Bahus-Läns Beskrifning/Del II/Kapitel 02

←  Om Bahus-Slott

Chorographia Bahusiensis Thet är: Bahus-Läns Beskrifning av Johan Oedman Om Mastrands stad och Slottet Carlsten

Om Uddewalds stad  →

Thet 2dra Capitlet.
Om
Mastrands Stad
Ock Slottet Carlsten.

Uti Elfsyssels Probsterij ligger ock then namnkunnige Staden Mastrand, som är blefwen först anlagd ock bygd af then berömmelige Norska Kongen Håkan Håkansson 1263^[1] ock thet på en Öö eller utklippa wid stora Hafwet, för thet öfwerflödiga Fiskeriet, som i synnerhet ther war på then tiden; utan twifwel är thetta skedt, sen som Kongelf wardt af Wenderna förstörd.

Staden förer i sit Wapn 3 Långer satta i 3kant i kretzen, omkring stå thessa orden: Opidi Mastrandensis S. sc. Sigillum mcccxxx.

Thenna Stad kallades fordom Måse-Strand för the många Måsar rundt omkring, eller Måfwar, som för Fiskens skuld uppehålla sig ther til stor myckenhet.

En del kalla Staden Marstrand, efter then är belägen wid stora Mare eller Hafwet: andra åter föregifwa Staden hafwa fådt sitt Namn af en Mast, på hwilcken Skeppbrutne Folck, i synnerhet en förnäm ock rik Jungfru, wid Namn Maria, blefwit bärgader ock kommit in på thenna Öen med Lifwet, sen Skeppet hade strandat på Pater noster-Skiären, som ligga strax utan för Mastrands-öen ock äro them seglandom ganska farliga, såsom Scylla ock Charybdis, at the ha wäl orsak, särdeles i Stormwäder innerligen bedia: Fader wår ꝛc. ock förthenskuld kallas Staden af Holländerna än i dag Masterland, dels ock therföre, emedan tå Skogarna woro i Flor, blefwo fordom, efter mitt omdömme, många Master tijt flåttade i Land ock til utlänningar försålde. Hwilcken then rättaste Meningen är, lämnar jag androm til at dömma: Dock är bäst skrifwa ock kalla Staden Mastrand, som thes gamla Sigill af år 1330 thet uttrycker i Koppar med följande Bokstäfwer i kanten: Anno MCCCXXX. Men in uti stå 3 stora Sillar i trekant satte med thenna Skrift omkring: OPIDI MASTRANDENSIS S. sc. Sigillum, loco oppidi. Hwilcken Skrift fins oförändrad i thet nu brukeliga Sigillet af Silfwer giordt i Sal. Borgmästarens Helge Tögers tid.

I gamla tider har Mastrands Öen warit ett Fiskeläger ock legat til Lycke-Sockn i Torsbys-Giäl, hwilcket ett gammalt Document eller Bref, som fins i Torsby Prästegård bredare utwisar.

År 1598 hafwer Erlig oc Welbördig Mand Sten Maltesson Herre til Holmgaard oc Höwidsmand paa Bahus ladet förordna oc kiöbt en Bogh til hwer Kircke udi Bahus Lanne, hwor udi Kirchens Regenskaber aarligen skal indskrifvis. Ifrån hwilcken tid Räkenskaperne blefwo af följande underskrefne, jämte the tå warande Prästmän. Såsom:

År 1598 af Magnus Pederssen, Borgemester. Anders Jenssen, Byfogde ock 2ne Raadmend.

1599 til ock med 1623 af Helge Tögerssen, Borgmester, ock under samma tid ifrån år 1601 til ock med 1611 af Jakob Anderssen ock Helge Tögerssen bägge borgmästare, jämte 2 til 10 Rådmän tillika med Byfogden.

Ett ock annat år wid samma tid, har ock en Stikt-Skrifware, såsom Anders Pederssen ock Jens Pederssen warit.

1641 Anders Pederssen, Borgmester med Rådmän. Sedan nämnes ingen Borgmästare förn

1647 Ifwar Helgessen ock Anders Pederssen Borgmestare, hwilcken senare lefwat til 1650.

1651 Har Ifwar Krabbe Tygesson äfwenwäl underskrifwit, men nämnes intet hwad Bestälning han hade.

1662 Ha Ifwar Helgessen ock Söfren Christerssen bägge såsom borgmästare underskrifwit.

1665 Peter Dragman ock Ifwar Helgessen Borgmästare.

1672 Nils Thomasson Feman ock Anders Swensson Borgmästare.

Thenne Nils Feman har warit Justitiæ-Cantzlerens Femans Fader, hälst han hette Thomas.

Sedan the åfwannämde Borgmästare afledit, har intet warit mer än en Borgmästare i Mastrand tillika, nemligen följande, som ther efter tilträdt.

1683 Anders Jutterbok.

1684 Anders Rathe.

1696 Peter Kall, blef sen Häradshöfdinge uti Sunnerwijken.

1699 Magnus Stenius.

1717 Nils Fossbärg.

1722 Christopher Bilmarck.

Then tiden Staden war i flor, woro här äfwen Præsidenter, men medelst thet, at the gamble Rådstugo-handlingar äro förskingrade i ofreds-tider, har jag intet kunnat få Namn på mer än en, som hett Anders Roman, som af Rådstugu-Protocollet hållet 1671 ock 72, tå igenfinnes, warit Justitiæ-Président. Wid samma tid war Johan Plate Syndicus. Uti Kyrcko-Boken nämnes en Rådman Borras Aschenberg, som lefwat ifrån 1599 til 1606, men ej är troligt, at han har warit af then Höggrefliga Aschenbergs-Familia.

Wid samma tid har ock warit en Rådman, benämd Jörgen von Schlefwen, som synes warit Adel.

The nu warande Rådmän äro Herr Nicolas Darell, Herr Johan Beyer Stads-Notarius, Hr. Christian Bundsen ock Hr. Johan Holst.

Äldre Stads-Privilegier kunna intet igenfinnas, än ifrån år 1440 utgifne af Kong Christopher i Dannemarck; Men at Staden är långt äldre, har jag på sitt ställe klarligen wisat.

När thenna Staden war kommen i Stånd, har Kong Magnus Eriksson Smek gifwit sin Drotning Blancka til Morgongåfwa ock Lifgedinge icke allenast Bahus utan ock Mastrand samt hela Elfsyssel.^[2]

År 1566 woro the Swänske inne på Koöen ock wille storma Mastrand: Men Borgarena hade wäkt Isen, at the icke kunde komma öfwer, men måtte draga tilbaka.^[3]

Borgarena i Mastrand ha af Arilds tid warit försedde med gamla goda Privilegier eller Friheter ock flere äro them gifne i K. Fredricks then andras tid, angående Fisket; men som Inbyggarne then tiden missbrukte them, emot andra, som kommo tijt at fiska ock insalta, tog GUD Fisket bort.^[4]

I thenna Staden blef år 1449 på Marie Besökelses Dag K. Christiern then I. hyllad af Biskopen ock Riksens Råd, emot Kongl. Försäkran, hwilcken säges förwisso hafwa brakt först in Christendommen uti Norrige.^[5]

1586 brändes Mastrands Stad aldeles up.^[6]

1643 blef åter thenna Staden ynkeligen afbränd ock thet i Aug. Månad.^[7]

Dock wid alla thessa olyckelige händelser, har GUD bewarat sielfwa Stads-Kyrckan, kallad Marie-Kyrcka, antingen efter Maria Christi Moder, henne til äro inwigd, eller (som gambla Män berätta) af then strandade rika Jungfrun Maria, som til Tacksamhet låtit bygga thenna Kyrckan, hwilcken är hwälfd med Sten, försedd med ett wackert Sten-Torn ock skiöna Klockor, sen the gamble i sidsta Elde-Branden 1682, hwilcken hela Staden 3die Resan åter jämmerligen öfwergick, blefwo försmälte, på hwilcka ha stådt med fulla Bokstäfwer: Mariæ-Klockor, til bewis, at förbemälte Jungfru låtit giuta them. Ock synes thenna Kyrckan wara gammal af gråsten upbygd, dock med Tegelsten i hörnen ock kanterna zirad, hälst man ser icke allenast ett stort inmuradt Kors på östre Gaflen, som är skedt i the Catholiske tider, utan ock under Taket bak om Altaret i Choret thenna gambla Muncke-Skriften: Cōpletū ē op9 ys an̄o dm. mo. cdlx octauo ydvs Octob. i.e. Completum est opus hoc anno Dn̄i M CDLX. Är altså Choret bygdt wid Kyrckan 1460 den 8 Octob. Men sielfwa Kyrckan äldre, utan twifwel i 14de Seculo, hälst Choret stiger så högt med thess Bygnad, at thet skyler mer än hölften af thet omrörda Korsset på östra Gaflen.

Kyrckan är upbygd på Kloster-Grund, ty innan then kom til at byggas, hafwa the allenast haft en Kloster-Kyrcka i början, hwars qwarlefwor på södra sidan om Kyrckan än synas, hwilcken del af Kyrcko-Gården är anslagen til the fattigas Begrafning ock kallas then frija Kloster-Jorden. In i Kyrckan äro wackra Ornamenter, utom en hwälfd Sacristïe, är ett skiönt Orgel-Wärck ock Altare-Tafla, the ther äro bekåstade för Kyrckans Medel, jämte Målning öfwer alt i Kyrckan, samt hederlig Kyrckogårds-Mur med Bräde-Tak ock Järn-Galror i Kyrcke-Portarne.

Men Predike-Stolen har Sal. Probsten Bagge sielf bekostat med 300 Dal. Silf:mt, item en stor Silf-Skål på 80 Lod wid pass, som brukas wid Funten, thessutan ett skiönt Altare-kläde af rödt Sammet med Silfwer-Frantzar ock Silfwer-Spetzar i alla Sömmar, hwarpå står Sal. Probstens ock hans Frus Namn med åretal 1717.

Uti Kyrckans Chor ligga thesse Graf-Stenar then ena af år 1574, på hwilcken läsas thesse orden: Pawel Frantzen Sogne-Prest i Mastrand oc döde Anno 1574.

Then andra af år 1586 den 10 April, hwar på är uthugget: Albert Alarderich, Arne Olofson.

En dylik Grafsten med en Mässings-Plåt uppå, utan namn, dock år 1641 fins ther ock. Uti norra gången är ock en Lijksten, hwar på mitt i står uthuggen en stor Karl med Wärja wid sidan ock en hop Wapn omkring med thenna underskrift: Anno 1612 den 23 Maii Bleff geschossen für Elsburg, Der Edele Ebrenveste Herr Fabian von Loben, Ritter aus dem Haus Grosdorben in Nieder-Lausnitz. Godt Giebe E. F. Auferstehung. Thet är, år 1612 den 23 Maii blef then Ädle Ehrenfäste Herren Fabian af Loben, Riddare af thet Adeliga Huset Gross-Dorben eller stora Håfwet i nedre Lausnitz skuten för Elfsborg. GUD gifwe honom en frögdefull upståndelse. Eljest äro inga Epitaphier eller annat in i Kyrckan märckwärdigt.

Then tiden Staden war i Floe ock wälmackt, blef samlad af the tå warande Borgare en wiss Collect til ett Hospital af Trä bygt, bestående af en Stuga, ett Kiök ock en liten Kammare til 8 Personer, som ther uppehållas af Räntan på Penningarna.

Thessutan är ock i Mastrand upbygd en liten wacker Scholæ, liksom i Kongelf, Uddewald ock Strömstad, hwaräst en hop Barn så wäl från Landet, som i sielfwa Staden hafwa lägenhet at bli underwiste icke allenast i blotta Christendommen på Swänska, utan ock så wida i Bokliga konster på Latin &c. at the ther ifrån kunna bli förafskedade til Giöteborgs-Gymnasium. Rector Scholæ har fordom warit Slotts-Präst therjämte; Men nu sedan Præbende-Pastoratet Solbärga gick ifrån Mastrands Stad ock fick sin egen Kyrckoherde, som skedde 1726, har Pastor i Mastrand fådt Fulmakt at ock wara Slotts-Predikant, hwilcket skedde först år 1737.

The Probster ock Kyrckoherdar, som man kan weta warit i Mastrand, äro följande, them Probsten Herr Mag. Brag warit så god ock extraherat utur Kyrcke-Böckerna ock mig lämnat.

1. Herr Pawel Frantzen, som afled 1574, thet hans Grafsten utwisar.
2. Herr Christer Nilssen, blef Pastor 1598 ock Probst 1610, dödde 1619.
3. Herr Biörn Helgesson Brahn, som ligger begrafwen under Altaret: kom til Pastoratet 1620, blef Probst 1637 ock dödde 1646.
4. Herr Påsche Larsson, hwars namn fins antecknad i en gammal Dansk Bibel, uplagd i Kiöpenhamn 1647 tå han tilträdt Pastoratet. Efter hans död 1650, kom thess Son
5. Herr Lars Påschesson Wandelin på erhållen Fulmakt 1651, men lefde intet längre, än til 1668; dock är thet wist, at honom succederade thess Måg.
6. Herr Mag. Fridrich Nilsson Bagge 1669, som 1679 blef Probst öfwer Elfsyssel, samt medelst sitt trogna ock redeliga förhållande under ofredsåren 1675 til ock med 1679 benådad med Kgl. Fulmakt på Solbärga-Pastorat, såsom Præbende til Mastrand år 1682 den 19 Dec. jämte Kongl. Confirmation på thess Probste-tienst. Thenne Sal. Mannen war en autoriserad, lärd ock berömmelig Man, hade icke allenast disputerat och Magistrerat i Wittenberg 1667 den 9 Octob. 1ste gn. sub Præsidio Doct. Calovii, i hwilcken Disputation han giordt Adnotata Anti-Grotiana ad librum Joëlis. 2dra gn. sub Præside Ægidio Strauch pro impetranda licentia publicé præsidendi & docendi de Historia Symboli Apostolici. 1668 den 22 April disputerade han sielf, såsom Præses i Altorph De oorigine orbis literati, utan ock giordt en Synodal Disputation 1688 in Art. De Jesu Deo & Homine, för hwilken han sielf præsiderat, samt 1708 låtit gå i Trycket Mellificium Evangelicum: Item Curriculum vitæ Christi ock en Tractat om Werldenes Fåfängelighet, hafwandes wackra hederlige Barn lämnat efter sig, nemligen Probsten Herr Friedrich Bagge up i Östergötland på stora Åby, tijt han blef transporterad, såsom Pastor från Skae här i Bahus Län 1716. Än 3ne andra Söner, som äro Rådmän, Hr. Lorentz Bagge i Giöteborg, Hr. Samuel Bagge i Mastrand, item Hr. Johan Bagge i Örebro, utom afledne Kyrckoherden Nils Bagge i Fagerå. Har altså thenna Sal. Mannen, som war på förslag at bli Dom-Probst i Giöteborg efter Sal. Magister Johan Florander 1708, warit Pastor i Mastrand från thet han war 23 år gammal i 44 år ock Probst i 34 år; war således intet mer än 67 år, tå han dödde 1713, men hans Äncke-Fru lefde alt tils 1731. Ock emedan Sal. Probsten hade allenast en enda Doter, lagade han några år, före sin död, 1709, at hon blef gift med Sal. Biskop Carlbergs Son Mag. Johan Carlberg, hwilcken ock fick Kongl. Fulmackt, såsom then
7. i ordningen; Men uppehölt sig mäst uti Solbärga Pastorat, hwaräst han ock dödde uti ett ensligt ock änsligt Lefwerne 1724 den 27 Dec. Efter hans död kom Solbärga Giäl från Mastrand, i ty Reg. Pastoren Herr Nils Hammarberg fick Fulmakt ther på 1726 ock Mastrands Stad fick sin Präst nemligen:
8. Herr Mag. Jonas Brag, som på erhållen Fulmakt den 9 Aug. 1727 trädde til följande året therpå, är än i Lijfwe ock med berömwärd flit nu förestår både Slotts- ock Stads-Församlingarna, hwilcka intet äro i thet Stånd ock wälmackt, som i Sal. Probsten Bagges tid; Dock är Staden wäl bebygd til största delen ock försedd med en god Skepshamn til then största Flotta, som kan finnas ock strax färdig at löpa ut i alla feigder. Sen Herr Magister Brag warit Herredags-Man 1741, blef han wald til Probst, efter sin lyckeliga hemkomst 1742.

År 1670 ock 71 höltz i Mastrand en farlig Commission öfwer thet stora Truldoms wäsendet, som förspordes gå i Swang så här, som i Kongelf, the som blefwo öfwertygade på bägge ställen, kommo ock at stå sitt wälförtiente Straff wid Staden Kongelf. Men the Handlingar här om äro förkomne, at jag ej kan få rätt grund här på.

År 1706 i Junii skedde en grufwelig Execution på Galgabärget, strax wid Koöen i thenna Staden, öfwer en Advocat från Wästerbotn Johan Hinrich Schiönheit, i anledning af Kongl. Giöta-Håf-Rätts Dom, i ty han, såsom en GUDs, thess H. Ords ock Sacramenters Försmädare, i thet han kallade HErrans H. Nattward en Präste-Lögn ock Bedrägeri, blef sig sielf til ett wälförtient Straff ock androm Ogudaktigom til Sträck ock Warnagel, hans högra Hand honom af Bödelen först afhuggen, Tungan utur Munnen afskuren, ther efter halshuggen ock å Båle bränder, men Tungan ock Handen på Kåken in i Stadens Torg fastspikade, sedan hans ochristeliga ock kiätterska Smädes-Skrifter blifwit förut i thess åsyn af Bödelen upbrände.

Herr Mag. och Probsten Brag, som jag har orsak at tacka för stor uplysning, har ock berättat mig en sälsam ock underlig händelse 1728 i Octob. om en Soldate-Hustro, Kersti SwensDoter, hwilcken kom bort ock ingen än i dag har kunnat weta til at ge någon underrättelse om mer än hennes Man Swen Frisk, then han för Prästerna ock Dom-Stolen sålunda giordt: Jag har lefwat på 4:de året med min Hustro ock aflat 3 Barn med henne, som altid fört ett stilla Gudfruktigt Lefwerne, har ock warit frisk al sin tid til den 30 Octob. 1728, tå hon begynte jämra ock klaga sig, ock tå jag frågade hwad henne feltes? sade hon sig thet intet weta sielf. Jag frågade, om hon wille ha Prästen eller någon til sig? swarade hon: Ney. Therpå gaf jag henne en Psalm-Bok at läsa i, thet hon ock giorde 1 Timmas tid ock gret bitterligen: Jag bad henne intet taga sig galna Tanckar före, utan ha GUD för ögon, hwar på hon swarade intet, utan gick til Sängs, dock suckade ock bad GUD innerligen hielpa sig, tog så sitt späda Barn til sig i Sängen ock bad mig at lägga mig tillika med, ty hon wille sofwa: ock tå wi läsit ock befalt oss i GUDs wåld, somnade hon in, ock tå jag legat i stor ängslan, wände hon sig från Barnet til mig ock frågade, om jag sofwit? ock tå jag sade: Ney, sade hon sig hafwa sofwit wäl, låg så sen stilla ther på, at jag ej annat wiste, än hon åter insomnat, at jag i glädie ock somnade in: Men strax ther efter steg hon up, hwaröfwer jag waknade ock frågade, hwart hon wille gå? Swarade hon: Jag wil gå ut, ock tå jag tilböd mig wilja gå med, wille hon thet ej, utan for hastigt vt, ock som jag, full af ängslan, skyndade mig efter henne, kunde jag dock intet hinna henne, utan fick omsider se henne öfwerst på Bärget wid Slotts-Kyrckogården, ropade ock bad, thet hon intet måtte taga sig något oråd före, utan gå hem til sina små Barn: Men swarade icke ett ord: ock tå jag med stor mödo kom uppå Bärget, ther hon hade stådt, war hon redan borta ock aldrig syntes mer hwarcken död eller lefwande: hon blef wäl efterletad af ett helt Compagnie uti alla Rum ock Ställen, men hwarcken til Lands eller i Watnet har man kunnat se eller finna thet ringaste spår eller Kläder efter henne, utan twifwel therigenom, at hon, under en starck Landwind, wid sitt ynckeliga nedstörtande i Hafwet, medelst then henne åkomne alt för stora ängslan, drifwit strax om Natten ut i wilda Hafwet ock ther blifwit försänckt; Dock huru här med föreweter, wet GUD bäst: Men efter hon altid fört ett stilla ock Gudfrucktigt Lefwerne ock med sin Man lefwat kärligen ock wäl, är rådeligast at intet just för ömma henne, som war råkad i en alt för swår Frestelse, utan helre lämpa in på henne the ord, som stå i Uppenb. Boks 3: 3. 9. 10. Verser. At fast hon hade en liten kraft, wille dock GUD bewara henne i Frestelsens Stund ock draga henne utur Satans hop.

Om Carlsten.

Efter Freds fördraget 1658 den 27 Febr. uti Rotskild med Kong Carl Gustav den X. i Swerige ock med K. Friedrik den III. i Dannemarck, som i then 8de Puncten afstod i ewärdelige Tijder de eröfrade ock nu restituerade Länder i Holsten, Jutland ock Seeland, nemligen Skåne, Blekingen, Halland, Bornholm, Bahus Slott med hela thess Län, item Staden Dronthem ock hela thess Amt i Norrige, föll, i K. Carl then XI. tid 1675 K. Christian den V. in i Skåne ock wille alt taga igen, som war i hans Sal. Hr. Fars tid förloradt, giorde ther på försök med 10 blodiga Fältslag wid Lands-Crona, Lund, Halmstad, Christianstad, men i synnerhet här i Bahus-Län, genom sin tappra Gen. Fält-Marskalck ock Ståthållare i Norrige Ulrich Fr. Güldenlöw, tå han 1677 den 23 Julii belägrade Mastrand, som tå för tiden wäl hade en Fästning, men bestod allenast af 4 Skantzar, som kallades: Malepert, Hedvigsholm ut med Koöen belägen, item Gustafs-Borg ock Carlsten ock måste omsider ge sig; ty tå the 2ne Skantzar blefwo med storm intagne, betiente Fienden sig af them ock skiöt så länge på the andra både från sin ankomna Flotta til Siös ock til Lands från Koöen ock the intagne Skantzar, at the med accord måtte ge them öfwer: dock blefwo the restituerade wid Freds-Slutet ock under Gref Dahlbergs direction, på Sal. K. Carl then XI. Befalning 1682 giordt af alla 4 Skantzarna ett nästan oöfwerwinneligit Slott, wid Namn Carlsten, som är uparbetadt mäst af Arrestanter ock Lifsfångar, hwarthän the, som grofwa Missgärningar giordt ock skonas med Lifwet, blifwa förwiste at ther arbeta liksom Slafwar i Turckiet. Thenna Fästningen til utan- ock innanwärcken, Redouter, Etager, Raveliner, Bastioner, Baraquer, Magaziner, Kyrcka, Fånge-Hus, Brun ꝛc. har Præses Cederbourg i sin wackra Beskrifning under Giöteborg riktigt afristat^[8] at jag håller helt onödigt wara, thet här å nyo afmåla, utan wil helre then Gunstige Läsaren hafwa tijt hänwist.

Wid Carlstens Fästning är en S. Eriks Källa til hwilcken the offrat ock kallat Rummet Siäle-Kistan, ty the ha hållit then omliggande Jorden liksom helig, then the brukat för många Siukdommar, så wäl som sielfwa Kiällans watn, ock woro the gamble i then galna Tanckan, at ho som wiste af thenna Kiällan eller Siäle-Kistan ock then ej besökte, honom skulle något olyckeligt wederfaras; Förthenskuld offrades ther Penningar ock af Mangel ther af Knappe-Nålar, Synålar ꝛc.

Ifrån år 1680, sen thenna skiöna ock starcka Fästning Carlsten, efter Kriget, blef anlagd, ha följande Commendanter, then förswarat.

1. Carl Gustav Frölich 1680 til 1693
2. Johan Laurin 1694 til 1697
3. Johan Smitberg 1698 til 1699
4. Barthold Otto Smoll 1700 til 1716
5. Hindrich Danckwardt 1716 til 1719

Under thenna olyckeliga Commendantens tid 1719 i Julii Månad, blef Fästningen, igenom förräderie, hotande ock lockande öfwergifwen til the Danska, under Vice Ammiralen Tornschiölds Commando, hwarefter Commendanten Danckwardt blef dömd af med Lifwet at halshuggas, som ock skedde året efter 1720, tå Fästningen wid Freds-Slutet den 1 Nov. åter lefwererades til Sweriges Crono, hafwandes then

6. Öfwersten Ehrensverd allaredan fådt Fulmakt på Commendantz Bestälningen 1719 men trädde ej til förn 1720 til 1731
7. Peter Julius Starenflycht 1731 til 1742
8. M. Wolb von Tungelfelt 1743

ock än lefwer såsom Öfwerste ock Commendant.

1. Sturl. p. 795.
2. Sturl. p. 839.
3. Vandals Norriges Beskrifning.
4. Norvegia illustrata p. 171.
5. Hwitfelt.
6. Zeit.
7. Christ. Steph. Bang.
8. p. 136. &c.