Bahus-Läns Beskrifning/Del III/Kapitel 05

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
←  Om the i Sunnerwiken
Chorographia Bahusiensis Thet är: Bahus-Läns Beskrifning
av Johan Oedman

Om the i Norrwiken
Avslutning  →


[ 314 ]

Femte Capitlet. Om the Giäl i Norrwijkan.

1. Qwille Giäl ock Härad.

Här i Bahus-Län äro små Härader, bestående offta af ett Giäl allena, som uti Tanum ock i Qwille, hwilket fordomdags bestådt af 4 Socknar, nemligen Qwille, Wrem, Botna ock Swenneby, men nu ej mer än af 3, sen Wrems kyrcka blef ödelagd, utan twifwel tå Härskapet ther i Feigder ej kommo til at bo, effter wanligheten på sitt Gods Wrem, om hwilka kyrckor hwar för sig, jag nu wil giöra utförlig Berättelse, särdeles effter then uplysning sal. Herr Mag. ock Kyrckoherden Peter Eekman i Qwille behagat lämna mig.

Om Häradet Qwille har sitt Namn af Kyrckan eller Kyrckan af Häradet, kan wara lika mycket; Men hwar af begge så kallas, är ej så lätt at utgrunda. I D. Spegels Glossario, finner man wäl, at thet Ordet Qwill, betyder ett litet stycke Äng [ 315 ]thet Östgiötarna kalla Hump ock Bahus-Länningarne en Teg.

Chorographia Bahusiensis sida 315.png

Men thet giör intet tilfyllest, ty på thet Sättet, skulle alla Giäl så kallas, utan mig synes, at Qwille har fådt sitt Namn, antingen af the ther många qwillande eller rinnande Strömmar, Åer, Qwillor eller Kiällor, eller ock (som nog troligt är effter min Gissning) af the i gamla tider strandade ock förolyckade Menniskior, hwilka under olyckan, jämwäl ther wid Siökanten i Pastoratet Qwille, qwillat, thet är jämrat ock klagat sig jämmerligen; ty Gud tröste then som är i Nöden ock Faran: Förthenskuld förer thetta Häradet Qwille ett trä i Sigillet, til ett teckn, at ther i fordna tider warit mycken skog, men tå Skotterne här grasserade, och thet stora Sille-Fisket stod på, ödelade the skogarna, både i Tanum och Qwille.

Hwad nu Moderkyrckan Qwille anbelangar, så är hon af Sten murad, såsom en Kors-Kyrcka, dock med litet Chor, hwilket dock effter Beslut skal nedtagas ock göras ett med Storkyrckan, hälst ther är en stor Folkrik Församling; Hon är belägen på Prästegårdens Ägor ock altså Crone-Grund. I gamla tider, tå Wrems Sockn, som bestod [ 316 ]af 16 hela Gårdar, war i Wälmakt, woro i Qwille Sockn ej mer än 111 Hemman, men nu 127, dels Frälse under Säterijet stora Wrem, dels Skatte ock Crone, så wäl som i the andra bägge Socknarna.

Thenna Qwille kyrcka är wäl målad nyligen af Mäster Schiönfeldt, så til Taket, som Läktaren 1727: Men Altare-Taflan ock Predike-Stolen äro mycket gamle, ringa ock släte, jämwäl Funten. Altare-Taflan är uthuggen med Bilthuggare-Wärck År 1671 ock mitt uti är målad Historien, om Nicodemi Ankomst til Christum om Natten, utom Skrifftenes Språk.

Predikestolen är giord i salig Johan Jensson Gieddes tid 1650, i Anledning af the Bokstäfwer, som finnas ther på J. J. S. G. P. Men hwad the andra ther stående Bokstäfwer betyda, kan ingen weta säga mig, nemligen P. A. K. W. 1650; utan twifwel lärer thet warit en hederlig Sockne-Man Peder Andersson Kyrckewärd, ock thess hustru Karin Wetles dotter som kan hända något ansenligt gifwit til thenna Predike-Stol.

På Funtens Crona, står åter salig Herr Johan Jensons Namn ock Peder Anderssons, hwilka såsom Kyrckones Föreståndare, låtit giöra thenna Funten 1652, hwilket Åretal står på Funtens dörr.

På Kalcken är utstuckit Guds Lamb, med Seger-Fanan ock omkring står: Ecce Agnus Dei, qui tollit peccata Mundi, miserere nostri A:o 1704.

På Kalke-Klädet, som är wackert sydt ock af Herr Mag. Eekman förärdt, stå thesse Bokstäfwer in uti en Krantz I. H. S., P. E. M. G. J. D. 1728.

Mässe-Haken, som är nu utgammal ock utsleten, har S. Daniel Bildt ock Dorothea Bielcke förärt 1662, emedan theras Namn ock Wapn stå therpå sålunda:

[ 317 ]

FÖRBARME. DIG. OFVER. OS.
I. LOST. OCH. NOD.
I. LIF. OCH. DOD
Daniel Bildt. DOROTHE BIELKE. 1662.

Inga Epitaphier eller Graf-Stenar finnas, antingen in eller utom kyrckan, icke eller Sacristie, ther i Kyrckoherdarnas Lik kunnat blefwit begrafne.

Icke eller finnes i thet wid Kyrckan upbygde Brädes- ock Timmers-Tornet, mer än en liten klocka, på hwilken man intet mer kan läsa än Maria: Nu nyligen är ock en stor klocka tit förskaffad 1742: På hwilken står:

Soli Deo Gloria.

Quille Kyrcko-Klocka guten Åhr 1742, tå varande Stichtets Biskop Herr Doct. Jacob Benzelius, Kyrckoherden Herr Mag. Petrus Eekman, Kyrk-Insp. Wolfdauer.

Til Qville Kyrka kom Guds helga ord at lära,
At tu må blifva from, Ock lefwa Gud til ähra:
Wänd af tin synd igen, ock læt Guds ord tig tuckta,
Så blifwer Gud tin wæn, Tå lär tu Honom fruckta.
Ps. C. L. 5.

Guten i Giötheborg af Arved Böök.

I thenna Socknen, fins allenast en Herregård Stora Wrem benämd, bestående af 3 hela Hemman, samt Rå ock Rör, eller ther under lydande 11 insokne Frälse-Hemman effter Förmedlingen. Thess Ägare är nu förtiden Fru Generalskan Rosenstierna, som thet nyligen fådt i Arf effter sin saliga Fru Mor ock Grefwinna Sabina Margareta von Aschenberg, salig Öfwersten Liljehöks Äncke-Fru, hwars första Man ock Herre war Herr Christian Danielsson Bildt, ock effter ende Sonen dödde ogifft, kom Högbemälte Fru Grefwinna at thet få i Arf effter [ 318 ]sin salig Herre, hwilken utan twifwel fådt thetta Gods, effter sin sal. Herr Far Daniel Bildt, som hade til äkta Fru Dorothea Bielke, hwilken år 1650 bygt til Sätes-Gård, ett stort grundmuradt Stenhus 3 Wåningar högt här på Wrem, hwars like intet finnes i hela Bahus-Län: Men hon kostade therpå all sin Medel.

Mer än för 100:de år sedan, war theröfwer rådandes en mäkta rik ock myndig Dansk Adels-Man, wid Namn Christopher Galde, som ock ägde Åby Gods på Sotenäs, om hwilken säges at han ägt hwar 3:die Gård här i Landet med Kongen. Från honom är thetta Gods genom Arf tilfallet Herr Daniel Bildt, emedan Herr Galde hade til Fru Birgita Bildt, som fins af en Graf-Sten i Tossene Kyrcka År 1555, hwar om jag wid thess Beskrifning utförlig Berättelse lemnat.

Utom thetta enda Säteriet i hela Pastoratet, äro 2:ne Öfwer-Officerare Boställen Ledum ock Bärg, på thet förra bor nu förtiden Herr Capitain Hertel, som har til äkta Fru Baronessan Macklier, salig Landshöfdingen David Mackliers k. Doter: På thet senare bodde salig Lieut. Hermelin, hwars salig Far war then widtberömda Professorn ock på sidstonne salig K. Carl then XII:tes Stats-Secreterare och Cancellie-Råd, som wid Pultava måste lifwet tilsättia, hafwandes til Fru salig Öfwerste Veinholtz Doter; Men nu bor, effter hans död, Herr Lieutenant Balck ther på.

Hwad härnäst Annexerna widkommer, så är wid them mäkta litet at märka; ty Annexen Botna består allenast af 17 1/2 Hemman ock Swenneby af 23 dito. Botna, som har sitt Namn af Botn, hwilket betyder ett stycke Marck, eller [ 319 ]sancker Äng, som ther ock fins änna igenom, så at Prästerna hafwa tit en swår ock farlig Kyrcke-Wäg för Hängedy, är belägen från Moder-kyrckan Qwille, wid pass 3/4 Mil, strax wid salta Hafwet, är af Sten murad, ock igenom salig Kyrckoherdens Mag. Eekmans Omsorg effter Kriget, i godt Stånd satt, ock med en ny klocka försedd 1736: På hwilken jämte salig Magisterns, Kyrcko-Inspectoren Wolfdauers ock Klocke-Gjutaren Bööks Namn, stå thesse wackra verser som salig Mag. Eekman af Gudelig Andakt, låtit sätta ther på:

När tu får höra Liudet mitt,
Så kom til Botna Kyrcka:
Guds Ord ther röre hiertat titt,
At Siälen må få Styrcka:
Wändt af tin Synd ock bättra tig:
Låt Herrans Ord tig tuckta:
Lef trogen ock rättfärdelig,
Tin Herra Jesum frukta.

Eljest är wid thenna kyrckan intet märkwärdigt, icke eller wid then andra Annexen Swenneby, som utan twifwel fådt sitt Namn, af en som hett Swen, på hwilkens Grund ock By hon lärer warit upbygd, består allenast af 23 hela Hemman (som förr bemält är) ock är belägen 1 Mil från Hufwud-Kyrckan, helt när wid salta Hafwet. Hwarken in uti Kyrckan, eller utom på Kyrcko-Gården, äro några Märckwärdigheter; Förthenskuld, som ock begge thesse Annexer ej ligga mer än 1/2 Mil från hwar andra, sökte icke allenast Sal. D. ock Biskopen Carlberg i sin tid 1693 tå han war på Visitation, utan ock Sal. Doct. Eric Benzelius 1728, at af begge Annexerna giöra en stor fullkomlig, både til Prästernas Lisa ock Församlingens [ 320 ]större Nytta ock Upbyggelse: Men Allmogen stod aldeles ther emot.

Uti intet Pastorat finner jag så långt tilbaka, om Kyrckoherdarnas af- ock tilträdande, som här i Qwille, hwar om sal. Mag. Eekman warit så god ock gifwit mig grundelig ock utförlig Handledning, af the gamla Kyrcko-Böcker ock Skriffter han hafft om händer: Hälst ifrån Reformations-tiden, har ingen främmande, utan antingen Son eller Måg kommit til Pastoratet, hwarigenom inga Documenter äro förtegade, förlagde eller förskingrade, som på andra Ställen, hwaräst jag har hafft mycket at giöra, innan jag kunnat ärhålla någon uplysning.

Then I. Lutherska Präst i Qwille, har warit Hr. Gude Axelsson Giädde, som säges hafwa kommit, effter then sidsta här warande Muncke-Prästen Hr. Gudmund, hwilken tå han måste här ifrån ock hade wid Fiälbacka-Strand, uti Qwille Sockn, packat in sina Saker på en Båt at gå öfwer til Norrige, hölt han på Siö-Stranden, för then ther til en stor Myckenhet församlade Allmogen, sitt sidsta Afskieds tal, ock ibland annat önskade: At om thet icke woro then rätta Läran ock Tron, som han för them predikat hade, han tå måtte förgås wid nästa Skiär ock Klippa; hwilket ock hände, i ty han i hela Folketz Åsyn af en starck Wäderilning, kullseglade på ett litet Skiär, ej längre än ett Canon-Skått, från samma Fiälbacka Strand. Hwilcket Skiär, som i lungt Wäder ock lågt Watn, står wid pass 1 Aln öfwer Watnet, men tå Storm är, aldeles öfwerhöljes, kallas än i dag Gudmuns Skiär. Men at Herr Gude Axelsson, ej warit Herr Gudmunds närmaste Effterträdare, thet wisar ett gammalt [ 321 ]Document, af år 1592 d. 1 Julii uti Stora Qwille, som ännu fins i Prästegården, hos sal. Herr Mag. Eekman, i hwilket står at läsa thesse Orden: thet sal. Herr Torger warit i Qwille Sogne-Präst för hannom nemligen Herr Gude Axelsson: Men på hwad tid, antingen strax före eller efter Lutheri Reformation, wet ingen säga wist, utan twifwel har han warit then förste. Men effter han strax dödt, utan twifwel i the samma then Lutherska Religion infördes, har man räknat ifrån then tid Herr Gude blef, hälst han warit Pastor i Qwille, från 1534 til 1573, som ses af Bref ock säkra relationer, ock altså warit en utgammal Man.

Thenne Herr Gudde Gieda, har warit af gammal Adelig Släkt, från Dronthem i Norrige, studerat i Wittenberg, ock warit Lutheri Discipel. Tänckte sedan wid sin hemkomst, genom Swärdet återwinna sitt Adelskap, thet Fadren Axel Giedde, genom ett ofri ock oadeligit Gifte, men en Kiöpmans dotter bortwiste ock tiente sig up til Lieutnant: Men när Kong Christian den 3:dje anlade Reformations-Wärcket, upsöktes all studerande ungdom, som hade god grund i Lutherska Läran, at befordras til Prästa-Ämbetet, tå blef ock thenne Herr Gude Axelson förordnad til Pastor uti Qwille, samt sedan Religions-Probst, som the i forna dagar så kallades här i Wiken. Han har warit en mycket alfwarsam och nitälskande Man om Religionen, samt hållit flitig Bref-Wäxling med sal. Doct. Luther, hwilket ock slutes theraf, at effter han sökte aldeles utrota den Påwiska Läran, har han til sin Säkerhet måst i förstonne altid rida med Wärja ock Pistoler, at förswara sig mot the ännu Påwiskt sinnade. Hans Wärja ock stora Slag-Swärd, [ 322 ]som han förde wid Sadelen, säges wara kommit med thess Sone-Son Herr Per Jenson til Nafwerstad, ock ther i en Wådeld förkommit. Thenne Herr Gude Axelsson, som war en utlefwad Man ock på Ålderdommen blind, är Stam-Fader til thenna här i Bahus-Län nu warande Giaedde Familia. Hans Son then 2:dra Lutherska Prästen, wid Namn Herr Jens Gudesson Giedde, fick Pastoratet effter honom 1573 d. 3 Maj på Församlingens kallelse-Bref, then tid han studerade på Universitetet i Köpenhamn, ock hade ther några år warit med stor Flit ock Beröm, at komma sin gamla Fader til hielp, han har ock warit en alfwarsam ock berömmelig Man, som lemnat ett godt Lof-Ord effter sig i Församlingen. Uti hans Tid har en Skotsk Kong (utan twifwel Jacobus then 6:te) rest härigenom, ock kommit til Qwille Prästegård, hwaräst tå han fick weta, at ther war en så högt bedagad blind Präst-Man, begärte han änteligen, at få se ock tala med honom. Sonen Herr Jens, hade mycket at göra, innan han fick öfwertala then gamla blinde Fadren, at komma in til Kongen, hwilken tå han såg honom, förundrade han sig högeligen, öfwer hans stora Ålderdom; Men Gubben blef sticken öfwer hans tal, ock för thet han wardt hållen för ett widunder, sägandes: Nu har jag lefwat alt för länge.

Thenne Herr Jens Gudesson, giffte sig med en wacker Bonde-Piga, Ingeborg Asmuns dotter från stora Jore i Qwille Sockn, ock hade åtskilliga wackra Barn med henne, nemligen Herr Per Jensson, som blef kyrckoherde i Nafwerstad; Hr. Hans Jensson, Probst ock kyrckoherde i Uddevalla; Herr Johan Jenson, Probst ock kyrckoherde effter sin sal. Far i Qwille; Axel Giedde, [ 323 ]Borg-Mästare i Marstrand, ock Gude, som blef en Smed. Een Herr Jens nu warit Präst ock på sidstonne Religions-Probst i Wiken i 51 år, dödde han 1624.

Hans Son Herr Johan Jenssen Giedde, then 3:die i Ordningen, hade samma Lycka, ock som i sin Fars Ställe på sitt 24 år, dock sen han wist Prof på wackra Studier i Helsingör ock Kiöpenhamn, som hans hederliga Testimonier wid handen gifwa. Tå han war hemrest 1623 i tancka at få besöa Academierna i Tyskland, blef han medelst thess salig Faders Ålderdoms Swaghet, enhälleligen både af Herren på Wrem Herr Christopher Galde, som ock af hela Församlingen kallad til Präst effter sin salig Far, som ock dödde Året ther effter 1624. År 1647 blef han förordnad til Religions-Probst i Wiken, ock thet för thess härliga Ämbetz-Gåfwor ock hederliga upförande. Han giffte sig 1628, med en rik Mans Dotter Maria Michelsdotter på Huseby wid Drammen i Norrige, hwaräst hennes Far war Kongens Ri-Fogde. Han aflade med henne 10 Barn, af hwilka 5 Söner ock 2 Döttrar, sen öfwerlefde Fadren, en Son allenast studerade en tid i Kiöpenhamn, theräst han lät kalla sig i Stället för Giedda, Petrus Johannides Lucius, blef Capellan 1668 ock dödde ogifft, sen Fadren 6 år förut med döden afgådt.

4:de war Herr Oluff Erichsson, född 1625 d. 14 Nov., på Hermans Öen i Morlanda Sockn på Orost, hwaräst hans Far war en ärlig ock wälmående Bonde ock Seglings-Man, wid Namn Erick Anderson, som hade til äkta en Borg-Mästare-doter, från Uddevalla Margreta Gregersdoter, höltz uti Scholan först i Uddevalla ock sen i Malmö i 10 [ 324 ]år; ther ifrån han reste 1648, til Kiöpenhamns Academie: ock tå han ther wäl anlagt sina studier i 4 år ock wid sin hemkomst præceptorerat först hos Kyrckoherden Herr Peder Jacobsson, i Näsinge 2 År; Sen hos sal. Probsten Hr. Johan Jenson i Qwille i 8 År, blef han af honom kallad 1662 i April til Capellan i Qwille ock ordinerad i Carlstad, af tå warande Superintendent M. Svenone Benedicti. Samma År effter sal. Probstens död, är han d. 2 Julii af hela Församlingen enhälleligen kallad til Kyrckoherde i Qwille, särdeles som han hade förlofwat sig med sal. Probstens Doter Ingeborg Johansdoter Giedda, wid hwilken han sen året efter 1663 d. 4 Octob. lät sig wiga ock ther efter blef wälsignad med 2:ne Söner ock 1 Dotter: Sonen Johannes blef Pastor effter honom, ock then andre Sonen Erich Olsson, lefde för 1/2 år sedan ock war Klockare i Qwille: then enda Dotren Elsa Olsdoter, blef gifft med Kyrckoherden Hr. Nils Ström på Sotenäs. Thenne Herr Oluf har warit en gudfruktig ock förnöjelig Omgänges-Man, förordnades 1685 af Ven. Consistorio i Carlstad til Vice-Probst, effter sal. Probsten Lars Bagge i Tanum, men afbad sig then hedren för sin Ålderdom ock swåra Wäg åt Carlstad, hwarunder thetta Probsteriet tå lydde. Han förestod wäl Pastoratet in til 1700, fast Sonen redan någre år tilförne, hade therpå ärhållit Kongl. Fullmakt; Men afstod thet aldeles bemälte år, ock dödde så thet följande år 1701 d. 7 Febr. tå han war öfwer 75 år gammal.

5:te Herr Johan Olufsson Quildahl hans Son, född 1665 i Augusti af förenämde hederlige Föräldrar i Qwille Prästegård, som effter privat [ 325 ]Information hemma, til Helsingörs Schola 1682 ock til Academien i Kiöpenhamn 1685, hwar ifrån han reste samma år til Lund i Skåne, ock tå han på alla Ställen hade förwärfwat sig wackra Testimonier, om sina studiers flitiga idkande, blef han 1688 kallad hem af sin sal. Far ock hela Församlingen til at wara Capellan, til hwilken ända, han blef samma år Prästwigd, af Superint. Mag. Erland Broman i Carlstad: ock som han then tiensten med heder förestod, blef han benådad med Kongl. Fullmakt, til sin Fars Glädje, 8 År före thess aflidande, nemligen 1693 d. 6. Oct., hwar på han 2 År ther effter 1695 giffte sig med Berg-Mästarens Doter Johana Hermans-Doter Kolthoff i Carlstad, hwilken sedermera 1720 giffte sig med tå warande Regimentz-Pastoren Herr Johan Krok, som några år thereffter blef Kyrckoherde oc på Slutet Probst i Frodarii Wäxio Stifft, han dödde år 1737; Men hon til Qwille slödt, lefwer ännu, beklageligen blind för några år sedan. The 3 Barn 1 Son ock 2 Dötrar, som hon aflade med sal. Herr Johan Quildahl, lefwa ock äro wäl försörgde. Sonen Oluf är nu blefwen Klockare i Qwille ock gifft up i Wärmeland: Then äldre Doteren Agneta Quildahl, blef först gifft, med sal. Herr Nils Oberberg på Sotenäs, ock tå hon måste therifrån, när Probsten Kilander, såsom gifft, kom til Pastoratet, effter thess sal. Mans död, ock sutit Äncka, in emot 8 år, samt förbemälte Herr Kilander wardt Äncke-Man 1734, blef hon wigd wid honom ock än lefwer: Then yngre Margreta, fick Herr Magister Peter Ekman til äkta, hwilken såsom then 6:te i Ordningen kom til Pastoratet, effter sal. Herr Johans död 1719 d. [ 326 ]19 Febr, nemligen Året ther effter 1720 i Maj, sen han hade fådt laglig kallelse ock Kongl. Fullmakt d. 25. Nov. 1719, han är född på Östads Herregård i Alle-Härad wid Giötheborg 1685 d. 8 Martii, thess salig Fader war Arendatoren ther sammastädes, en mycket hederlig ock förmögen Man, Anders Eekman, som blef sedan Mantals-Commissarius, ock war Bror med salig Borg-Mästaren Håkan Eekman i Giöteborg, har studerat både wid Giöteborgs Gymnasium (sen hans salig Far hade hållit private Præceoptorer hemma åt honom alt tils 1704 ock sedan wid Kongl. Academien i Upsala i 9 År, hwarifrån han intet reste förr än han hade Magistrerat med Heder ock Beröm: hwilket hans wackra Disputationer utwisa, then ena de primis Gothorum e Scandia expeditionibus af år 1709 i Dec., then andra pro gradu, de Synagogis 1712 ock i Dec. Wid sin hemkomst præceptorerade han i några År i Halland, för Herr Probsten Bökmans wackra Stiuf-Söner Dalinerna, af hwilka then äldste är Kongl. Bibliothecarius i Stockholm, jämwäl war han i Giöteborg hos Herr commissarien Cederflycht, hwarifrån han tå kom til Qwille, som förbemält är, theräst han sig altid upfört, som en waksam, god ock nitälskande Prästman både i Lära ock Lefwerne, i anseende hwar til han ock blef wald 1737 på Präste-Mötet, at wara Riksdags-Man för hela Bahus-Län.

Thenne trogne ock nitälskande Herrans Tienare, är til stor hiertans Sorg ock afsaknad död blefwen d. 23 Oct. 1744 på sitt 61 År, kunde nu thet bedröfwade Sorgehuset bli conserveradt Modren eller äldsta Doterens af särdeles Kongl. Nåd, wore thet högstönskeliga ock en särdeles Lycka, Hielp ock Tröst.

[ 327 ]

2 Tanums Giäl ock Härad.

Hwar af thetta Härad ock Kyrcka har sitt Namn fins ingen underrättelse: Alla Böcker ock sådana Monumenter äro i Feigder förkomne: The gamble Bref ock Dommar ge så mycken uplysning, at effter ock the äldste gubbar mot 100:de år, än tala ock kalla Tanum Tanhiem, synes thet mig wara ett vocabulum compositum, bestående af 2 ord Tann ·/. Tall ock Hiem ·/. hem, så at Tanum betyder them, som fordom warit hemma i Tann- eller Tall-skogen, hwar af i gamble Tijder, som ses af Måsar, utur hwilka än i dag grafwas många Rötter mäst af Furo eller Tall, warit en stor Myckenhet, som, igenom thet stora Sillefänget i gamle Tijder från Holl- ock England, blefwit nedhuggen, at nu äro bara Bärgen. Bewis här på gifwer oss thetta Härads Sigill, hwar i står en Båt med Sillegarn fult med Fisk. Se pag. 315.

I thetta hela Härad ock Giäl äro allenast 2 Kyrckor, nemligen Moderkyrckan Tanum ock then ena Annexan Lur, belägen 1 3/4 Mijl Landswägen ock 1 1/2 Mijl gent öfwer Fiällen från hwar andra.

Moderkyrckan Tanum är then största, om icke wackraste ock kostbaraste i hela Bahus-Län. Hon är af Sten hög ock lång, at ther 2000:de Menniskior kunna få Rum, är försedd med ett kostbart Bly-tak, stort Chor som en liten kyrcka, hwar ifrån man går i en wacker Sacristie hwälfd af Sten, med Tegel-tak uppå, hwilken ock är försedd med en af Järn-Skenor helt tätt beslagen dörr, samt dubbel Lås, allenast med ett långt smalt Fenster, sen tiufwar 2:ne Resor, nu innom 8 år, genom dörren med borande ock sågande, sen the på en Söndag [ 328 ]låtit sig stänga inne i stora Kyrckan, så ock genom the 2:ne stora Fenstren, oaktadt the med dubla Järn-galror woro försedde, sig inbrutit, hälst ther inne äro Casse-Kistan ock Kyrcke-Kistan med Kyrckans Skrud ock Medel, under 3:ne Lås förwarade, så wäl then ena, som then andra. In under thenna Sacristien, som weter åt Landswägen i Norr, är murad en Präste-Graf i sal. Probsten Baggers Tijd wid thess Död ock Begrafning. Thess utan är ett stort högt Sten-Torn (hwars Spijr, som stådt öfwer 80 år, skal nu göras å nyo wacker ock ansenlig) i hwilket hänger 1 stor Klocka på 5 Skeppund ock en liten nyligen giord på 2 1/2 Skeppund. På then stora gamla Klockan står thenna Skrifft ock åretal.

Kommer til Herrans hus J unge och gamble, glæder oc fryder eder, naar J eder försammel. Gud ville vi ære oc lofue med min Klang ock eders sang. Haleluja. I. L. S. W.

Campana sum Tanum: Parochiae: Me fecit Janus Laurentii Junekopensis A:o 1674.

På then lilla Klockan står Salvator Mundi ock Jehouah med en Sol omkring. Sen står thetta Distichon.

Laudo Deum verum, plebem voco, Sabbata pango: Vox mea, Vox vitae, voco vos, ad Sacra venite.

Facta 1739, sumtibus Ecclesiae Tanum. Pastore loci & Præposito Wikensium Magistro Johanne OEdman & Eccles. Insp. Johanne Wolffdauer ab Arvido Böök.

Så är här ock en wacker Kyrcke-Gårds-Mur med rödfärgadt Brädes tak, sköna stora murade Portar med Tegel tak 3 til Talet ock med Järn-galror, at icke någon Boskap, tå Portarne stå [ 329 ]öpne, må komma in på Kyrckogården, som är liksom en Trägård om Sommaren med wackert högt Gräs ock åtskilliga Trä utzijrad, som dock i thenna sidsta starcka wintern af Kiöld dödde bort på 3 när.

1723 tå hela Kyrckan utan ock innan til, effter Ofreden i 20 år, stod under reparation, blef hela Kyrckans Inrede ock förbättrad: I Stället för Mellan-Muren, blefwo 2:ne höga Pelare, som i en Stads-Kyrcka, upsatte, then kostbara Altare-Taflan af år 1686 blef renoverad så wäl som Predike-Stolen ock Läcktarn jämwäl nya Stolar ock Golf anlagde, hwilket then i kyrkan hängande Tafla utwijsar så lydande:

Biennio post
DeVs paCeM eX aLto attVLIt:
FrIDer ICVs In SVeCIa IMperaVIt:
nec non
PaX CVM Dan & RVssIs FaCta.
Columnae hae lapideae vna cum toto templo
ex turri intus & extra erectæ sunt, Pastore
Mag. Joh. OEdman, à Schiönfelt.

Under samma Tijd fans i Mullen smält Bly ock stora Brander af Eeke-Planckor under gålfwet, the ther witna, at Kyrckan warit afbränd, särdeles tå wid Kyrckan stådt ett stort Fält-Slag, emedan Almogen än i dag kallar then wid Kyrckan flytande Bäcken Blodbäck; Thesslikes fans i Mullen gammalt Mynt, såsom Danska 2 ock 4 schillingar, them man kallar bracteatos, som synas warit myntade i Norrige under Amundo ock Sverchero i Swerige, tå slikt Mynt war tilfinnandes, thet hans Högwördighet Herr Doct. Niekenck på ett Präste-Möte mig berättade, hwilken, effter åstundan, wid mitt tilbod, fick ock thessa bracteater af mig til sitt förträffeliga Mynte-Cabinet, såsom en liten tilsatz, [ 330 ]hwilken Prèsent han högt estimerade för rariteten ock antiquiteten skuld.

Inne i Kyrckan äro allenast 2:ne Lijkstenar, then ene up i Choret, under hwilken sal. Probsten Mag. Christen Studt hwilar sina Ben ifrån år 1673: under then andra ned i Stor-Kyrckan sal. Pål Nilsson på Klefwe, som war tå Kongens af Dannemarck Rijfogde eller Crono-Befalnings-Man, ganska mäktig ock rijk, särdeles på Gods ock Gårdar öfwer hela Jurisdiction, hwilken ock lät bygga Sten-Tornet, fast ej af egna, utan Kyrckans Medel, hwarpå han tå dödde 1666 i sitt 80:de År.

Eljest finnas åtskilliga Märckwärdigheter här ock ther i Pastoratet. 1. Har jag nyligen fådt om händer en Sten-Knijf af bästa fijnaste Flint, 8 Tummar lång med Skafftet ock 2 Tummar närmaste wid Skafftet i Bredden, men sen smalnar af alt til Udden ock är tweäggad, hwilken är för 8 år sen funnen i en Ätte-hög eller Offer-Ställe wid Håkeby-torp i Tanums Sockn. Om then warit en Omskärelses-Knijf, som Zipora Exod. 4. 25 ock Josuae Sten-knijfwar lämnar jag. Men jag tror, at Hedningarna, som woro Guds Folcks Apor ha brukat wid sina Slackt-Offer, effter Abrahams exempel med sin Son Gen. 22. 8. 9. sådana knijfwar. 2. höga stora upresta Stenar både wid Utängen, Knem, ock Greby samt Grebystad: Någre af them stå just i en Triangel, lika distance emellan them, på en af them wid Utängen finnes allenast i then ena Raden thessa Bokstäfwer E. L. I. på then andra står först H, men the andra äro förgångne af Måse, hwilka utan twifwel beteckna theras Ätte-Griffter i gamla dagar eller ock Fältslag. Ibland finner jag 12 Stenar i en Kretz, hwilka [ 331 ]effter mitt omdömme kan ha sitt afseende på theras Domställen, hälst the gamle Hedningar dömde sub dio ·/. under baran himmel, ock är märckwärdigt, at then ena Stenen af the 12 är in emot 1 aln högre, ther Dommare-Sätet warit, särdeles som fram före then Stenen allena är en rundel sten satt, liksom på en gata, tijt parterne utan twifwel framträdt för Dommaren.

Men hwaräst stora runda Högar ock många små såsom wid Tanums Prästegård ock lilla Ulfwested Capellans-Bostället, samt upreste Stenar stora ock små oordenteligen satte, ther betecknas hafwa stådt ett Slag, såsom wid Graby ock Grabystad, hwaräst finnes så stora Stenar, at the äro 4 ja 5 alnar öfwer Jorden, alt som the warit förnäme til, som ther blefwit slagne ock begrafne, hwar af bägge thessa orter fådt sina Namn, som är ändradt något litet, ty i Stället för Greby, som thet nu heter, har thet fordom warit kalladt Grafby ock Grebystad Grafwestad, effter the gamlas troliga utsago, utan ock, tå Schottarne föllo in här på Landet, stod ett så häfftigt ock blodigt Fältslag wid Tanums Kyrcka (som förr bemält är) at theras Kong blef slagen uti Präste-Myran wid Ändan på Tanums Prästegårds-Ägor 1/4 wäg från Gribbestad, hwaräst än i dag synes thess Graf-Ställe, som nu kallas Stenkista, ock är uprest af mäkta stora, breda dock jämna Hällebergs-Stenar, samt wäl tilsammansatt, wändandes hörnen mot the 4 Wäder-Streken samt hafwandes emellan Sido-Stenarna en mellan-Sten i N. O. men i S. W. ett öpet Gap eller Ingång. Äfwen på både Sijdo-Stenarna ligger en ganska stor mäst fyrhörnig Sten såsom til Tak 1/2 aln tiock åt S. O. Sijdan, men 1/4 [ 332 ]aln wid N. W. Sijdan, är 4 alnar lång: Sijdo-Stenarne äro jämntiocka til 1/4 aln, dock något tiockare ned wid Grunden. The stå 1 aln åfwan före Jorden; Men innan til, hwaräst Fylnaden af Högen synes wara utgräfwen, af elaka Menniskior, som tänckt ther finna någon Skatt, är ifrån Botnen up til Takstenen mäst 2 alnar: widden emellan Sijdo-Stenarna i N. O. är 2 3/4 aln, men wid södra Gapet 3 1/2 aln.

Strax wid thetta stora Graf-Stället, ther i säges förwisso, at en Kong af Skottarna wid Namn Walbret, skal ligga begrafwen, stå i Söder 3:ne stycken andra upreste Stenar then ene större än then andra, som utan twifwel bemärka Kongens Wapn-dragare, som ock ther blefwit på Platzen, the öfriga tänckte wäl at komma undan på sina Fartyg wid Grebystad ock Kuseröd, men när the kommo tijt, funno the för sig så starckt Motstånd af the Norska at icke en kom undan, icke eller Skottarnas förnämsta ock tappraste General wid Namn Kusen, som ned wid Kuserö watn blef slagen ock ligger ther liksom lefwandes begrafwen, i ty både hans Hufwud Armar, Bröst, Lår ock Ben äro med små Grå-Sten afskildrade ock thess utan 4 höga Stenar upreste, en wid hufwudet, en wid hwar utsträkt Arm ock Hand ock en wid Fötterna, hafwandes Gården Kuserö fådt af honom sitt Namn: ock tå en yngling för 50 år, som jag känt ock talt wid, men nu är död, blef af sina elaka Cammerater uphitsad at orena thetta Graf-stället, hände thet sig, at han intet kunde komma af Fläcken förn han hade giordt Grafwen ren igen. Om sådana Stenar, liksom fordom the Ægyptiske Pyramider, skrifwer Arcke-Biskopen Olaus Magni mycket wackert[1]

[ 333 ]Utom en Slag-Klocka bak om Altaret, samt en på grönt Sammet Guld brodderad Pung med ett långt tiockt Ostindiskt Rör helt swart-spräcklot, som jag ock min k. hustro Anna Maria Torgelia förärt, fins en wacker Kyrcke-Skrud bestående af 2:ne Mässe-Hakar ock Skiortor, then mycket gamle, dock med kostbart arbete på rödt Sammet är giord, som synes, i Catholiska Tijder: Then andre helt ny förfärdigad 1735 af grönt Guld-moir ock kantad med äkta breda Guld-galoner samt korswijs med the samma på Ryggen.

Sen af ett hwijtgrådt Sijden-moir Altare-kläde med äkta Silfwer-Frantzar samt stora Silfwer-Bokstäfwer ock Crona I. H. S. thet är Jesus Herrans Son, nedan före står afledne Öfwerste Nils Posses Wapn af tiockt Silfwer, hälst han thet förärt.


[ 334 ]Utom thetta fins ock en förgyld Kalck på 50 Lod år 1705 giord til Guarnizons-Kyrckan i Giöteborg tå Fersen war Öfwerste, hwilket the ther på stående Bokstäfwer R. I. V. F. ·/. Reinholt Johan von Fersen betekna: Men på Patenet, hwilket wäger 9 Lod, stå thessa orden: Ecce agnus Dei, qui tollit peccata Mundi. Item 1 Oblat-Ask förgylt på 13 Lod, 3 quintin med en förgylt Silfwer-Sked giord 1698 i Öfwerste Gustav Macklers Tijd. Alt thetta, utom en Altare-kanna förgylt på 1 Stop, som medelst thet hon war förlijten ock otienlig, blef försåld, samt en swart Sammetz men nu aldeles utsleten Pung at ther med upbära Collecter, blef på min underdåniga Ansökning af hans Kongl. Maj:t 1722 skiänckt til Tanums Kyrcka, sen jag icke utan största Lijfsfara thenna Skruden under Wismariska swåra Belägringen 1715 & 16 bewarat, utan ock oskadt til Swerige fördt. Hwilken Skrud blef med Församlingens glädie liksom på en Tacksägelse-dag lagd til Tanums Kyrcka ock then gamla här anwänd til Annexan, som war försedd med ganska ringa Skrud.

Thenna enda Annexan heter Lur, utan twifwel af Lur, som Walhionen här i Skogs-bygden än i dag bruka at blåsa i ock ther med skrämma bort wargen ock andra skadeliga diur, som här häfftigt grassera ock göra årligen stor Skada, hwarigenom mången behållen Man blir offta så slagen, at han får öfwergifwa både Gård ock Grund.

Lurs Kyrcka war urgammal ock med the äldste i Länet, innan hon, såsom aldeles förfallen, blef upbygd så godt som aldeles af nyo på bästa ock nyaste Sättet 1726, med nytt Torn, nya Stolar ock Gålf samt Läktare. Thess Predike-Stol är rätt ock [ 335 ]slätt, jemwäl Altare-Taflan, som är giord 1663, men skiänckter från Tanums Kyrcka 1686, tå hon fick en ny kostbar Altare-Tafla i Stället. På Lurs Klocka, som har ett rätt skiönt Liud liksom Skee Klocka, står thenna Skrifft:

FRVCHT DES
HERREN IST DER WEISHEIT ANFANG
VND ENDE. 1576 von G. V. L.

Angående Lurs Kyrcke-Skrud, så fins ther en stor förgylt Kalck, wägande 67 Lod med Patenet, som kom från Tanums Kyrcka, i Stället för then förärte. Thess utan är en lijten gammal på 46 Lod med Patenet, som nu brukas til Socknebods-Kalck, dock är en thess utan rätt hederlig ock wacker förgylt Socknebods-Kalck, giord i sal. Borgwalls Tijd med hans Namn ock Kyrcko-Insp. Thelins 1712, som wäger med Patenet 11 Lod, af Tanums Kyrcke-Medel giord, hwar af så wäl Comminister som Adjunctus ock Pastor sig betiena.

Mässe-Haken, som är af swart Sammet med Silfwer gage eller galoner på Ryggen ock rundt om kanterna, börjar at gå sönder alt mer ock mer. Så är ock Altare-klädet från Tanum kommit i Stället för thet förärta af ringa wärde.

The märckwärdigaste Saker i thenna Socknen äro thessa: På en Gård Abelsäter blefwo Ribungarna år 1221, tå the grasserade här i Wijkorna, af Skiul Jarel Öster slagne til 90 Män, i ty han satte effter them wid Wetlanda Bro ock fick fatt them på Abelsäter, ther Högen ut med Åkergiärdet än synes, hwaräst the blefwit begrafne.[2]

Så fins ock en Gård i Lur Ranebo, ther en af the små Näse-Kongar har hafft sitt Slott ock Säte, belägit mitt i bästa Skogs-Bygden, dock [ 336 ]up i Fiället wid en stor Siö, Bol-Siöen, emedan alla the Bol ock Bräder, som sågas wid Tegen ock andra Sågar i Bullarn, köras om winter-Tijden ther öfwer ned til Salt-Siön wid Abelsäter: Thetta kan bewijsas af ett Skiffte-Bref på Pergament, helt urgammalt ock fins på Torbal, ther jag thet fådt ock läsit men med största Swårhet för thess Urålder. Thess Innehåld är, at Lagman Skacktaffel ock 6 Nämne-Män på Skiärbo i Tanums Sockn uti Kong Eriks 28 Regerings-år, giordt Skiffte-Bref på en Mans ock thess Hustros aftal ock Bekännelse, thet the på egne ock 2:ne Syskons wägnar hade upburit af theras Swåger alt thet Arf, som them effter theras Fader war tilfallet ock thet i 10 marker smidt Silfwer ock 40 marker Contant, hwarföre the nu sade hwarannan qwitte ock ledige.[3] [ 337 ]Så ligger ock wid Gården Amundröd i Lurs Sockn en stor ock wijd Kula i ett Bärg, hwaräst 7 Röfware sig i gamla dagar ganska länge uppehållit ock ifrån Munksteröds Dalen til sig tagit en Wall-Piga, then the stuckit ut ögonen på, men änteligen igenom en från Gissleröd bortstulen Oxe rögde ock upspanade, samt ther på blefwo en Jule-Helg af Lurs Almoge omringade ock ihiälslagne samt begrafne i ett Moras, strax ther wid, som kallas Manna-Myran, ock Röfware-kulan, Frilles-hillern, theräst jag ock war 1738 med 3:ne andra Präst-Män, nemligen min Comminister Herr Johan Fagerström, Adjuncten från Qwille Herr Grundell ock min Hielpe-Präst Herr Olaus Montin, men kom tijt öfwer Fiäll, tiock Skog ock Moras icke utan stort Beswär, ock tå jag alt besiktigat, fann jag henne wara 15 swänska alnar lång ock 8 1/2 aln bred, förutan ett rundaktigt Rum på Wästra Sijdan til 4 alnars Längd ock ther emot på Östra Sijdan innerste i kulan en öpning til en Eld-Stad eller Spijs, som går up igenom Bärget i en Klofwa, ther höga Trän stå til Rökens Betäckning: Hwalfwet mitt uti är 6 alnar högt ock wid Sijdorna merendels 5 [ 338 ]alnar: Öfwer Ingången, ther en afdelning synes wara såsom til ett Förmak 6 alnar wijd ock 4 alnar hög, är en lång öpning genom Bärget til något Lius i Kulan, när then warit tilsluten. Effter mitt omdömme har jag ej kunnat annat se, än thenna Kulan har warit i urminnes Tijd antingen en Järn- eller Silfwer-Grufwa lijkare, medelst thet Silfwer-Glitter, som än ther lyser i Bärget, hwaraf sen thessa Röfware sig betient.

The Kyrckoherdar ock Probstar, man kan minnas, som ha warit i Tanum efter Lutheri Reformation, äro följande:

Then 1:ste Herr Rasmus Jensson, som warit förut 20 år Pastor i Nafwerstad från 1574 til 1594, thet jag fick se under min visitation i en gammal Kyrcke-Räkenskaps-Bok hos Herr Kyrckoherden Giædda, tå han blef Pastor i Tanum ock tillika Probst ja Religions-Probst öfwer hela Bahus-Län alt tils år 1608. Hwar effter

Then 2:dra wid Namn Herr Hans kom, hwilken warit vice-Probst 1624. Efter honom kom

Then 3:die Herr Hanses Son Herr Torbiörn, som blef Pastor 1630, dödde 1638.

Then 4:de war Probsten Mag. Christen Studt 1639, dödde 1673, thet hans Lijksten i Choret utwijsar.

Then 5:te Probsten Mag. Lars Bagger 1675. dödde 1685.

Then 6:te Probsten Mag. Jesper Pinck 1686, hwars 1:ste Disp. Philos. war de Concursu causæ 1:mæ cum 2:dis Præside Lundersten 1687, tå han war Pastor i Brunby i Skåne 1684. Sen han hade warit några år Pastor i Skåne, studerat i England ock Disputerat de Prouidentia diuina under Biskop Papke i Lund, dödde han 1709. [ 339 ]Then 7:de Kyrckoherden Herr Andreas Borgwall, kom til Pastoratet 1710: war född i Giöteborg 1683, studerade i Lund ock Upsala. 1707 d. 1 Junii disputerade exercitii gratia öfwer Propheten Malachiam med thenna Titel: Commentarius Rabbi Aben Esræ in Prophetam Malachiam, dödde 1719 i Apr.

Then 8:de är jag Mag. Johan OEdman, som blef benådad med Kongl. Fulmakt samma år 1719 d. 12 Junii ock tilträdde strax Pastoratet d. 2 Julii, efter ingen Äncka eller Barn woro: har bewistat Academierna i Upsala, Lund ock Rostoch, disputerat 1709 i Martii först de Scepticismo, sen i Maji pro Gradu Magisterii in Rabbinicis super Cap 2. Esaiæ, blef strax therpå i samma Månad kallad til Adjunct hos sal. Dom-Probsten Mag. Eric Löfgren i Giöteborg: 1710 blef förordnad til Regimentz-Pastor wid Kongl. Maj:ts Lijf-Regimente i Wismar wid hemkomsten til Swerige, effter utstånden swår Bombardering 1711 & 1712 samt Belägring i 4 år ther på ock fölgde Stadens öfwergång, kom til Tanums Pastorat som förbemält är 1719, ock tå jag in synodo anniuersaria præsiderat för min egen Disputation de Ecclesia Dei Christiana, ut Lutherana adeoque Anti-fanatica 1735 ock orerat de Turbis a Turbatoribus in Ecclesia motis, blef jag förordnad til ord. Probst öfwer Wijkorna efter min Stiuffar i Bro Herr Anders Bornander, som medelst ålderdoms Swaghet måste afsäga sig Ämbetet ock thet lämna til mig, som än lefwer på mitt 63 år, så länge Gud behagar, gifwe Gud til hans äro, min ock hela Församlingens Upbyggelse, Omwändelse, Tröst ock Salighet!

Ibland the nyaste Märckwärdigheter äro thesse: [ 340 ]År 1711 tå the Danske eller Norske föllo in här i Bahus-Län, under General Löwendahls anförande, blef icke allenast Tanums Prästegård, medelst sal. Borgwalls bortflyktande til wår Armeé, som General Burenschiöld anförde, utplundrad ock förstörder, utan ock Kyrckorna härstädes brukade til Magaziner eller Förråds-hus, hälst här war sielfwa Sedes belli tå så wäl som 1719, men äro nu (Gudi Lof) under thessa 26 Freds-Åren satte i så godt Stånd som man wil önska ock begära.

I thenna Prästegård blef then 1719 i Febr. halshugna Baron Görtz tagen först i arrest, tå han 1718 skulle resa til sal. Kong Carl then XII, som tå bombarderade Fridrichshalds Fästning ock hade tagit in Gyllenlöwes Skantz; Men tå then sal. Herren blef om Natten under skiutandet, igenom ett olyckeligit Skott i hufwudet dödad ock förder Lijk öfwer Land til Stockholm, stod han ock Lijk här i Prästegården en Natt.

Här äro ock så wäl som i Skee Giäl åtskilliga Salt-Pannor uprättade til husbehof ock the fattigas underhåld, af Mangel på Salt, hälst i thenna dyra Tijden.

Eljest är thenna Prästegård tätt wid Landswägen belägen, ett rätt hufwud-quarter för the resande til ock ifrån Norrige, hälst Giästgifware-Gården ligger långt Stycke från wägen, hwar wid Pastor loci, som är liberal ock god Giästgifware, knapt kan komma ut med sina Inkomster, särdeles ther han ej hade at hugna sig af the i Nåder förunte Mensalier eller Landskylder stigande til 15 Tunnor 1 2/4 Sk. Malt, 2/4 Mackril ock 3 Skin, dock Äncke-Sätets Landskyld ther i beräknadt, som heter Hogen wid Annexan Lur, utom Prästegården [ 341 ]som består af 2:ne Helgiärds-Hemman ock 4 Torp-Ställen, belägne innom Hanck ock Stör, med 40 Tunnors utsäde, samt 165 Tunnor i Tijonde Korn af bägge Socknarna bestående af 178 hela Hemman. Hwar wid Kyrckoherdarna här i Bahus-Län, som taga Tijonden i Skeppan lika årligen, lida stor Skada mot them som i Skåne ock Halland ock annorstädes få i Skafftet, men få wäl kännas wid Hemmantalens Myckenhet, tå Riksdags-penningar ock andra publique onera, efter Hemmantalen skola utgifwas.

Nafwerstads Pastorat i Bullarns-Härad.

Bullarns-Härad eller Skeprede (ty så kallades Häraderna fordomdags, hälst the måste utrusta en Skiärbåt eller litet Skepp med så många årar ock Manskap, som Häradet war stort til i Leding, thet är Krig) kallades i gambla dagar (som än ses af Bref ock Documenter) Bordalen, i the yngre Borellen ock i the senare Tijder Bollern. Förer i Sigillet en Otter eller Bjur med en fisk i munnen.[4] Igenom detta Härad rinner en stor lång Siö, Bullare-Siön eller Bullare-watnet kallad, som är en stilla stående Siö, helt nedrig under diupa Dalar ock höga Bärg på bägge Sijdor, i hwilken flyta många Bäckar stora ock små, ock i the samma stå en hop sqwalte-Qwarnar. Then största ock namnkunnigste Bäck eller Ström här ibland är Kiönne-Å, som flyter igenom ett stort Fiäll, kalladt Kiönne-Fiäll, medelst en Ört Tiörning, som ther til en stor Myckenhet wäxer ock af fattigt folck brukas i Stället för Humble, men är grufwelig stark ock gör en strax galen i hufwudet, dock wid god handtering är intet skadelig at bruka i swår Tijd för [ 342 ]Humbla, thet goda här warande Hushållerskor practicerat ock betient sig af til Arbets-Folcket.

Thenna Tiörning (som ock kallas Pors) wäxer på ett slags Stiälckar, likasom grofft Liugn. Om Wåren plockas Tiörningen med thess små knoppar af Stiälckarna, til utseende såsom små späda Furu-kottar, hwilka om Sommaren utspricka effter theras Art ock Natur, ja liksom blomstras, hwarpå om Hösten then samma wisar sig i små trinna Frö, hwilka kallas Pors ock drickat ther af, som blir grufweliga starckt ock brukas allenast af fattigt Folck, kallas Pors-Öl.

Könne-Å har sin utgång från Korn-Siöen, som på wissa Ställen skiljer Krokstads-Sockn från Nafwerstads-Sockn samt Töfftedals-Sockn på Dal från Nafwerstad uti Öster ock Nordost. I thenna namnkunniga Kiönne-Å är allenast en Såg-Qwarn, merendels förfallen, löpandes Norr ut igenom Långewalds-Älfwen, belägen mitt i Bullare-watnet, hwaröfwer ligger en stor Bro för resande från Dals-Land til Stranderna ock en del Socknens Almoge til ock från Kyrckan, boende på andra Sijdan om watnet.

I samma Långewalds-Ström har Borg-Mästaren i Strömstad Herr Jacob Strömdahl 1740 låtit upresa en kostbar Såge-Qwarn, utan twifwel med god Nytto, men eljest finnes inga Sågar eller Miöl-Qwarnar i sielfwa Bullare-Siöen.

Bullare-watnet är delt uti 2:ne Siöar, thet Södre ock Norre: thet förra har sin Början wid Wass-Änden i Swarteborgs-Sockn ock Foss Giäl ock ändas wid Långewalds-Broen Norr ut 2 Mijlar långt: Thet senare eller Norre Bullare-watnet sträcker sig från Langelands-Älfwen Norr ut til [ 343 ]Norska Gräntzens Tull-Plass Wasböen 3/4 Mijl, men sedan har sin Communication igenom Enninge-Dalen med Ide-Fiolen wid Fridrichshald, hwaräst Salt-Hafwet i Norrige tar sin Början på thenna Sijdan.

Men Bordalen synes hafwa fådt sitt Namn i förstonne af Bräder, them the Norska kalla Bor eller Bol, emedan i thess Strömar warit fordom ock än äro (som förbemmält är) en hop Såge-Qwarnar, särdeles tå Skogarne woro i Flor, men i Feigder ock genom mycket kolande tämmeligen utödde nu förtiden, hwarifrån mångfaldiga Bol eller Bräder flåtades alt igenom Yde-Fiolen til Fridrikshald. Här utaf har än en Rote i Nafwerstads-Sockn sitt Namn ock kallas Bordals-Roten: Men hwaraf Bollerns-Härad är kallad Borellen, kan jag ingen kundskap få. Men at thet nu kallas Bullern, torde wara af thet myckna bullrande i Skogen med högge, eller för thet Folket ther uppe i Fiällen boende, som fordom warit mycket bullersamt, trätt ock slagits, så at the warit mer wid Ting, än eljest andra.

Men innan jag går widare, wil jag berätta, at uti then förbemälte Korn-Siöen är en stor Ö kallad Flötemarcks-Öen kringfluten, hafwande 2:ne utlopp neder åt Kiönne-Å, thet ena kallas Stensund, thet andra Upsund, söder om Öen: På thenna Flötemarcks-Öen berättas hafwa i forna Tijder bodt 2:ne Jungfruer. Rudera effter theras Bygning synes ännu ock 2:ne fulkomna Stenar upreste wid Tomten: På then ena Stenen står uthuggit D. B. ock på then andra E. B. likasom the warit Systrar, then ena Dorothea Bagge ock then andra Elsa Bagge, hälst samma Tomt kallas än i dag [ 344 ]Bagge-Tomten, antingen effter thessa Jungfrurs Namn, eller af thetta Folket, som kallades Baggar eller Nord-Baggar.

Angående nu sielfwa Nafwerstad, så gräntzar thet söder ut til Swarteborgs-Sockn, södost ock öster til Krokstad, nordost til Wärmelands Dal ock Yde-Pastorat wid Fridrichshald ock helt Norr til Edinge-Dalen i Norrige, med norwästra Sijdan til Lurs Sockn, med wästra til Tanum ock til Qwille med södwästra kanten; Thet består af Hemman ock 2:ne små Socknar, Nafwerstad ock Mo, men fordom af 3:ne nemligen Edingedalen til, som gick ther ifrån med alla Prästebol ock Rättigheter, tå Landet efter Pacta pacis blef Swänskt ock refwadt, men nu torde effter sidsta Freds-Fördraget komma at återställas.

Thetta Nafwerstad har utan twifwel fådt sitt Namn af Näfwer, hälst i forna Tijder efter Sågn deponerades stort quantum Näfwer af Uplänningarne på Dal emot saltsiö-Fisk, såsom ett Nederlag ock kallas i gamla Jorde-Bref Näfwerstad.

Men Mo kyrcka, belägen 3/4 Mijl från Moderkyrckan på en slätt Sandmo, synes ther af fådt sitt Namn; ty Mo betyder en Marck, som är torr ock ofruktsam, såsom Fägre-Mo, Wärma-Mo i Småland eller ock en Skog på en slätt Sandmarck liksom här.

Så wäl i Nafwerstad som i Mo Kyrcka står ännu Mariae Beläten, men gamla ock helt förfalne ock är troligt therföre, at thesse Kyrckor warit til thetta Helgon inwigde.

Nafwerstads-Kyrcka är mycket gammal af Sten bygd ock warit i Ofreds-tider mycket förfallen. Men i sal. Kyrckoherden Per Giäddas tijd, [ 345 ]som ther war öfwer 40 år, dock aldramäst af then nu warande Kyrckoherden hans k. Son Herr Gude Giäddas stora Flijt är hon wäl utstofferad med Målning öfwer alt samt med ett Trä-Torn wäl försedd, ther i hänger en stor klart liudande Klocka, utan någon Skrifft uppå, men säges wara förärad af en rik Bonde på Nor-Sem, som henne låtit strax ther wid gården stöpa uti en stor diup grop, som kallas än i dag Klocke-Backen.

Men Mo Kyrcka är en lijten Träkyrcka bygd för Kyrckans Medler 1664 igenom tå warande Kyrckoherde Jörgen Jensson ock Kyrckewärden Frantz Gudesson i Grimmeland, belägen på ett Skatte-Hemmans Fresslannas Ägor. År 1729, igenom nu warande Kyrckoherde Giäddas ock Kyrcko-Inspectoren Johan Wolfdauers goda föranstaltande, försedd med en liten skiön Klocka, på hwilken fins thenna Skrifften:

Salvator Mundi & Gloria in excelsis Deo:

Kring Brädden stå thessa versar:

Hörer tu mitt Rop ock Liud, Lyfft titt
Hierta up til Gud.
Gack til Kyrckan/ fall ther ned/ Hör Guds
ord, siung/ läs ock bed.

Guten af Arvid Böök.

Inga Graf-Stenar eller Epitaphier finnas ther wid Kyrckorna, emedan inga Härskaper ha ther fordom bodt, utan allenast gemene Bönder, utom Läns-Mannen, som har mycket hos them til at säga: dock wil ej förgäta at berätta, huru som 1731 en Capitain på Lieutenants-Bostället Wästersäter, i Swarteborgs-Sockn belägit, wid Namn Johan Baptista Pinello, född Catholic uti Italien, men nu en god Lutheran, har af egna Medel bekåstat en [ 346 ]ny wäl målad Altare-Tafla ock Predike Stol och förärt til Mo-Kyrcka, tijt han för wägens korthet mäst reste ock bewistade Gudstiensten, så länge han ther bodde.

I Stället för thenna Mo kyrcka, innan hon blef upbygd, säges hafwa fordom warit ett Capell på östra Sijdan om Bullare-watnet, belägit på Ramwetz-Moen, som nu är med Liung öfwerwuxen ock synes nu intet annat än en stor Stenhop, dock teckn til gamla Graf-Ställen, genom the många smala upreste Stenar: hafwandes man funnit på samma Platz en stor Nyckel af Järn, hwilken än är i behåld på en Gård Ulsröd ock brukas til Bo-Nyckel, som förmenas ha warit Kyrcke-Nyckelen til Capellet.

I thetta Giäl finnas Qwarlefwor af ett Kongligt Slott, som kallas än i dag Olsborgs-Slott, beläget på ett rundt högt Bärg 1/8 Mijl från Nafwerstads-Prästegård eller kyrcka strax ned wid Bullare-watnet; ty ther synes än Ingången, hwar Porten har warit, grunden til Slotts-Muren, samt öfwerst på Bärgs-kullen en grund murad stor Källare i Jorden grafwen, thet jag alt med egna ögon sedt, beledsagad af Herr Kyrckoherden Giädda.

Thetta Slott blef uprättadt eller förbättradt i thet krig, som war 1502 uti K. Johans Tijd af Dannemarck, tå wåre Swänske grasserade här i Wijkorna ock hade sitt Retirade, wärn ock förswar här på, efter thess äröfring; Men tå the en Jule-Affton hade efter wanligheten med Jule-drick ock god Mat sig, mer än eljest, wäl plägat, kom K. Johans Befalnings-Man Otto Rudt eller Rud på Norska, från Bahus med ett Partie klädt i hwita Skiorter ock [ 347 ]emot allas Förmodan äröfrade Slottet ock tog thet tilbaka, som lätt kunde ske, tå the på Slottet warande woro wäl beskänckte: Slotts-Herren retirerade sig wäl i thetta Allarm på ett Torn ock förswarade sig med Sten, thet längsta han kunde, men måste omsider gifwa sig.

Thetta Olsborgs-Slott är altså ingalunda Elfsborg efter Herr Cederbourgs Tancka[5] icke eller hette han Otto Råd, som han skrifwer, utan Rud, ty Meursius berättar om honom sålunda in Hist. Danica[6] Men Professor Holberg än bredare.[7]

Kong Johan uti Norrige tyckte så wäl här om, at han gaf sin Befalnings-Man eller som han nu kallas, Landshöfdinge eller Länshöfdinge Otto Rudt thetta Slott til ewärdelig Ägendom, hwar om Prof. Holberg.[8]

På thetta Slott har bodt en Slotts-Fogde 1418, som kan ses af en gammal Pergaments Resolution gifwen Stockholm af Kong Gustav 1530, är wäl swår at läsa, dock wil then här införa Ord från Ord.

Wi Gustaff medh Guds Nåde Swerie och Göta Konung, Göre witterligit, at tenne brefwihafwaren Reder Eriksson hafwer lagliga beredt för oss hwad Tidh wår Foget på Olsborg Nilss [ 348 ]Rinnesson tog ifrån han någon Jordh och Åhlefiske, then tidh wi Norkin ifrån wår rätta fiende Kong Christen stiure medh wälduga hand ifrån tagit hadde och tå wi samma tidh Olsborg odilgat hafwer och förb:de Reder Eriks Son nu de bref och godh skiäl bewisa, at så denne Jordh och Åhlefiske war och är hans rätte Arf och egit: hafwe wi af synnerlig Gunst och Nåde unt och tillåtet, som wi och nu medh thetta wårt närwarande öpna bref, unne och tillåte, at han må och skal behålla förda hans Ärfdejordh och Åhle-Fiske, förbiudande allom, som för wåra skuhl ueta och skola giöra och låta, at the förb:de Reder Eriksson här emot något förfångh giöra och mot wårt öpna bref förb:te Jordh och Åhlefiske wid wåra ogunst och bonga niset Tiff. Til wisso låte wi trycka wårt Secret på Ryggen å thessa bref, gifwet på wår Gårdh Wissby Varfrudagh ut supra åhr 1530.”

En gammal Tradition år, at thetta Olsborgs-Slott skolat warit bygt af en Kong Oluff benämd, som warit fördrefwen och fådt Kong Olofs dotter i Swerige til Drotning. Hwarmed twifwels utan menas Kong Olof den helige i Norrige, som ägde wår Swenska Olof Skotkonungs dotter til Drotning.

Icke långt från Slottet har warit Slottets rättare-Platz, theräst i Manna Minne funnits död-Skaller ock allehanda Mennisko-Ben på ett högt Bärg, som kallas Yxne Galga-Bärget.

Strax wid Nafwerstads-Kyrcka är uti en slätt Bärgshälle såsom ett Steg eller Tråd efter en Menniskios barfot, 3/4 aln långt, som säges af the gamla skolat skedt strax efter Synda Floden, tå the mente Bärgen woro blöta, som lämnas ther hän. [ 349 ]Som hwart ock ett Härad har sitt Sigill, så har ock thetta ett med en Bjur eller Bäfwer uti, hållandes en Fisk uti Munnen, emedan många Biurar hemligen fångas af gemene Man i thetta Bullare-watnet, för Bäfwergiäldens skuld, som the sälja ock få bra Penningar före utom håren, hwar af hattar göres, som kallas Castor-Hattar.

Sen Edingedals-Kyrcka ock Sockn med 5 St. Prästebols-Hemman, utom flera härliga Förmåner, kom ifrån Nafwerstads Pastorat wid Gräntze-Skildnaden, tå Bahus-Län föll til Sweriges Crono, under Prætext ock föregifwande, at then Socknen Edingedalen låg med Crone-Rättighet til Agerhus-Län och Christiania Stifft, men med Präste-Rättigheten til Bahus-Län, har Pastor loci nu ej mer än 1/2 Tunna Malt i Landskyld, 4 kannor Råg, 10 Kalfskin ock en Topp, samt ett litet dock helt Hemman Norre Tingwalla, som han dock får lämna, tå någon Präst-Äncka är i Lifwe, men eljest sielf bruka mot årlig Skatt ock Ränta, hwarföre thet ock är fritt för Rusthåld, Kneckte- ock Båtzmans-Rotering.

Norr om Nafwerstads-Kyrka ser man ganska många jordhögar, liksom wid Tanums Kyrcka ock Prästegård, hwar af slutas, efter the gamblas Saga, at ther skedt ett stort Nederlag med Skottarna på bägge Ställen, theräst the slagnas kroppar blefwit begrafna ock thet i Näse-Kongarnas Tijd, hwilka, när the märckte them wara landade med sina Skepp, Båtar ock Hålckar wid Gribbestads Strand ock fingo weta, huru thessa Skottar igenom sina utsände Partier up i Bullarn dock wäster om watnet plundrade, härjade ock brände (ty Öster om Bollare-watnet kunde [ 350 ]the intet komma, efter Almogen på then Sidan hade til sig taget ock ruinerat alla Farkostarna, at ingen kunde komma til them) sammansatte sig strax Näse-Kongen på Hällungstad i Krokstad med Näse-Kongen uti Signeböen i Edingedalen samt Näse-Kongen i Raneborg, som nu heter Swarteborg, hwilka icke allenast giorde then goda anstalt, at alla Fartyg med Pråmar ock Flottar (hwarpå the eljest kunnat satt sig öfwer Bollare-watnet) blefwo aldeles sönderslagne, utan ock bewarade Passet wid Långewals Bron (hwaräst än syns en lång Sten-Mur 100:de alnar) at the icke kunde komma öfwer, utan blefwo dels omsider ihiälslagne, dels flyktande til Wästerhafwet ock tå the wille til Gribbestads Strand, blefwo the wid Tanums kyrcka af Kongen på Hudt i Tanums Sockn med Kongens tilhielp på Wetlanda, så hårdt angrepne, at icke allenast the gemene blefwo totaliter slagne, utan ock theras Kong slagen ock begrafwen wid ändan på Prästegårds-Myran, som hörer til Prästegårds-Ägor, hwar om bredare fins wid Tanums Beskrifning.

Eljest är thetta Pastoratet, bestående af 82 9/8 Hemman, i synnerhet sielfwa Prästegården öfwermåttan wäl belägen på en sund Ort med Skoghög rundt omkring, diupa dalar på then ena ock Bollare-watnet i Prospect på then andra Sijdan, utur hwilket han kan mäst dageligen hela Sommarn öfwer ha färsk Fisk på sitt Bord, nu Giäddor, Abbor, Braxen, Mört, Sijk, Löijor, Nors eller Slum, Ål ock Foreller, ibland ock Lax som kommer från Yde-Fiolen i Norrige, dock när mycket watn är, men är likwäl rar at se ock få.

Man förmenar ock kunna få Pärle-Musslor i [ 351 ]Långewals Älfwen, allenast någon hade Förstånd söka ther efter på wissa årstider; Sammaledes finnas ock Musslor uti Sögårds-Älfwen, uti hwilka warit Pärlor fundna.

Uti sielfwa Bollare-watnet finnes ock ett Hafs-djur, kalladt then store Ormen, hwars kropp är så stor, som en Års-gammal Kalf med 4 Fötter lika som Gåse-Fötter, hafwandes en Stiärt icke annorlunda, än en Fyrfota, samt ett bredt Hufwud ock in uti Munnen gul, såsom en Fogel-unge: Swantsen är så tiock, som en 6 Tums Huse-stock samt ungefär 6 alnar lång, hwilket Herr Kyrckoherden Giädda mig sielf berättat at han then med egna ögon sedt, jämwäl många andra trowärdiga Menniskior, hwilka mena, at han gör ända på mycken Fisk til sitt uppehälle i Bollare-Siöen, ther han har sin Boning under en kringfluten Öö, som kallas Sanewijks Öen, en Mil från Nafwerstads Prästegård. Märckeligit är, at thetta Hafsdiur intet oftare ses än emot bedröfweliga händelser uti Pastoratet, såsom Eldswåda ja ock mot Krig, dyr Tid ock stora Siukdommar, men gör ingen Menniska Skada.

Ifrån Lutheri Reformation til 1574 kan man ingen underrättelse få om Pastorernas antal i Nafwerstad, liksom på andra Ställen här i Bahus-Län, medelst åtskilliga Feigder ock Wådeldar, tå the til Antiquiteten hörande Documenter blefwit dels borttagne, dels upbrände.

1574 har warit en Pastor i Nafwerstad benämd Herr Rasmus, som, efter 20 års giord Tienst, blef transporterad til Tanum, thet man funnit af en gammal Attest ock bland gamla Gårde-Bref, theräst ses, at han warit i Nafwerstad än qwar 1590.

[ 352 ]Men 1601 har redan Peder Jenssen Giädda warit Pastor i Nafwerstad, som uti en gammal Kyrcke-Räkenskaps-Bok ses, men hwilket år hans anträde skedde, wet man intet. Han har warit gamla Religions-Probstens Gude Axelssons Sone-Son i Qwille ock kallat sig Norvagus i sina unga år, af orsak, at efter ingen Academia war i Dannemarck, utan the studerande reste til Wittenberg, jämwäl the Norska Studenter, kallade the sig til åtskildnad Norvagi ock the Danske Dani, ock altså kom han til at behålla thet Namnet, tils han blef promoverad, tå han kallade sig efter sin sal. Farfar Giädda, som härstammade af then urgamla Norska Adeliga Familien. Blef död 1645 på sitt 90:de år.

A:o 1646 kom thess Son Gude Persson Giädda til Pastoratet, sen han warit några år sin sal. Fars Hielpe-Präst.

1659 förordnades efter honom til Pastor Jörgen Jensson Naur, som äktade Gude Perssons Äncka ock afsomnade 1671, tå hans Stiuf-Son Peder Gudesson Giädda året efter fick Fulmakt på Pastoratet, i anseende ther til, at han warit sin Stiuffars Medarbetare i Ordet några år, hwarwid tå han ther trälat med stor Flit ock Beröm i 44 år, blef han i sidsta Ofreden på Högstsal. Kong Carl then XII:tes nådiga Wilja ock Befalning transporterad 1716 til Wålnäs Pastorat up i Öster-Giötland ock Linköpings-Stifft, theräst han dock arbetade troget, tils 1728 d. 10 Aug. tå han i Herranom dödde.

I hans Ställe til Nafwerstad förordnades strax Regiments-Prästen Johan Westadius 1716, men dödde 1719 d. 28 Dec.

[ 353 ]Ock så kom åter, igenom Guds underliga Försyn ock Skickelse Giädde-Familien til Pastoratet igen, i ty sal. Per Gudessons Son, nu warande Pastor i Nafwerstad Herr Gude Persson Giädda, som warit icke allenast sin sal. Fars Hielpe-Präst ifrån 1709 til 1716, utan ock i Foss, samt i Westadii Tijd, blef benådad med Kongl. Fulmakt 1721 och lefwer ännu med Nöije, Heder ock Wältrefnad in emot sina 70 år: Kan nu hans Son, som ock heter Per Gudesson, är Student, men nu kallad från Academien til sin Fars Hielpe-Präst, få then Nåden ock Lyckan af Gud at bli efter önskan sin Fars Efterträdare, så har Giädde-Familien orsak at innerligen tacka Gud, som them ock theras Barn, Son efter Son nu snart i 200 år wid thet Pastoratet bibehållit lika såsom uti Qwille.

Märckeligit är til Slut, hwad om sal. Per Jenssen Giädda thess Sone-Son Per Gudesson berättat kort före thess saliga Hädanfärd, nemligen tå han sidsta gången skulle predika i Edingedalen uppenbarades honom i Sömnen Natten förut många af hans gamla Förfäder, liksom hade han alla tilförne sedt ock känt, hwilka, under Samtalet, försäkrade honom snart skola komma efter åstundan til samma glädie ock härlighet, hwilket också skedde, i ty tå han fast frisk om Morgonen upstod ock hade förrättat sin Gudstienst, dock wid Slutet märckte kraffterna så aftaga, som skulle han aldrig mer orcka at predika, tog han ett kärligt Afsked af Församlingen, äfwen i Nafwerstad efter Fördublingen, och ther på lades han strax ned ock efter några dagars Förlopp sal. afsomnade. Lika händelse är ock införd i sal. Per Gudessons Giäddas Personalier, som i sitt 80:de ålders år saligen afled på [ 354 ]Wålnäs Prästegård i Östergötland 1728 d. 10 Aug. hwars Äncka, som war en Ruda med 2:ne sina ogifta Döttrar flötte efter Nåd-året til sin Födelse-Ort ock enda k. Sonen i Nafwerstad, ther Modren en Häradshöfdinge-Doter lefde med Nöije til sin dödedag 1732 d. 15 Julii ock then äldste Doteren Wiwika äfwen så tils 1740 d. 27 Martii.

4. Skee Giäl.

Uti Wätte-Härad ligger thetta härliga ock wäl belägna Pastoratet Skee, som på Norska skrifwes Skieen af then Älfwen Skieene från Tillemarcken[9] ock är belägit i Norrwijkens Jurisdiction ock sannerligen thet ypperligaste, dels therigenom, at ingen Dragone-Indelning är ther, dels at thet ligger när wid Norrige, hwaräst the kunna få sälja thet minsta med thet mästa, utom thet the bo i Skogen, när wid Strömstad, theräst the kunna få wända i Penningar al Trälast af Bräder, Biälckar, Juffer ock Spijror, är altså ett förmöget Pastorat.

Hwar af Häradet ock Giället ha sina Namn, kan jag intet, utan på giss, säga: Häradet synes wäl så kallas Wätte-Härad, i anledning af Häradetz Sigill, som förer en Båt i watn, full med Fiskar,[10] at efter Inbyggarena särdeles fordom Tijd, tå mycken Fisk til stor ömnoghet gick til Lands, blefwo af Fiskandet wåta mer än mycket, i synnerhet Öijebönderna ock the wid Strömswatnet ock ut med Wetlanda Älf boende, så ha the kallat thet Wätte- eller wattufult Härad, efter thet ock ligger mycket sanckt i watn; Men emedan thet på Norska kallas Weita-Härad ock Weitaland, ock [ 355 ]Weita betyder så mycket som hielpa ock påkosta, synes troligast, at thet betyder ett hielpesamt Folck ock Land, som ha hulpit sin Kong i alla Feigder ock ej aktat hwad the skulle kosta på Kriget för Seger skuld.

Men hwi Pastoratet kallas Skiee, thet är ej så lätt at utgrunda; dock efter man finner i ett gammalt Danskt Gårde-Bref år 1548, at thet är kalladt Skedhåf, jämwäl i ett gammalt Skiffte-Bref af år 1563 Skedhog, tror jag säkert, at thenna orten och Prästegården ther af fådt sitt Namn, efter then ligger, som ett Håf, på en stor hog eller hög, hwilken är wäl bebygd med Tegeltak i Herr Mag. Schougs Tijd, som, efter Branden 1727, medelst sin goda hushålning ock berömwärda Flijt, anlagt ther wid både en wacker Trägård ock en stor nyttig Humblegård jämte Dijken ock Fiske-Dammar, hwaräst the resande til ock från Fredrikshald genom Bahus-Län hafft sin Samle-Platz, hwarifrån the resande, efter god Wälfägnad ock Plägnad, som icke eller tryter hos the nu i Lifwet warande goda Präste-Folck, hafwa utan twifwel kappat Skee, såsom up i Swerige tå godt Före är på Stephani dag, i synnerhet, til at wisa, hwilken hafft bästa hästen, har sålunda fådt sitt Namn; hwarföre en gård här strax wid belägen heter Häste Skee; men Klockarn i Skee, Asser Silvander, som är ther upfödd ock boren, berättar, at Rummet, ther Kyrckan war i förstonne funderad, hette Skedde ock Prästegården Skedehog ock ther af blefwit så kallad. Eljest säga gamla Män, at Prästegården war förr på öfre Egst, nu Äncke-Säte, ock tå en Pastors Son Prästegården wille flyttia ther han nu är, ock Almogen sade til en del, at thet går ej wäl an för Myrer ock [ 356 ]Moras ther omkring samt tiock Skog, som ther omkring tå war, at thet intet låter sig göra, sade han: Jo thet skal skee. Man kan ta här af, hwad man wil.

Eljest är berättadt af en 70 års gammal Man, för 2 år sen död, thet Skee Kyrcka, efter hans Farfars utsago, ej hett Skee, som Prästegården, utan S:te Anna, hälst ock thess Bild, i Sten uthuggen, såsom ett Fruntimmer med ett litet Barn på Armen öfwer stora Kyrcko-dörren wäster ut, ther finnes; Men hon lärer wara til thet samma Helgon inwigd.

Thenna Skee Kyrcka, som så kallas efter Prästegården, är af Sten upbygd, ett Stycke ifrån Prästegården ned under ett Bärg, med ett kostbart Bly-tak öfwer alt, som 1726 blef til hälfften omlagat af Stossenberg ock åter år 1738 af Blytäckarn Balzar hela then Norra Sijdan, som kostat af Kyrckans Medel stora Penningar, thet Kyrcke-Räkenskaps-Böckerna utwisa, warandes förthenskuld i hela Bahus-Län inga flere Kyrckor med Bly, mer än Tanum til thenna.

På hwad tid hon är bygd är ingen wiss på, ty alla Documenter i gamla tijder äro i Feigder ock tå Landet blef Swänskt, förkomne.

Thess Inrede är wackert, så i anseende til Altare-Taflan, med skiönt Bilthuggerij målad ock förgyld, innehållandes åtskilliga wackra Bilder både Mosis ock Aarons i gamla Testamentet, Christi ock Apostlarnas i Nya, jämte thenna Påskrifft: 1686 Hoc Altare impensis Templi renouatum est, Pastore Petro Tolsonio Congelviensi; som i anseende til Predike-Stolen, hwilken är icke allenast med Bilthuggerij ock Målning utziirad, uti Sal. General Major Sven Rancks tijd 1671 hwars [ 357 ]Adeliga wapn så wäl som thess Frus Anna Bergengrens stå ther utsatte, utan twifwel therföre, at the thenna Predikestol til Kyrckan förärt, efter the tå woro ägare ock boende på Blomsholm; utan ock har Herr Inspector Widberg förärt ett hederligit Timmeglas med 4 dubbla glas i, stående på en förgylt Stolpe, med en Dödskalle försilfrad ock en Stiärna öfwer, hwilket wid thess ankomst til Skee Prästegård, hwaräst han, fast främmande från Stockholm af gammal Bekantskap sökt få wara hos Hr. Mag. Schoug til döde-dag 1743, blef skänkt til kyrckan 1734.

Hela Kyrckan til Tak, Läktare ock Stolar är ock wackert målad. I Chors-taket står med en artig figur hela den H. Trefaldigheten i en Triangel afmålad, samt Cherubim ock Seraphim omkring. I sielfwa Kyrcke-taket är ock en skiön Målning om upståndelsen, ther i Sal. Pastor Tolsonius låtit sig med sin Hustro lifligen afmåla, at man them känna kan.

I Funten, som är af Tälie-Sten uthuggen, är ett stort krusadt Mässings-Bäcken, hwilket Sal. Probsten Johan Baggerus i sin tijd 1720 förärt.

Men en kostelig Pung til Collecters insamlande af Gull-galloner med en försilfrad Dum-biällra på Stången är skiänckter af nu warande Kyrckoherde Herr Mag. Johan Schoug 1730.

In uti Kyrckan är allenast en Grafsten til at se, under hwilken mitt på gången i stora kyrckan ligger sidsta Danska Prästen begrafwen, hwars Öfwerskrift lyder så: HER. UNDER, HUILER. HEDELIG. OC. VELLARDE. MAND: HER. CHRISTOPHER. LAVRIDTZSON. BARNFÖDD. I. BOGENSE. I. FYEN. ANNO. 1592. VAR. SOGNE-PRÆST. I. SKIEDID. SOGN. [ 358 ]I. BAAHUS LÆN. I. WYGEN. 45. AARS. TID. OC SALIGEN. HENSOF. ANNO. 1667. DEN. 3. OCTOBER. I. SIN. ALDERS. 75. AAR. OC. 8. MAANEDER. GUD. GIFVE. HANNEM. EN. ÆREFULD. OPSTANDELSE.

Inga flera Grafstenar finnas in i Kyrckan icke eller ute på Kyrcke-gården, mer än en strax utan för Choret med en Rygg längst efter uthuggen ock wid ändarna en tunn rund Sten, en wid hufwudet ock en wid Fötterna med ett Kors på, hwar under the gamle säga, at Kyrcko-Byggaren ligger begrafwen. Wid thenna Kyrcka är murad i Norr en stor hederlig Sacristia med wacker Målning, ther i Kyrckans Skrud ock Medel ligga förwarade, fast tiufwar sökt them bortstiäla. I Söder är icke allenast ett stort Wapenhus med Binningswärk ock Tegelsten ihopsatt jämwäl målning under Taket, utan ock strax bredewid af Tegelsten, ett upmuradt Benhus. In i Kyrckan hänger en Liuse-Crona af Mässing med 8 Lius-Pipor, item 6 stora Mässings-Liuse-Plåtar, upsatte på wäggen 3 på hwar Sijda ock äro skiänckte af thet nu på Blomsholm boende Ranckiska Härskap 1737.

Så finnas ock in uti Kyrckan en Armbössa öfwermåttan wäl beslagen, hwilken är af Hr. Mag. Schoug upsatt til the fattigas Förnödenhet.

Jämwäl äro 2:ne wackert målade Brude-Stolar med Sinnbilder ock Skrifftenes Språk på.

Men på Kalcken ock Mässehaken fins intet skrifwärdigt.

Ett litet Stycke från Kyrckan på en Bärgs-kulle är ett stenmuradt Torn med Spetz på, ther i hänga 2:ne skiöna Klockor.

[ 359 ]På Stor-klockan står thenna gamla Skrifft, utan åre-tal:

  • Petrus * Tridini * Lanonicus * Acclaentis
  • Fecit * me * Fieri * Anno * D * M * D

F M *.

Men på then lilla Klockan stå allenast thesse Bokstäfwer: H. T. Anno 1671.

Thenna Kyrckans Inkomster bestå dels i Tijonde, uträknad efter 3 dal. S:mt Tunnan til en summa af 114 dal. 2 3/8 öre S:mt, dels i Landskyld, som stiger til 59 dal. 3 öre S:mt, utom hwad henne extra tilfalla kan, hälst thenna Socknen består efter Förmedlingen af 129 hela Hemman.

I thetta Giäl fins allenast en Annex, Tiärnö benämd, eller rättare Kiärr-öen, som ses af gamla Bref, hälst ned för Kyrckan äro många kärr, träsk ock morasser, hwar af ock en Skatte-Gård synes hafwa fådt sitt Namn, som ligger strax ther wid ock heter Tiärnebo, fast med tijden, som lätt skedt af them okunnogom, at k är förbytt i t.

Thenna Kyrcka, af Sten upmurad ock belägen på samfält marck blef mer än för 100:de år sen i Pastor Fris tid af en häftig Skogs-Eld til alt Inrede ock Träwärcke upbränd: Men wardt strax ther på uprättad, then tiid Sal. Kyrckoherden Christopher Lauritzson Fris än lefde, som kan ses af Åretalet 1632 ock the 3 Bokstäfwer C. L. F. som stå ther på Altare-Taflan ock betyda hans Namn, hwilken Altare-Tafla, ock Predikestolen en Bilthuggare, tå förtiden warande Giästgifware på stora Hogdal, wid Namn Hans Andersson förfärdigat.

Efter Herr M. Schougs ankomst, blef thenna kyrcka, som efter Wåd-Elden til Murar ock Tornet, under then långsamma Feigden ther til, war [ 360 ]mycket förfallen, åter satt i godt Stånd 1730, både med nytt Tak ock Torn på Klocke-huset, som ock med ett nytt Fenster på Norre Sijdan, för bättre Lius skuld, dock skedde thenna reparation igenom Lån af Skee Kyrckas Medel med höga wederbörandes Samtycke, emedan thenna Kyrckans Tijonde är allenast i penningar til 10 dal. 3 1/8 öre ock Landskylden til 5 dal. 8 öre S:mt, utom thet som kan til Kyrckans Behof falla i then ther uprättade Blåcken eller Fattigbössan. Eljest är här intet märkwärdigt hwarken in i eller utom Kyrckan, mer än under Taket i Kyrckan hänger ett wäl uthugget Skepp med tackel ock tyg, hwilket, medelst en ther i inlagd Magnet eller Säger-Sten, wisar ut Wäder-Streken, hafwandes en hederlig Man på Tiärnebo thet förärt, hwars Namn Biörn Eriksson står ther med förgylta Bokstäfwer B. E. S. så wäl som åretalet 1675.

På thenna Kyrckans Klocka, som hänger i Tornet, stå thessa orden allenast: Si Deus pro nobis, quis contra nos. Anno 1688.

The Pastorers Namn, som man af gamla Bref ock Skriffter efter Reformations-tijden, kunnat upleta äro följande:

Then 1sta Herr Amon

Then 2:dra Herr Alf

hwad år thessa lefwat, är owist.

Then 3:die Herr Torger Lauritzon, som lefwat 1548 ock warit Probst i Norrwijken.

Then 4:de Herr Nils, om hwilken intet är.

Then 5:te Hr. Christen Clemmentsson, som blef Pastor i Skee 1594, hwars alster ock afföda än är til i Skee Sockn.

Then 6:te Herr Christopher Lauritzon Fris kom til thetta Giäl 1622, blef död 1667 d. 3 Oct. på sitt 75 år, sen han Församlingen med heder förestådt i 45 år.

[ 361 ]Then 7:de Herr Mag. Oluf Bärg tilträdde 1668 ock dödde 5 år ther efter 1673.

Then 8:de war Herr Per Tolsonius, som kom til Kallet 1675 ock dödde på sitt 60 år 1700, war altså Pastor med godt Beröm, Flit ock Waksamhet i 25 år, i thet han lät sig wårda både om Kyrckorna, Prästegården ock Församlingarna, som ses af Acterna ock Kyrcke-räkenskaps-Böckerna, hälst han ock inga Barn hade mer än en enda Son Herr Tolle Tolsonius, som war Slotts-Präst på Bahus ock ther dödde för några år sedan.

Then 9:de Herr Fridrich Bagge Sal. Probsten Mag. Fridrich Bagges Son, kom hit ock blef Pastor 1702 ock tå han här warit i 15 år, blef han 1717 d. 1 Maji förflytter på Sal. Kong Carl XII:tes gifne Fulmakt til Stora Åby i Östergiötland, ther han ock blef Probst ock lefwer ännu.

Then 10:de war Sal. Probsten Johan Baggerus, som af samma nådigste Konung blef med Fulmakt benådad på thetta Pastorat efter Herr Fridrich, sen han några år warit Pastor i Näsinge: Men blef efter 4 års Förlopp död 1721 på sitt 47 år.

Then 11:te Herr Mag. Johan Schoug tilträdde 1723 d. 5 Maji, lefwer ännu med Heder ock allas Nöije i Församlingen, hwilken ock såsom en stor raritet här i Norden har Wijnrancker wid sin wäl anlagde Trä- ock Humble-gård.

I gambla Tijder under Norska Regeringen ha inga Capellaner warit, utan mäst Hus-Präster, särdeles ther ej, som här ock i Tanum äro mer än 2 kyrckor; Förthenskul war ock här i Skee ingen ordinarius Comminister förn i Sal. Tolsonii tijd, tå Sal. Herr Lars Weffendahl blef antagen til Capellan ock dödde 1725 på sitt 73 år.

[ 362 ]Efter honom kom thess Måg Comministern Hr. Bengt Badenius, som dödde 1742. Honom succederade Herr Lars Engström.

Inga Säterijer finnas här mer än ett Blomsholm benämdt, bestående af 5 hela Gårdar, the 3 heta Böyen ock the 2 Fossgårdar. I sidsta Feigden war thet aldeles förstördt, dels af fienden, dels af wåra egna som ther hade sitt Lazareth: Men af nu warande Härskap aldeles satt i godt stånd med skiöna Bygningar, dock af Trä ock Tegel-tak, utom 2:ne anlagde Trägårdar, Dammar ock Dijken, som igenom Fru Öfwerstinnan Biörnschiölds Sal. General Rancks Doter Doters oförtrutna Flit ock Sorgfällighet äro wäl anlagde.

Bemälte Säterij är upbygdt ock faststäldt 1620 af en Adels-Man Herr Andreas Blom, af hwars Namn, jämte the wid Gården belägne Qwarnar ock Såg med Holmar, om Bäcken, thet utan twifwel fådt sitt Namn, hwilken sen thet sig afhändt til en annan Adels-Man från Norrige wid Namn Borde, från honom är thet såldt til en Juncker Herr Wilhelm, från hwilken thet är sen kommit til Fröken Anna Cathrine Nettelhorstis, som skrifwer sig til Blomsholm i et Köpe-Bref dateradt Hafslund 1655 under Daniel Bildtz Förmynderskap, som thet lämnat til köp åt en Adels-Man Herr Simon Nipson ock han har stält samma Säterij til sal. Gen. Ranck 1665. Hwars k. Doter Fru Eva Ranck, som ägde sal. Envoyeen Grönner, jämwäl ock thess k. Doter-Doter Fru Öfwerstinnan Biörnschiöld, som hade til äkta sal. Öfwersten ock Commendanten Rebhinder på Bahus-Slott, är ännu boende på samma wäl upbygde Säterij dock utan Barn, hafwandes testementerat alt (som säges) Herr [ 363 ]Gen. Major Rancks Son, som med sin Fru Mor efter sin sal. Herr Fars död, är än i Hamburg boende.

Wid thetta Säterijet står på thess Äng en stor aflång Ring med höga Stenar, i Norr ock Söder är en högre än then andra: then södra Stenen är 6 alnar ock then Norre är 7 ock 1 quarter högre än the andra, ock äro alle, som nu ther stå helt raka i en Ring 45 til Talet, men 3 thess utan, bland hwilka 1 lutar i Wäster, men the 2 äro aldeles nedfalna ut ifrån Ringen, 1 i wäster ock 1 i Öster: Äro altså the i Ringen ännu stående 21 på Östra Sijdan från then ena höga Stenen til then andra, ock på then Wästra Sijdan 22. Men 1 Sten står 8 Fot långt utan för the andra i Wäster, ock säges, at thesse Stenar äro upreste för en Brudefärds skuld, som ther omkommit, til en Åminnelse.

Mitt i Ringen af thessa Stenar står en stor 4kant Sten 1 1/2 aln lång, hwilken 1/2 Mijl ther ifrån sal. General Ranck lät flyttia ock tijtsätia med sitt ock sin sal. Frus Namn på, thet sal. Comministern Lars Wessendahl sielf uthuggit, tå han war på Herregården Præceptor, som synes än:

SVEN RANCK.  ANNA BERGENGREN.

1665.

Innom kring thessa Stenar begrof Krigs-Folket sina döda i sidsta Ofreden.

Wid Foss Qwarnar äro 3 höga Stenar upreste, öfwer 3 alnar långa.

Emellan Skee Prästegård ock Häradsskrifware-Bostället Rellen ther Holger Lundström bor, äro några högar ock Liung-Moar, hwaräst man har räknat 18 Ställen, på hwilka rundt omkring små Högar finnas nedsatte Stenar alt i Ring om hwar [ 364 ]Hög, ock i hwar Ring är gemenligen en udda Sten: then största Ringen består af 17, ock then minsta af 7 Stenar.

Thesse Liung-Moar kallas Dårskilds-Högar ock säges, at therstädes har bodt en Konung, wid Namn Dårskild ock ligger ther med sitt Folck begrafwen.

Innom kring thessa Stenar har en stor Brudskara fordom, efter the gamlas Sagor, dantzat ock förthenskuld kallas icke allenast thenna Plan Dantzerar utan ock Bruda-Bärget, hälst ner under står en tiock Sten, som the kalla Bruden, efter hon ther blef förwänd, tå hon skolat gå in i Bärget.

I Gården Hästeskie bodde fordom en Rese eller Jätte, som hette Wrål, hwars afföda än lefwer, dels här, dels i Näsinge Församling, ock äro än af stora krafter fram för andra, dock ej til at likna emot theras Förfäder. Om thenna Wrål berättas, at när han blef död, wille hans anhöriga ha honom begrafwen i Kyrcko-gården: Men när the kommo til thet Rummet han nu ligger, så kunde the sedan intet längre förmå at bäran, hwarföre the wille kiöra honom til Kyrckan: Men tå the satte hästar före, thet ena Paret efter thet andra alt tils thet 10:de Paret, fingo the honom äntå intet utur Fläcken, förthenskuld måtte the begrafwan på Hästeskiee Åkrar dock på en Hög, ther nu Liung står wuxit, hafwandes satt en Sten wid Hufwudet, ock en wid Fötterna, samt en wid hwar Sijda; ock kallas än i dag then Högen Wråls-Högen.

Thetta är i Sanning berättadt för några ock 70 år sen af thenna Wråls Släkt, som kunnat upräkna sina Förfäder efter honom.

Ibland andra Gårdar här i Giället är [ 365 ]wisserligen Wätteland, på Norska Weiteland kallad, then namnkunnogaste (som i förstonne war Ryttemästare-Boställe, men sen, efter Indelningen, anslagit til Crono-Fogdens), i ty hela Norrwijken ock Wette-Härad har sitt Namn af Wetteland, hwilken Sätes-gård Kung Oluf Haraldsson then helige gaf en rik mäktig ock förståndig Bonde år 1015, wid Namn Brynolf Elephant, som för sin Tro emot Kung Oluf blef icke allenast behedrad med Titul ock Rätt af Landshöfdinge, utan ock fick til Skiäncks ett af Silfwer förgylt Swärd.[11]

Thenne Wettelanda Gård blef bränd af Kung Håkan Sigurdsson, tå han stridde med Kung Inge år 1160 ock Heldor Brynulfsson Kung Inges Landshöfdinge på Wetteland blef slagen med alt sitt Folck: Hwilket tå Gregorius Dagsson fick weta, kom han strax från Foss at undsätja them, men blef af Kung Håkans Folck omkommen i Bäfwer-Å tillika med 20 Man.[12]

Eljest säges ock, at på Wetteland warit ett Kungeligit Slott, ther Wettelanda Kungen bodt, som fördt Krig med Kongen i Raneborg, hwilket nu kallas Swarteborg.

Icke långt här ifrån ligger ock en Gård Skiär, på hwars Ägor synas än tämmeliga Rudera eller Qwarlefwor, efter ett Closter, som ther stådt i Catholiska Tijder, ock kallas än i dag hela Bylaget, som under samma Skiärs Closter legat, Skiärsbygden.

Tå Skee Sacristia ock Klocke-Torn blefwo upbygde, ha the tagit från thenna gamla Closter-Bygnaden the största, mästa ock bästa Stenar ock anlagt ther.

[ 366 ]För några År sen tog Pottomakaren Oluf Zimmerman up ett Tegelbruk strax emellan Blomsholm ock Strömstad, ut wid Strömswatnet på 3/4 Crone- ock 1/2 Skatte-Hemmanet Rogstad belägit, hwilken det nu sedermera sålt til Adjutanten Peter Laurentin, ock han nyligen til Läns-Man Simon i Hustyfft, af hwilken thet nu brukas ock wid Makt hålles, så at han intet kan så fort tilwärcka Takpannor ock Mursten til Näfwer-Skogarnas Besparing, som han nu kan få afsätia. Hwarföre ock förbemälte Adjutant Laurentin har på sin halfwa gård Kebal satt jämwäl up ett annat Tegelbruk närmare Strömmen, hwaräst ock godt Tegel skal tilwärckas.

Til thetta Pastorat ligger hela Norr-Sijdan af Strömstad, dock allenast med Präste-Rättigheterna; Förthenskuld sökte sal. Kyrckoherden Jacob Werner, tå Kyrckoherden i Skee sal. Per Tolsonius war död 1700, at få then ifrån Skee, eller ock at Skee ock Strömstad kunde slås ihop ock bli ett Pastorat, som thet war under Danska Regeringen, til hwilken ända han supplicerade til tå warande Gouverneur ock Ammiral Eric Siöblad, at han måtte bli Pastor öfwer bägge Giällen, på thet Cronan måtte innehålla ock ha i Besparing the 50 Tunnor Spannemål, som til Pastoris underhåld i Strömstad i Nåder blefwo anslagne. Hwilket gick först til Kungs ock sen til sal. Biskop Callbergs ock Consistorii Förklaring d. 19 Julii 1700: Hwarpå Kungl. Maj:t resolverade, at alt skulle bli i sitt gamla esse ock Stånd, som hans sal. Herr Fader Högstlofl. i Åminnelse Carl XI:te i Nåder giordt ock förordnat hade, hwarwid thet ock nu så är, warandes bäst at hwar ock en låter sig nöja med thet Gud ock Kungen enom i Nåder har förunt.

[ 367 ]1703 sökte fuller ock Herr Fridrich Bagge, 1 år effter ärhållen Fulmakt på Ske, at få från Tanums Pastorat ock Lurs Sockn 12 1/2 helt Hemman, under föregifwande, som hade thesse Hemman i Getebygden ock Lurs Sockn legat fordom til Skee, efter the stå i gamla Jorde-boken i Wätte-Härad ock betala Crone-tijonden thersammastädes. Hwilcken Sak drefs så hårdt, at hon icke allenast blef uptagen ock ransakad wid Tinget af tå warande Häradshöfdinge Gudmund Nordberg, utan ock, efter många Bref-wäxlingar ock Förklarningar af Sal. Probsten Mag. Jesper Pinck nu med Gouverneuren Siöblad, nu med Consistorio, blef Saken i Kongl. CammarCollegio afslutader 1704 i Oct. på the starcka Skiäl Sal. Probsten framförde, som in actis finnas ock jag har, i synnerhet, at efter intet i 20 Kongars Tijd tilbaka kunde bewijsas, at thesse omtwistade Gårdar nånsin med Kyrcko- ock Präste-Rättigheter legat til Skee, utan til Lur[13]; ty fast i gamla Danska Jordeboken står, at thessa Gårdar ligga i Wätte-Härad ock ge ther Crono-tijonde, som ofta sker ock fins på många Ställen, så skal man ock här jämte weta, at fordom togs Wette-Härad så latè, at ther med förstods hela Norrwijken, som ses af Sturl. p. 200[14] och Ramus (p. 50,) förthenskuld blef beslutadt, at hwar skullle låta sig nöja med sin del, som thet warit ock ännu är ock wäl til ändan förblifwer.

5. Om Hougdals Giäl.

I Norrwijkens Jurisdiction ock Wätte-Härad, är thetta Pastorat belägit, så wäl som Skee, bestående af 3:ne Socknar, nemligen Hogdal Moder-kyrckan, Näsinge ock Lommeland Annexer, [ 368 ]som giöra 51 hela Hemman med Prästegården.

Hogdals-Kyrcka (som twifwels utan fådt sitt Namn, af the höga diupa dalar ther finnas 1 Mil alt til Swinsund, icke utan the resandes stora Beswär ock Olägenhet, i ty the må esomofftast stiga utur sina Wagnar ock gå) är bygd på Odels-Hemmanetz, stora Hougdals Ägor, som nu är Giästgifware-Gård. Men som Hougdal skrifwes på Danska Håfdal, ock man wet, at Håf betyder ett stort ock härligit hus-håld, såsom Kongens ock andra stora Herrars; är troligast at thetta Hofdal warit fordom then ther tå boende Näse-Kongens Håf, som thet kalladt Hofwetzdal eller Hofdal per Crasin.

Thenna Kyrckan wid Landswägen belägen blef i sidsta kriget mäst förstörd, ock giord til ett Magazin, alla Ornamenter af Predike-Stol, Läktare, Stolar &c. utkastade ock upbrände, särdeles tå Krigs-Folket marcherade från Norriget 1718 i Dec. therföre blef Kyrckan merendels ombygd å nyo 1724 ock större giord af then Collect, som Kyrckan benådades med 1719 på Riksdagen: Är altså nu utan til i fulkomligit godt Stånd, men in uti är hon hwarken målad, ej eller med Altare-Tafla ock Predike-Stol, som sig bör utzirad, hälst hennes egne Medler äro få, ty hon har allenast i Tionde Årligen,

Dal. Öre
17 Tunnor 2 1/4 Skeppa à 3 dal. Tun:n, thet giör 52:22
ock i Landskyld i Penningar 7:8

Wid kyrckan är ett litet Brädes-Torn, ther i hänger en helt gammal Klocka, som dock har ett godt Liud, på hwilken intet Åretal finnes, utan up-omkring sådana Bokstäfwer.

† GA. DOE. IGE. DEI. GENITRIX. VIRGO.

[ 369 ]

Neder omkring på Klockan står:

† IV XPGE FILI. DEI. VIVI MISERERE NOBIS. i. e. Jesu Christe Fili Dei Vivi miserere nobis.

I thenna Sockn är ett Frälsehemman Dyne, Crono-Fogden Herr Erich Engström tilhörigt, öfwermåttan wäl belägit, icke allenast försedt med allehanda Slags Skog liten ock stor, tienlig til Skeps-last, som årligen skeppas ut af thess Grannar, jämwäl rundt omkring, så at the sig theraf kunna nära ock föda, samt Cronans Skatter betala; utan ock både med Insiöar ock salta Hafwet, som kallas Dyne-kilen, theräst skeppen från Holl- ock Engeland, ankra ock taga in sin Last, sen the först gifwit det an wid Strömstads Tull-Kammare.

I Strömmen från färsk-Siöarna äro jämwäl upbygde 2:ne Qwarnar ock 1 Såg med sina Håll-Dammar, så at han kan både betiena andra ock sig sielf til Husbehof med Mäld ock Såge-Bräder.

Uti thenna Dyne-kilen, som ligger allenast ett Stycke-Skott från Gården (helt ny upbygd) med Tegel-Tak, både Ladu- ock Mangården, såsom en Herre-Gård) stod thet olyckelige Siö-Slag, med sal. Ammiralen Strömstierna ock Danska Ammiralen Tornschiöld 1716, i ty thenna kom med en flygande Wind oförmodeligen på wåra, som dock tämmeligen förswarade sig, så at han måste gå tilbaka, fast med wår skada, dock hade så när blifwit innestängd ock nederskuten af 2:ne Regimenter, som dock blefwo försent posterade wid Gapet eller Utloppet, ther icke Winden så ut som in, hade så favoriserat honom. I thenna Socknen är ock en Gård benämd Norby, ther salig Kong Carl then XII:te hade en tid 1716 sitt Hufwud-Qwarter.

[ 370 ]I Danska Regeringen, hade then Säteries Frihet, hwarigenom Åboerne på thenna Gården warit helt wälmående, ock tå then äldste gamla Mannen sal. Kongens Wärd Oluf Erickson dödde 1733 på sitt 81 Ålders År, lemnade han i fast Egendom effter sig 1200 dal. S:mt til sina 8 Dötrar.

Hogdals Kyrckas Predike-Stol upbrändes 1718 af Krigs-Folket, som marcherade från Norrige, hälst han tilförene såsom liten ock gammal war utkastad tillika med Stolarne &c. ock Kyrckan brukt til Magazin then Tiden, för Fiendens Skuld, oaktadt then nu warande Kyrckoherden, Herr Per Lomberg af berömmelig Flit ock Sorgfällighet, icke allenast sökte i Klocke-huset förwara the utkastade ock sedermera upbrände Kyrckans Inrede, utan ock efter Ofreden skaffade från Uddevalla en gammal Predike-Stol i Stället, then Kyrcko-Rådet, på Herr Kyrckoherdens intercession, lemnade utan Wedergälning.

På Altare-Taflan, som är ganska slätt, fins intet, utan allenast några Skriftenes Språk på Danska: Icke heller på Funten ock Mässe-Haken, som är utsleten, är något märkwärdigt; dock säga gamla Män, at then är kiöpt för Kyrckans Medel, hälst ingen Adel eller Stånds-Person är i thenna Socknen, mer än Prästen ock Crono-Befalnings-Mannen Erich Engström på Dyne, hwars Ägare i förstonne warit Norska på Fridrichshald, sen Probstinnan uti Tanum Christina Håf-Gård, som thet kiöpte 1706, efter hennes död kom thet til thess Son, sal. Probsten Bagger i Skee, sen til thess Swåger Herr Öfwerst-Lieut. Isaac Browald 1726, som thet sålde til Jakt-Lieut. sal. Johan Flybach 1730, hwilken sig thet ock afhände 1740 til Crono-Befalnings-Man Erich Engström.

[ 371 ]I thenna Hogdals Sockn 1/2 Mil från Fridrichshald ligger Swinsund, rättare Swenasund, effter en gammal Chrönica, hwaräst alla resande til ock från Norrige, färjas öfwer med en stor Pråm, som tar in både Hästar ock Careter på en gång, ock är ej längre än et Musquets Skott öfwer. 1716 hade sal. Kong Carl låtit lägga en Läncke-Brygga ther, på hwilken wår Swänska Armée marcherade öfwer, in åt Norrige, tå ock ther på Klipporna bygdes åtskilliga Baraquer, Proviant- Brygg- ock Bakare-Huser, jämwäl små Skantzar 12 til Antalet, efter wissa numrer, såsom Grundwal til Gräntze-Fästning, tit många stycken fördes från Dyne-Kilen, som hindrade all Siöfart ock Tilförsel åt Fridrichshald, ock blefwo kallade med ett ord Sundsborg, hwar på bygdes i 2 samfälte År: Men tå the Norske, efter sal. Kong Carls död 1718, wid Slutet på Året, föllo in i Bahus-Län 1719 uti Julii, blefwo alla the Wärcken nederrefne, dock synas qwarlefwor ther effter. Huruwäl Hogdal är Moder-Kyrckan, dock bor Kyrckoherden altid i Näsinge, på en i thenna Pastorens tid wäl upbygd ock upodlad Prästegård. Thenna Näsinge Kyrcka belägen på Prästegårds-Ägor, ut med Odals-Hemmanet Bräcköd, synes hafwa fådt sitt Namn af Näs, thet ock hela Giället är, strykande ut såsom en spitzig Näsa emillan Swinesund ock Idefiorden, som går åt Fridrichshald, ock emedan en Näs-Kong utan twifwel ther bodt, som på flera Ställen här i Bahus-Län, hwilken jag tror hafwa hetat Inge eller Ingo, har Kyrckan ther af fådt sitt Namn.

Thess Tionde är ganska liten nemligen 16 Tunnor 3/4 Sk. ock Landskyld 1 Tunna 3 Sk., hwaraf tå årligen blir tagit til Tryckeri-Tunnan, [ 372 ]Waxlius-Penningar, Biskopens Cathedraticum, Probstens Lön, item Kyrcko-Inspectorens, Klåckarens, Stötens ock Kyrckowärdens, jämwäl til Communion, Bröd ock Win, blir ej mycket öfwer, at hålla henne wid makt med, hwarföre hon ock i många år stådt förfallen alt til 1724, tå Cronan betalte Kyrckorna the lånte Penningar ock Tionden til Arméens förnödenhet, hwarpå Herr Kyrckoherden Lomberg arbetade, som stod i stor Nåd hos sal. Kong Carl XII ock kom til Pastoratet 1717, under swåraste Krigs-lågan, särdeles ther ytterst wid Gräntzen, hwaräst Sedes belli war, hälst han i många år warit Krigs-Präst wid Elfsborgs-Infanterie-Regimente, ock icke allenast warit på Flottan åt Petersburg, utan ock war med Arméen wid Helsingborg ock Gadebusch, sen uti Tönningen, och änteligen uti Norrige, i anseende hwar til sal. Kongen, som med sina stora Herrar ock Ministrer ofta spisade hos honom på Näsinge, loffte honom bättre Pastorat efter Kriget, hälst han med flygande Mercurius, fölgde sal. Kongen öfwer Berg ock Dalar, såsom en owägad Wäg, ock wiste honom alla wägar ock stigar.

Hans Majst:t gaf äfwenwäl 1718 Bifall på tilfrågan, om han icke skulle få Gallejer ock Stycken från Strömstad til Idefiorden: Nemligen ifrån salta Siöen, up uti Ströms-Watnet, på Norre sidan om Strömstad, i hwilket the flöto til Blomsholms ägor, (om hwilken Herregård, fins utförlig beskrifning, uti Beskrifningen om Skee-Giäl) sedan blefwo the dragne på then stora Kongens enständiga befalning öfwer Land til Blomsholms Qwarnar, hwaräst the åter ett stycke fram om Qwarnarna kommo i stora Färings-Siöen igenom [ 373 ]ett Sund eller Lopp emillan stora ock lilla Färings-siöen, uppå Näsings Prästegårds-ägor, hwaräst är dels Morast, dels branta Klippor ock Berg, neder uti en liten Siö wid Näsinge Prästegård, som kallas Präste-Watnet, ock sedan in under åkrarna wid Näsinge Prästegård, uppå gårdens Sundby åkergiärde ock skog in til Långsiöen, therifrån the åter fördes öfwer en ganska hög bergaktig brant Backa ock Morast in til Elf-Siöen, hwaräst bäddades under med Granris, Timmer-Stockar ock Ekeplanckor, samt Rullar wäl 2 Alnar högt, öfwer hwart ock ett Morast, hwaröfwer Gallejorna ock Stycken blefwo dragne in alles til Lands ock Watn wäl 2 1/2 Mil, genast igenom at räkna. När the kommo öfwer Elfsiöen blefwo the ståendes på Pilegårds-ägor, ther war ock ett litet Morast, ock så kommo the uti Idefiorden, som är salta Siöen ock skildnad millan Bahus-Län ock Norrige: Men Wiken, som Gallejerne fördes uti, kallas Hällismarks-Kyrcka, som så kallas af en Sten eller Berg, hwilket liknar en Kyrcka. Huru många alla Gallejerne woro kan jag ej få weta, dock är märckwärdigt, at när then största Gallejen Luren wid namn, kom öfwer lilla Färings-Siöen, på Näsinge Prästegårds-ägor, kunde samma Galleja intet komma, som the andra små, emillan 2 Bärg, utan måste dragas en annan Wäg, öfwer en dyaktig diup Måse, på Odals Hemmanetz Negårds-ägor åt Wassby Ösby, til Långesiöen, up öfwer en ganska hög bärgig Backe, til Hällismarks Kyrcka i Ide-Fiorden ock thet alt i 7 weckors tid, hwaröfwer Herr General-Qwartermästaren Dahlheim hade commando, som med the andre Herrar Officerare spisade, ock hade sitt Härbärge mäst i Prästegården hela then Tiden.

[ 374 ]The största Canoner med ganska mycken ammunition fördes ifrån Strömstad Landwägen til en del, en del ock öfwer Ströms-Watnet til Blomsholms-Ägor up igenom Skee-Sokn, dels åt Gårdarne Hee, Rogstad, Buwald, Ägelserö, Skogeli in på Näsinge Prästegårds-Ägor, öfwer Näsinge Åsen, Kyrckan ock Gården Ösby öfwer en Bro ock ganska diupt Moras, samt bergaktig Wäg, in til Pilegården. Ibland the höge Herrar, som tå woro wid Pilegården med sal. Kong Carl, tå Gallejorna togo in Canonerna i Ide-Fiorden, war Hans Kongl. Höghet Fursten af Hollsten Carl Fridrich, General Fält-Marskalcken Mörner, General Düker, General Sverin, Görtz, Lieutrum ock Hierta.

Uti Idefiorden föreföllo en ock annan gång små Drabningar, månge blesserades, någre gemene dödskutos, dock uträttades så mycket här med, at Idefiorden blef ren ifrån alt fienteligit ock en fri öfwerfart på Norska Idelandet. Åtskillige batterier woro ock upkastade, så på Swänska, som Norska Sidan, af hwilka åtskillige blefwo skadade, tils wåra aldeles woro komne öfwer på Norrska Sidan, ock begynte belägra Fridrichs-Sten, eller Fridrichshalds-Fästning ock togo in Gyllenlöwa Skantz, emillan hwilken ock sielfwa Slottet, Sal. Kong Carl then store, tappre, ock oförliknelige Hielten, til Arméens ock hela Rikets oförlikneliga Sorg ock Afsaknad, måste så lideligen Lifwet tilsätta, tå han mitt om Natten i en aproche blef skuten 1718 d. 30 Nov. på 1 Adventz-Söndag, sedan han med Gudelig Andakt bewistat Guds-Tiensten, både För- ock Eftermiddagen. Under warande tid, tå Fridrichshald belägrades ock [ 375 ]bombarderades, öfwerfördes från en Wik i Ide-Fiorden, kallad stora Bogen, under Gården Hälle, all Ammunition ock Proviant från Strömstad til Krigs-Folket, liggande i Tistedalen ock ther rundt omkring, på hwilken tid war så stort Regn, Blöta ock diupa Wägar, at thet syntes, som sielfwa Natursens Herre wille strida mot thetta påsyfftade Ändamål.

Sen thetta farliga Kriget blef ändat, har Kyrckoherden Lomberg ej försummat, at sätta alla Kyrckorna i godt Stånd, som the ock nu wärckeligen äro, thet jag wid sidsta visitationen såg; ty the icke allenast utan til äro wäl försedde utan ock innan til, fast både Predike-Stol ock Altare-Taflan äro ringa, jämwäl i Näsinge, på hwilka intet finnas mer än några Skriftenes Språk ock på Kalken står allenast Näsinge Kyrcka 1693: Men ingen ting står skrifwit på Klockan, som är liten ock hänger i ett litet Trä-Torn, som står afsides på Berget.

Inga Zirater finnas i Kyrckan, som blef målad öfwer alt 1730 af Christian Schönfelt, mer än then afledne Kyrckoherdens, Herr Christen Christopherssons Klootz Epitaphium, hwar under står:

Anno  Obitus   
Chr. 1692 1700  
Ætat. 62 70  
Minist. 27 34  

Ock på thes afledna Hustros Epitaphium:

Nata 1643.

Picta 1705.

Christense Peders-Doter Lemmich.

[ 376 ]Then andra Annexen Lommelands Kyrcka, på Danska rättare Lummelands, medan then ligger i Skogen ock bland wackra Lundar är belägen, på samfält Mark, är liten ock af inga Medel, mer än hwad i Blocken ock eljest mycket af the Norska blir gifwit, hälst then har ej mer än 7 Tunnor 1 1/2 Sk. i Tionde ock i Landskyld 1 Tunna 3 1/2 Sk., som räknas alt i Penningar a 3 Dal. Tunnan årligen. Thenna Kyrcka blef målad samma åhr, som Näsinge 1730; På thess Altare-Tafla står XↃCII thet är Kong Carl XII:tes Namn ock thetta åretal nederst 1665. På Kalken stå thesse bokstäfwer C K s 1668, hwilka betyda sal. Pastor Christen Christensson Klot, som then tid gedt Kalken til Kyrckan. På Klockan står rundt omkring:

Jacobus Knugle in Amsterdam 1695.

På then ena Sidan står:

UDI JESU NAMN.

SEREN. KAROLO XI REGNANTE

MIG TIL

LUMMELANDS KYRCKIAN

MED MENIGHETERNAS COLLECTER

OC MÅNGA ANDRA GUDS BARNS

RUNDE GÅFVOR

BEKOSTADE

† LOCI PASTOR CHRISTEN KLOODT

ANNO 1695

LAUS DEO.

Af Kyrcke-Räkenskaps-Böckerna, har jag tillika med Herr Pastor Lomberg, som här wid warit oförtruten mig uplysa, följande Pastores utletat, som här warit nemligen.

Then 1:ste Herr Pouwel war Präst 1599.

Then 2:dra Per Jacobsson war Pastor 1648.

[ 377 ]Then 3:die Christen Kloot, blef Past. 1666 ock dödde 1700, efter honom kom

Then 4:de Hr. Hans Erasmi Brun, honom Succed.

Then 5:te Hr. Johan Bagger, som blef 1716 benådad med transport til Skee, ock så kom

Then 6:te nu warande Pastor Hr. Peter Lomberg 1717 til Näsinge, theräst han nu warit i 28 År, med Församlingens stora Nöje ock Upbyggelse.


  1. Hist. Gent. Septent. p. 22. hoc modo: Obelisci verò, seu sublimia Saxa, viribus Gigantum ac pugilum erecta nullibi frequentius, quam apud Ostro- & Vestro-Gothos, ac Superiores Sueones, in biviis seu triviis conspiciuntur, atque etiam in vastis Solitudinibus, quæ dudum peste, fame & bellis, habitatoribus euacuatæ. Habent hæc Saxa in plerisque locis erecta longitudinem X vel XV, XX aut XXX & amplius, ac latitudinem quatuor vel sex pedum mirabili situ, sed mirabiliori ordine, ac mirabilissimo Charactere, ob plurimas rationes collocata: literato rectoque & longo ordine, videlicet pugilum certamina: quadrato turmas bellantium: & sphærico familiarum designantia sepulturas: ac cuneato, equestrium ac pedestrium acies ibidem, vel propè fortunatius triumphasse. Et. p. 24 dicit, quod bonorum Principum Obelisci & Saxa, multis seculis ante plantatam fidem Catholicam in Septentrionalibus Regnis Signs crucis insignita, adhuc videantur, similem habentia inscriptionem: Postquam demonum fallacia Seductus erraveram ad Christianorum Deum conuersus morior & hic sepultus judicium ejus exspecto Germundes.
  2. Rami Norriges Beskrifwelse p. 51 & Sturl. p. 629.
  3. Ollom Mannom theim som thetta breff sea eder heira, seenda Henrik Skakt, Olaff Andresson, Sigurder Olaffsson, Sweinunger Olaffsson, Biorne Gunnarsson, Thiöstolffuer Ammunsson och Jon Gautasun qwedin Guds och sina, kunnikt gerande at a Odensdaghen i annare wiko ffasto och a VIII are och XX rikis wars wyrdalex Herra Herra Erikx meth Guds Naad Norex Konongher warom mer a Skyrbodum i Tuneims sokn sagom och heirdum a at thau heldo handum saman aff einin halffuo Jon Anundson och Margret Helgha dotter eighin hustru hans a sina wægna, och a Erikx Helgha sunar wægna brodor ffyrnemde Margrete, och i ffullu hans Umbode en aff Annare thorbiorn Helga sun och Sigrid Jons dotter eighin hustru hans meth thi skilorde, at ffyrnemd Jon och Margret keindis at thau haffdo upboret aff ffyrnemdom Thorbiorne och Sigride swa mykin Arff, som theim sysskynom ffyrnemdom Eirike och Margrete har at haffwa eiptir ffadur sün och sysskini sün hade Jarder och lausa goods, och thau ffyrnemd Thorbiorn och Sigrid haffdo innihafft och waro tha metner Pilfsens peiningar Eirikx ffyrnemds ffioratigi mærker fforgildar och war her i metet sæxtan mærker gildar i smidat sylffwer, och Thiostolffwer Ammundsson ffyrnemder ein meth theim nesta ffadur frændonom stod til med sino insigli som her er ffirir sææt at thau haffdo tha sün lwt och arff allan ffullan aff theim och aff thi gawe tha ffyrnemd Jon och Margret ffyrnemd Thorbiorn och Sigride och theira Arffwa kwitta och liduga ffirir ffyrsagdan arff och til saninda seittum mer wor insigli ffirir thetta breff er giort a deigi och are som ffyr seighir.
  4. Sigillet står p. 315.
  5. Giöteb. Beskrifning p. 135.
  6. Per id tempus Otto Rudius Bahusiæ Præses 1503 arcem Olsburgum (non Elfsburgum) sttuctam à Suecis ad defensionem agri adiacentis, ac præsidio non exiguo munitam, clam de nocte, quæ Natalem Seruatoris antecedit, Stratagemate quodam cepit. pag. 127 & 128.
  7. Dannemarcks Hist. p. 824.
  8. Dannemarcks Rikes Hist. p. 825.
  9. Vid. Ramus p. 102.
  10. Sigillet står p. 315
  11. Sturl. p: 200 & 201.
  12. Sturl. p. 469.
  13. Sturl. p. 200
  14. Ramus pag. 50.