Bahus-Läns Beskrifning/Del I/Kapitel 02

Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  Om thes namn och uprinnelse.
Chorographia Bahusiensis Thet är: Bahus-Läns Beskrifning
av Johan Oedman

Om thes längd bredd och gräntzeskillnad
Om thes fördelning och Indelning  →


[ 4 ]

Thet Andra Capitlet. Om des längd, bredd ock gräntzeskildnad.

Bahus-Läns gräntzor gå öster up åt Wästgiöta dal: från wäster til Aggershus-Län i Norge: från Norge wid Swijne-sund alt söder ut til Giöta-Älf wid Bahus-Slott, så at hela thess längd är wid pass 21 mijl, men thess bredd är olik, dels 3, dels 6 eller 7 mijl.

Om thenna Gräntze-skildnad weste Brynjolff Elephant, en rijk ock mäktig Bonde på Sätegården Weitaland, then han jemte ett silfbundet förgylt swärd fick af Kong Oluf til skiänks, sålunda til at tala, tå Kong Oluf här i Wijken hölt Ting med Bönderne: Vel vide vi alle det rette Landemercke emellan Norrige og Swerig, som vaerit haver aff forne, at Got-Elf skiffter landene op til Wenner oc siden fra Marcker nord til Eid aa Skouff oc der fra langs efter det [ 5 ]field Kyllen alt nord til Finmarken: men nu hafue Suenske lenge haft denne part af Norrige inde, alt til Svinsund.[1] Äljest tar thet rätt sin begynnelse i Danaholmen, som warit ett urgammalt Wästgöta Råmärcke, emellan Swerige, Dannemarck ock Norrige ock tämmeligen stor til sin omkretz, ther om står sålunda wid slutet af gambla Wästgöta Lagen: Dana Holmbär är skipt i thre Löte, a en lot Upsala Kononger Annän oc Dana Kononger, thridiä lot oc Noregs Kononger; da är Stammä therre war/ tha hålt Dana Kononger i Bessle Upsalä Konongs, oc Norrän Kononger i Istad hans, när han steg på sin häst.[2]

Thenne Danaholmen är belägen wäster ut från Brunä bland många andra Holmar, Skiär ock Öyar, hwilcka thet folckeslaget Viti innehade ock kallades Vitala, til thess the gofwo sig under Kong Dan, the Danskas förste Regent, efter hwilkens namn thesse Holmar, i synnerhet thenne fådt sitt namn ock blifwit kalladt Danaholmen.

Härwid löper Giöta-Älf ut (som fordom kallades Gautelff)[3] strömmande från Wänern i Wästergiötland öfwer then stora forssen och watuklippan Trollhätta kallad, 6 mijl från hafwet, hwarifrån hon löper förbij Gammellös, fordom kallad Liodhus[4] belägit i gamla Swerige ock Skeplende Giäl änna åt Bahus, theräst hon delar sig i 2 strömmar, then ena går ned åt then [ 6 ]berömmeliga-Köp ock Stapel-Staden Giöteborg, then andra åt Kongeälf ock altså kringränner then Öen Hisingen, belägen emellan Elfsborgs-Slott i Swerige ock Bahus; på hwilcken Ö äro 5 Socknar, the 3 ha i gambla dagar hördt Kongen af Norrige til, ock the 2 Kongen af Swerige: Men i Kong Olufs tid kom igenom ett Tärninge-kast, then ena halfwa Socknen från Kongen i Swerige, som nu har alt ihop.

Ey långt från thenna Hisings-Ö ligger nu thenna förr omrörda Danaholmen, på hwilken förwisso berättas, at 3:ne Kongar på ett almänt möte warit samlade ock wid en Skijfwa eller ett Bord suttit til måltids, nemligen Kong Inge af Swerige, Kong Eric af Dannemark ock Kong Magnus Barfot af Norrige[5] hafwandes dock hwar suttit i sitt land, såsom rätta Gräntze-Ort ock skildnad emellan alla the 3 Nordiske Rijken.


  1. Sturlesson p. 200 & 201.
  2. Messenii Scondia illustrata Tom. 1. p. 3. 5. & Joh. Mag. Swea ock Giöta Chrönicka Lib. 1. Cap. 8. p. 8.
  3. Peder Claussons Norriges Beskrifning p. 21.
  4. Praeses Cederbourg i Giöteborgs Beskrifning p. 3.
  5. Peder Clausson Beskrifning om Norrige C. 2. p. 3.