Husar-Regementena funnits i flera afseenden mindre lämplig, blef åt tvenne skicklige Kavalleri-Officerare uppdraget att låta förfärdiga och till Kongl. Maj:ts approbation uppvisa en ny och förbättrad modell till sablar för dessa Regementer.

Som Kongl. Maj:t bifallit, att vid Lif-Regementets Dragon Corps försök finge göras att inöfva [ 536 ]manskapet i förande af lans, anbefalldes förfärdigandet af ett visst antal lansar att till detta ändamål begagnas, och öfningarne dermed börjades redan detta år.

Som Kongl. Maj:t ansåg nödigt att de vid Regementer och Corpser befintlige Timmermän under de årliga mötena erhålla öfning uti allt hvad till fältarbeten hörer, för att i behofvets stund kunna deruti handleda det öfriga manskapet, blef genom Chefen för Ingeniör-Corpsen en Instruktion utarbetad och af Kongl. Maj:t stadfästad, att tjena till ledning för det befäl som med Timmermännens inöfvande erhåller befattning. Äfven med berörde öfningar gjordes detta år början.

En Kommitté blef på Kongl. Maj:ts befallning nedsatt att utarbeta fullständiga Trossplaner för så väl Kavalleriet som Infanteriet, hvarjemte nödiga föreskrifter i afseende på utförandet af detta arbete meddelades.

Sedan, på Kongl. Maj:ts befallning, en fullständig Militärbeskrifning öfver 6:te Militär-Distriktet blifvit af en skicklig General-Stabs-Officer författad, uppdrogs åt samma Officer att jemväl öfver 5:te Militär-Distriktet upprätta en dylik beskrifning; och beslöts, att detta arbete skulle efterhand äfven i de öfriga Militär-Distrikterna fortsättas.

Åt en i det tekniska af skjutvapens tillverkning [ 537 ]ovanligt skicklig Officer meddelades understöd till företagande af en resa genom Ryssland, Tyskland, Frankrike m. fl. länder, i ändamål att inhämta närmare kännedom om allt hvad med gevärs- och vapentillverkningen derstädes har gemenskap. Flera andra Officerare erhöllo likaledes reseunderstöd, dels för att inhämta kunskap om särskilta främmande arméers organisation, administrationssätt m. m., dels för att bese och meddela underrättelse om deras militärförråder, verkstäder o. s. v.

Sedan den under General-Adjutants-Expeditionen för arméen lydande Lithografiska inrättning vunnit sådan utvidgning och förkofran, att den kunde ombesörja alla för nämnde Expedition och Topografiska Corpsen förefallande arbeten, blef en Instruktion för General-Stabens Lithografiska inrättning utfärdad, enligt hvilken der äfven få verkställas arbeten för andra publika Verks och inrättningars räkning.

Som Kongl. Maj:t ansåg nedsättning i den hittills för rekryter vid Indelta Infanteriet tillåtna ålder af högst 36 år vara för arméens tjenstbarhet nödig, och dessutom ledande till fördel så väl för rust- och rotehållare, som för soldaterne, blef genom en Kongl. kungörelse förordnadt, att hädanefter ingen rekryt får vid antagandet vara öfver 30 år gammal.

[ 538 ]Genom Kongl. Maj:ts skrifvelse till General-Adjutanten för arméen stadgades, att från nästa års början ingen må kunna till General-Stabs-Officer anmälas, som icke, jemte öfriga föreskrifna præstanda, erhållit, vid undergången Akademisk examen, det högsta, eller näst det högsta, vitsord i lefvande språk, och dessutom inför Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-Akademien aflagt det kunskapsprof i Franska språket, som fordras för inträde i Konungens Kansli.

En vid Skaraborgs Regemente på frivilliga bidrag af manskapet grundad Pensions-inrättning för korporaler och soldater, oberoende af den pension de från Krigsmanshuset hafva att påräkna, blef af Kongl. Maj:t stadfästad; äfvensom ett, till följe af manskapets enhälligt yttrade önskan, föreslaget Reglemente för samma Pensions-inrättning af Kongl. Maj:t fastställdes. Till denna pensionsfonds bildande, äfvensom till en vid Elfsborgs Regemente förut stiftad Pensions-inrättning för aflidne soldaters enkor och barn, hade Kongl. Maj:t af Dess enskilta medel lemnat bidrag. (Hvarje Regemente och Corps är berättigad att inom sig bilda dylika föreningar.)

Som ingenting hittills blifvit bestämdt rörande General-Befälhafvarnes i Militär-Distrikterne förhållanden till de civila myndigheterna, blefvo genom ett Kongl. Cirkulärbref till samtlige [ 539 ]Landshöfdingarne m. fl. de i sådant afseende nödiga föreskrifter meddelade.

Sedan Kongl. Maj:t beslutit, att en jemkning i ordinarie knektehållet i Skåne skulle företagas, till beredande af lindring för de rotehållare som deraf funnes vara i mesta behof, blef, för verkställigheten af denna jemkning, en Roterings-Kommission utnämnd, och en Instruktion för densamma utfärdad. I åtskilliga andra Län hade de på Kongl. Maj:ts befallning företagna rotejemkningar redan blifvit till slut bragte; i de öfriga fortsatte Roterings-Kommissionerna sina förrättningar.

Genom den fortfarande omsorg Kongl. Maj:t egnade åt sjöförsvaret, hade Rikets flotta, under de sist förflutna åren, blifvit ytterligare förbättrad. Sedan år 1833 voro 2 Fregatter, 1 Korvett, 1 Skonert, 2 mindre Ångfartyg, samt 36 Kanonjollar nybyggda; ett af de gamla Linieskeppen var förbygdt till Fregatt; ett Linieskepp, 34 Kanonslupar och 10 Kanonjollar jemte 1 Chefsfartyg hade undergått fullkomlig reparation; hvarförutan 1 Fregatt, 1 Korvett, 2 Skonertar, 12 Kanonslupar, och 1 större Ångfartyg för maschineri af 200 hästars kraft, voro under nybyggnad.

Så väl för att bereda tillfälle för unga Officerare vid Flottan att vinna den praktiska öfning i det egentliga sjömans-yrket, utan hvilken de ej kunna anmälas till befordran, och för hvars ernående de [ 540 ]ofta hittills varit nödsakade att söka emploj på köpmansfartyg, som ock för att kunna skydda Svenska handels-sjöfarten i Medelhafvet och andra aflägsnare farvatten, och dessutom för att åstadkomma en hittills saknad kontroll öfver Lots- och Båkinrättningarne å Rikets farliga kuster; förordnade Kongl. Maj:t, att en Korvett skulle utrustas för att hädanefter beständigt hållas i sjön, och på hvilken tolf eller flere unga Sjö-Officerare i sender skulle tillåtas tjenstgöra; hvarvid den bestämda föreskrift meddelades, att nämnde Korvett borde hvarje år uppehålla sig tre månader i Medelhafvet och besöka Konsulsstationerna derstädes, eller ock i andra farvatten, der dess kryssande kunde finnas för handelns skydd vara af nöden.

Sedan Hans Kongl. Höghet Stor-Amiralen tillsatt en Kommitté af Svenska och Norrska Sjö-Officerare, att utarbeta förslag till ett för de förenade Rikenas flottor gemensamt Signal-, Taktik- och Telegraf-system, förordnade Kongl. Maj:t, att detta arbete, när det blifvit fulländadt, skulle till trycket befordras, hvarefter med det sålunda föreslagna nya systemet försök borde anställas, innan det till Kongl. Maj:ts stadfästelse öfverlemnades.

En Instruktion, hvarefter Cheferne för Flottans indelta och roterade Båtsmans-kompanier hafva sig att rätta, blef af Kongl. Maj:t utfärdad.

Sedan Direktionen öfver [ 541 ]Amiralitets-Krigsmans-kassan utarbetat förslag till ett nytt Reglemente för berörde kassa, blef, efter föregången pröfning deraf, Kongl. Maj:ts förnyade Förordning och Reglemente angående styrelsen och förvaltningen af Amiralitets-Krigsmans-kassan utfärdad.




Då en förändring i Mynt- och Kontrollverkets styrelse ansågs af omständigheterna påkallad, förordnade Kongl. Maj:t, att den åt Bergs-Collegium uppdragna, befattning dermed skulle upphöra ifrån den 1 Sept. detta år, och Mynt- och Kontrollverket ifrån samma tid ställas under Stats-Kontorets öfverinseende; hvarjemte stadgades, att Öfver-Direktören för Mynt- och Kontrollverket, som det åligger att hvarje halft år till Kongl. Maj:t afgifva berättelse om de der förrättade arbeten samt om verkets ställning i alla dess delar, skall äga beslutande rätt i allt hvad som rör verkets drift och underhåll, och att han för öfrigt skall äga, såsom Ledamot i Stats-Kontoret, föredraga alla der förekommande mål rörande Mynt- och Kontrollverket och jemväl i afgörandet deltaga.

Sedan så väl Stockholms Stads Magistrat och Drätsel-Kommission, som Borgerskapets Äldste, hos Kongl. Maj:t gjort framställning om behofvet af en ny aflöningsstat för stadens Embets- och Tjenstemän, i likhet med hvad åt Kronans Embets- och Tjenstemän senast blifvit beviljadt, och i sammanhang [ 542 ]dermed särskilte utsedde Kommitterade upprättat och öfverlemnat förslag till en allmän inkomst- och utgiftsstat för Stockholms Stad, blefvo de sålunda föreslagne nya Stater af Kongl. Maj:t fastställde att tills vidare vara gällande.

Då Kongl. Maj:t beslutit, att Justitiariatet i Östersunds stad skulle upphöra, och i stället en Municipalstyrelse införas, blef ett i öfverensstämmelse dermed upprättadt förslag till Reglemente for Östersunds styrelse och ekonomi af Kongl. Maj:t faststäldt.

Som det för Judarne år 1782 fastställda Reglemente funnits efter nuvarande tidsförhållanden mindre lämpligt, blef en Förordning om Mosaiske Trosbekännares skyldigheter och rättigheter här i Riket af Kongl. Maj:t utfärdad, hvarigenom desse Trosbekännare förklarades hädanefter med få undantag ställde i lika rättsförhållanden och underkastade samma skyldigheter och åligganden, som öfrige Svenska undersåtare. Derjemte blef en särskilt Ordning för Mosaiske Trosbekännare, i afseende på utöfningen af deras religion och bestyret inom deras församlingar, af Kongl. Maj:t fastställd.

Förnyade Reglementen för Civil-Statens Pensionsinrättning och för dess Enke- och Pupill-kassa, äfvensom förnyadt Reglemente angående lån ur de under Direktionen för berörde inrättning ställde fonder, blefvo af Kongl. Maj:t utfärdade.

[ 543 ]På begäran af delägarne i Allmänna Brandförsäkringsverket för byggnader å landet, blefvo åtskilliga nödige befunne förändringar i det för berörde Verk år 1828 utfärdade Reglemente af Kongl. Maj:t fastställde.

Då Kongl. Maj:t ansåg bildande af ett ständigt spannmålslager för Statsverkets räkning vara i flera afseenden nödvändigt, anbefalldes Stats-Kontoret, som redan förut erhållit särskilta föreskrifter rörande denna angelägenhet, att föreslå de ytterligare åtgärder, som för ändamålet kunde finnas lämpliga.

För uppfinningen af en ändamålsenlig befunnen inrättning att torka otröskad säd, äfvensom för uppfinningen af en torkningsanstalt för uttröskad spannmål, blefvo belöningar uppfinnarne tilldelade, hvarjemte förordnades, att beskrifningar öfver dessa inrättningar skulle till trycket befordras, för att komma till allmänhetens kännedom.

För att befordra den i Skåne redan så betydligt framskridande Ullproduktionen, blef, på begäran af åtskilliga större possessionater derstädes, förordnadt, att en Ullmarknad skall tills vidare årligen hållas i Malmö, kort före den för Norrköpings Ullmarknad bestämda tid.

Till postkommunikationernas utvidgande och förbättrande, hade, under detta och de föregående åren, flera särskilta åtgärder blifvit vidtagna, dels medelst öppnande af ny postgång mellan åtskilliga [ 544 ]orter, samt tätare postgång mellan andra, der sådan funnits af behofvet påkallad, dels medelst inrättande af en snällpost mellan Helsingborg och Stockholm, och en dylik mellan Helsingborg och Göteborg. Äfven blef, på Kongl. Maj:ts befallning, ett nytt Ångfartyg bygdt och försedt med maschineri af 120 hästars kraft, att begagnas för Postverkets behof.

Då, till fullkomnande af den genom Götha och Trollhätte kanaler öppnade kommunikation mellan Östersjön och Vesterhafvet, ansågs nödvändigt att Trollhätte kanal och slussar utvidgades till lika dimensioner med Götha kanal, och sedan ett af enskilt Bolag gjordt anbud att inom sju år verkställa en sådan ombyggnad och fullborda de dermed förenade arbeten i Götha elf, emot erhållande af ett årligt bidrag från Handels- och Sjöfarts-fonden af 60,000 R:dr Banko i tjugufem år, blifvit af Kongl. Maj:t antaget, samt kontrakt om dessa arbetens utförande i öfverensstämmelse med fastställd plan blifvit genom Stor-Amiralitets-Embetets Tredje Afdelning med berörde Bolag afslutadt, utfärdades för detsamma, under namn af Nya Trollhätte Kanal-Bolag, så väl privilegium som Reglor för Bolagets organisation och förvaltning; hvarjemte Direktionen för det förut varande Trollhätte Kanal- och, Slussverks-Bolag, som erhållit den för [ 545 ]öfverlåtelsen betingade ersättning, äfvensom den år 1824 tillförordnade Direktionen för segelfarten mellan Wenern och Hafvet, hvilken numera förklarades upplöst, anbefalldes till det nya Bolaget öfverlemna alla till denna segelled hörande byggnader och lägenheter, kartor, handlingar m. m.

Sedan de år 1835 påbörjade arbeten till förbättrande af segelfarten på Klara elf, samt anläggningen af en kanal till Carlstads hamn, numera voro fulländade, blefvo så väl Reglor för Carlstads Hamn- och Kanal-bolag, som äfven Taxa å afgifterna för kanalens begagnande, af Kongl. Maj:t fastställda.

Emedan en förändring i nu gällande Quarantäns-författningar ansågs af omständigheterna påkallad, anbefalldes Kommerse-Collegium att till Kongl. Maj:t afgifva förslag, särskilt till förnyad Förordning om quarantäns-åtgärder mot pesten, särskilt till författning angående försigtighetsmått emot andra smittosamma sjukdomar.

Sedan verkställigheten af det år 1827 utfärdade stadgande, om skyldighet för burskapssökande Kofferdiskeppare att undergå examen i Navigationsvettenskapen, blifvit, till följe af Borgare-Ståndets vid de båda sista Riksdagarne framställda begäran, tills vidare inställd, äfvensom inrättandet af de vid samma tillfälle anbefallda fem Navigationsskolor i [ 546 ]Rikets förnämsta stapelstäder icke kunnat komma till stånd, i anseende till uteblifvandet af de från Skeppsrederierna och Handelssocieteterna påräknade bidrag, så hade nu åtskilliga af Stockholms Handlande och Skeppsredare uti en till H. K. H. Kronprinsen, i dess egenskap af Stor-Amiral, ingifven skrift bland annat andragit, att skickliga ämnen till befälhafvare på handelsfartyg saknas, och att de Navigationsskolor, som för närvarande finnas, icke motsvara ändamålet. Kongl. Maj:t, som häraf med nöje och tillfredsställelse inhämtade den förändring meningarne rörande detta ärende numera undergått, förordnade, i öfverensstämmelse med hvad H. K. H. Stor-Amiralen föreslagit och hemställt, en Kommitté, bestående af tvenne Flottans Officerare, tvenne Kommerse-Collegii ledamöter och tre enskilte Skeppsredare, åt hvilken Kommitté uppdrogs att inhämta och utreda Navigationsskolverkets närvarande tillstånd, sjömanshusens beskaffenhet, och de öfriga förhållanden som med handelssjöfarten i allmänhet jemte sjöfolkets vård och behandling hafva gemenskap, samt härom afgifva fullständigt utlåtande, åtföljdt af förslag till de förändringar i författningarne, eller till de nya reglementariska stadganden, som för ändamålet kunde anses nödige och lämplige.

Emedan osäkerhet uppstått angående tillämpningen af det år 1822 utfärdade Reglemente för [ 547 ]mätning af handelsfartyg, förordnade Kongl. Maj:t, att så väl Norrska, som alla de främmande Nationers fartyg, hvilka äro eller framdeles blifva till lika behandling med inhemska berättigade, skola, första gången de till Svensk hamn anlända, ovillkorligen undergå mätning och med Svenskt mätarebref förses.

Då Norrska handelsfartyg numera erhållit tillstånd att, i farvatten på andra sidan Cap Finisterre, på eget äfventyr segla under den särskilta Norrska handelsflaggan, blef, genom en af Kongl. Maj:t utfärdad Kungörelse, jemväl åt Svenska handelsfartyg, hvilkas redare det tilläfventyrs åstundade, tillåtelse meddelad, att segla i berörde farvatten med begagnande af den enskilta Svenska handelsflaggan, och utan att vara med Turkiska passhandlingar försedde.

I ändamål att bereda nya utvägar till afsättning för Rikets produkter, genom handelsförbindelsers öppnande med sådana länder, som förut varit af Svenska fartyg föga besökta, hade Kongl. Maj:t uppdragit åt en genom sina af trycket utgifna resbeskrifningar bekant Sjö-Officer att företaga en resa genom åtskilliga af de nya Staterna i Södra Amerika, för att inhämta nödiga upplysningar i afseende på upprättandet af en direkt handelsgemenskap med dessa orter, samt afgifva berättelser och utlåtanden rörande samma ämne. Med anledning [ 548 ]af de sålunda erhållna upplysningar, anbefalldes nu Kommerse-Collegium att inkomma med utlåtande och förslag rörande de åtgärder, som ansågos tjenlige att vidtaga till befrämjande af ifrågavarande ändamål. Derjemte beslöts, att en Svensk och Norrsk General-Konsul i de trenne Republikerna Venezuela, Nya Granada och Ecuador skulle anställas, med Caraccas till hufvudstation, och med rättighet att tillsätta Vice-konsuler på de platser, der han funne sådant nödigt. För öfrigt blef åt en i Spanska språket och Syd-Amerikas inre förhållanden genom ett flerårigt vistande derstädes kunnig Officer uppdraget, att begifva sig till de delar af detta land, som af förstnämnde Resande ej blifvit besökta, dels för att inhämta fullständiga underrättelser om närvarande commerciela och politiska förhållanden i de särskilta Staterna, dels för att söka bereda förmånliga handelsförbindelser med dessa rika och vidsträckta länder.

På begäran af Aktieägarne i Hypotheks-kassan för Bruksägare, meddelades Kongl. Maj:ts tillåtelse att förhöja berörde kassas rörelsekapital, eller det belopp kassan äger upplåna, från Fyra till Sex millioner R:dr Banko, hvarjemte åtskilliga af Bolaget föreslagna förändringar i Hypotheks-kassans senaste Reglemente blefvo af Kongl. Maj:t stadfästade.

Ett af Direktionen för Skånska Hypotheksföreningen uppgjordt förslag till ändringar och tillägg [ 549 ]i det för berörde Hypotheksförening år 1836 utfärdade Reglemente, blef likaledes af Kongl. Maj:t stadfästadt.

Åtskilliga föreslagne ändringar och tillägg i det senast utfärdade Reglemente, angående lån ur Stockholms Stads Sparbank, blefvo jemväl af Kongl. Maj:t fastställda.

Enligt till Kongl. Maj:t inkomna berättelser, hade antalet af Sparbanker i Riket årligen ökats, och dessa för de lägre folkklassernas sedlighet och välfärd så utmärkt nyttiga inrättningar hade vunnit ett allt mer utvidgadt förtroende, så att vid detta års slut summan af de i Sparbankerne innestående medel utgjorde öfver Två millioner R:dr Banko.